Jag umgås mycket med människor som jobbar med idédrivet företagande, i flera olika branscher. Väldigt få av de som driver företag har valt formen ekonomisk förening. Många kallar sig samhällsentreprenörer eller sociala entreprenörer men det handlar ofta om människor som framförallt vill att just deras företag ska bli bäst på det de gör – klassiskt affärstänk men med extra mål och visioner om att göra skillnad.

Camino är en av tio finalister i årets upplaga av Änglamarkspriset. Gå in och rösta här. Vi är i fint sällskap av bland annat Ekobanken, Det naturliga steget och Björn Söderberg.

Förra söndagen var det dags för grissläpp vid Silverkällan i Majorna, Göteborg. Återigen var det organisationen Stadsjord som ansvarade för att släppa ut tre halvvuxna grisar som under åtta veckor ska få böka i jorden och göra den odlingsbar.

Vi bakom Camino har gjort en specialutgåva om Kooperationens år, som kommer som bilaga i nästa Camino, samt finns gratis på olika Coompanionkontor, Drivhus, företagsturnéer och andra event kopplade till kooperationens år. Men redan nu kan du läsa den som PDF här.

Idag kan man läsa en artikel i Göteborgs-Posten, som dessutom får framsiderubrik, med titeln "Så dyr är ekomaten". Jag behöver knappt ens skumma genom artikeln för att förstå att det är gammal skåpmat - knappast en nyhet och dessutom representation av en gammeldags typ av konsumentjournalistik.

Trots att fattigdomen (mindre än 2 dollar per dag) minskat i världen från 2.59 miljarder år 1981 till 2.46 miljarder 2008, så är den fortfarande ett enormt problem. Nu går public service runt om i världen samman för dokumentärserien Why Poverty? som kommer visas under en hel vecka i november 2012.

Idag vill jag passa på och tipsa om Caminos kulturkort. Med start i Camino 26, som borde ha landat hos all prenumeranter nu så medföljer ett utklippbart kulturkort som kan användas hos flera olika aktörer i landet. Tyvärr blev det fel i layouten så fram och baksidan på kortet hänger inte ihop. Klistra ihop det själv eller klipp ut hela nedersta delen av bilagan istället.

Jag har precis kommit ut från premiärvisningen av Big Boys goes Bananas! på dokumentärfilmsklubben Doc Lounge i Göteborg. Utanför piskar det mesiga regnet mig i ansiktet och får mig att sucka av tristess. Men samtidigt är jag uppfylld över filmen jag precis sett och stolt över att bo i ett land där modiga människor kan vinna över multinationella företag som stämt arslet av dem.