Stadsodling på Stadsmuseet

Dela artikeln

I onsdags var det invigning av utställningen "Odla eller dö" på Stadsmuseet i Göteborg. Jag tågade såklart dit med goda förhoppningar - jag har varit väldigt förtjust i odling, stadsodling och kreativa lösningar sedan jag var väldigt liten och mamma hade "krydlanne", växthus med fantastiska gurkor, tomater och ärtbockar i. Vi hade även potatis, morötter och jordgubbar, rabarber, hallonbuskar och såklart äppel-, bigarå-, plommon- och fläderträd. Att stiga upp på morgonen och in i detta sprudlande lansdkap av smak och färger och lera på de bara fötterna saknar jag enormt mycket sedan jag lämnade Värmland för att bli stadsbo i Göteborg.

Titeln på utställningen tycker jag var lite konstig - Odla eller dö. Jag fick aldrig någon riktig förklaring till varför den hette så - för något vidare radikal var inte utställningen. Jag hade förväntat mig gedigna förklaringar för hur samhället måste ställas om till bla. mer egenodling för att vi ska överleva på jorden - men icke. Precis som Johan Erlandsson säger på www.ecoprofile.com, så tog man mest upp den sociala aspekten av odling i staden. Makten över marken och glädjen i att få odla. Miljöaspekten fanns nästan inte där. Johan pratade lite om att stadsodling ökar resiliensen - skydd mot sårbarheten för en stad - när man gör sig mindre beroende av import av grödor. Sisst stadsodling var stort var just under andra världskriget.

Byggnandsnämnen var där och sade att de satsade mer på koloniområden, bland annat letade de efter platser i Slottsskogen, Delsjön, SIllvik och Torslanda. Sara Danielsson, designer som get ut skriften "Tre steg för bättre stadsliv" menade dock att det är viktigt att man kan ha sin odling i direkt anslutning till sin lägenhet så att det inte blir för mycket jobb att ta sig till sin kolonikott. Jag tror hon har rätt.
"Det enda som behövs är sol, jord och vatten", menade Sara som trodde på en framtid där vi bygger mobila odlingsstrukturer på höjden, på tak och så vidare.

Ett annat argument som framfördes var att stadsodling ökar intergrationen i samhället, när man satsar på odling i förorter.

Pål Castell, som forskar på ämnet, menade att vi felutnyttjar marker idag när vi tänker planering i rutor. Bland annat hävdade han att Norra Älvsstranden är en skräckbild av vad dåligt man kan planera. Pål förtydligar i ett mail till mig: "Det är inte ett effektivt utnyttjande av markresurserna (ta en titt på satellitfoto - bitvis mest parkering, vägar, stora svårutnyttjade offentliga rum mellan byggnaderna och gräsklädda "kantytor"). Dessutom hävdade jag att stadsplaneringen är rigid i sin praktik, något jag fick medhåll för av Mats Arnsmar, kommunalråd."

Kim Weinhammar, som driver projektet Ekologisk Stadsdel Majorna, menade att parkeringsnormen var ett stort problem. Om man bygger lägenheter måste man kunna ordna parkeringsplatser åt dessa. I Majorna planeras ett Ekologiskt Hus, som inte får börja byggas förrän man har parkeringar ordnade. Något som rimmar rätt illa.

Efteråt pratade Jonathan Kaminsky från arkitektbyrån Kjellgren och Kaminsky. De driver det spännande projektet Super Sustainable City - som jag skrivit om tidigare. De målade upp lite visioner om vad som skulle kunna göras.

Utställningen i sig bestod av lite informationstavlor. I mitt tycke helt fel taktik för att göra människor intresserade. Jag hade velat se och ta på stadsodling på plats, på innovativa lösningar, på vad medborgarna själva kan göra för att få odla.Men glädje, mer smak och dofter. Som tur var fanns ekologiska matbutiken FRAM och den fantastiska bageriet Cum Pane på plats, så jag fik min del av läckra smaker och ögonfröjd.

Läs också på www.Ecoprofile.com - en diskussion om stadsodling.

På bilderna:
Bild 1: Sara Danielsson, Johan Erlandsson och Kim Weinhammar debatterar
Bild 2: Pål Casell kommer igång rejält i debatten
Bild 3: Johan Erlandsson och Carina Sundqvist (som odlar i Högsbo) minglar
Bild 4: En blick på utställningen räckte
Bild 5: Cum Pane gör fantastiskt bröd
Bild 6: Jonathan Kaminsky visionerar