Förra veckan bloggade jag om Konsumtionsrapporten 2009 som visade konsumtionen av kommunikationstjänster har ökat med hela 123% mellan 1998 och 2008.

40-talisterna är många och köpstarka, men rekordgenerationen är samtidigt förhållandevis hållbara enligt en aktuell studie från Göteborgs universitet. De kallas t.o.m "den hållbara konsumtionens ofrivilliga pionjärer".

I många år har jag läst om hur ekonomiska och miljömedvetna människor slår in sina presenter i färgglada tygpåsar (gärna med julmotiv) men jag har ändå haft svårt att själv överge det glansiga julklappspappret. Men efter att år efter år nogrannt har sopsorterat och kånkat i väg med allt extra avfall som skapas vid jul så är jag beredd att testa något nytt.

A Guilty Liberal Finally Snaps, Swears Off Plastic, Goes Organic, Becomes A Bicycle Nazi, Turns Off His Power, Composts His Poop and, While Living In New York City, Generally Turns Into a Tree-Hugging Lunatic Who Tries to Save the Polar Bears and The Rest of the Planet from Environmental Catastrophe While Dragging His Baby Daughter and Prada-Wearing, Four Seasons-Loving Wife Along for the Ride."

Ibland krävs det något extra för att vi skall få ett annat perspektiv på saker och ting. Tidigare har jag bloggat om hur vi i Sverige gör med vår tid och våra pengar i förhållande till andra länder.
Idag handlar det Worldmapper, ett intressant projekt från University of Sheffield som visar världens länder på ett lite annorlunda sätt jämfört med hur vi är vana att världen ser ut. Kartorna är exempelvis baserade på hur befolkningsmängden är spridd i länderna eller på hur mycket leksaker ett land importerar.
Världens innevånare bor till största delen i städer och det gäller även Sverige.
Enligt Danny Dorling, professorn som ligger bakom kartorna fångar en karta baserad på ett lands befolkning det viktigaste med landet.

"It changes how you think about places," he says. "If you really want a fair map of an area you do it by population. What you are interested in most of the time is people."

För att få fram kartorna har man först kombinerat befolkningsdata från ex. SCB med data från FN. Därefter har man delat in landet i ett rutnät och matat in alltihop i ett dataprogram som räknat ut hur stor befolkningen är per ruta.

Poängen med de här kartorna är att de på ett enkelt med effektivt visar på världens orättvisor på ett sätt som den mänskliga hjärna lätt kan ta till sig. Kartorna är dessutom visuellt intressanta i sig själva. Vissa länder ser ut som insekter (Sydafrika, Brasilien eller Algeriet).

"Simplicity, simplicity, simplicity!
We are happy in proportion to the things we can do without."
Henry David Thoreau

I veckan hade jag ett intressant samtal om balans i livet. Just balans i livet är något jag själv kämpar med dagligen eftersom jag gärna säger ja till alldeles för mycket.
Inför det här samtalet hade jag satt mig ner och fyllt i ett livshjul, eller snarare ett dygnshjul med 24 tårtbitar, en för varje timme.

Det finns mängder av varianter på sådana här visualiseringsövningar men allt handlar om att sätta sig ner med penna och papper och fundera på hur det ser utjust nu, få ner det på papper. När man har gjort det skall göra samma sak men fokusera på hur man vill ha det i framtiden.

Mitt hjul innehöll inte några större överraskning, en hel del sömn, några timmar arbete, ett antal timmar vikta åt familjen och bloggandet fick också en timme eller två. Dessutom är jag rätt nöjd med den fördelning jag har just nu. Ja, jag skulle naturligtvis gärna ha tid att träna och kanske ägna mig mer åt "min personliga utveckling" men jag är av den fasta åsikten att allt har sin tid. Just nu blir det mer timmar åt barnen och mindre egotid men det kommer att förändras när barnen blir större och tillbringar mer tid med kompisar eller aktiviteter.

Tydligen är det ofta först när människor ser sitt liv, sin vardag, på papper som de inser det ohållbara i att exempelvis pendla till jobbet tre timmar om dagen. De vill gärna hinna träna men kan omöjligt klämma in fler timmar på dygnet. Då måste de dra ner på något annat och ofta är just pendlingstid något som inte känns speciellt givande. Alla kan inte byta jobb eller bostad men ett alternativ skulle kunna vara att använda pendlingstiden till något som ger mervärde, exempelvis lyssna på ljudböcker eller byta bilen mot cykel för hinna motionera.

Min spontana kommentar var - Men varför har de inte insett det här tidigare?" Men tydligen är det så att många är missnöjda med hur de lever sin liv men de har egentligen inte funderat på hur de egentligen vill leva. Med livshjulet ser de direkt om det inte går ihop (ungefär som Lyxfällans budgettavla) och de får en plan för att få en bättre balans i livet.

Varför inte prova själv?