Bloggat från Europa I: Interrail, så funkar det

Juni 1997. Tidig morgon. Färjan till Fredrikshamn. Sen tåg till Hamburg. Prag. Wien. Budapest. Venedig. Grekiska öar. Aten. Kulturer flög förbi utanför fönstren, jag sov under bar himmel nedanför templen, blickade ut från Rialto och såg Kafkas hus. Ingenting hade tidigare gjort mig så nyfiken. Jag snackar tågluff. Och jag var helt fast.

En hel del tid har gått sedan den där första resan som efter Aten tog mig med båt ner till Haifa i Israel och sedan vidare till kamelerna på Sinai och Gizas pyramider. Året efter reste jag till Paris, Lissabon, upptäckte Spanien, tog tåget så långt söderut man kunde komma, till Marrakech i Marocko, såg ormtjusare och tandutdragare.

I slutet på 90-talet tågluffade alla, Interrail var ett naturligt sätt att upptäcka Europa. En månad på tåg till ett fast pris. Briljant på många sätt, bildning och njutning i ett paket, hyfsat billigt. Sen falnade intresset, tågluffarna blev färre och jag höll också upp. 2007 nylanserade de europeiska järnvägsbolagen Interrail för att locka tillbaka tågluffarna genom att bland annat börja erbjuda flera olika typer av biljetter.

Med ökad miljömedvetenhet har tågluff blivit ett självklart semesteralternativ för mig på nytt – sommaren 2008 var jag tillbaka ute på järnvägarna med en tur ner till Spanien och Portugal.

Den 7 juli var det dags att inleda årets resa. Jag tog Berlinexpressen från Lund på kvällen, var framme på nya glassiga Berlin Hauptbahnhof tidigt morgonen efter. Där mötte jag upp med U, och sen bar det av, med Belgrad som mål i öster, hägrande bad i Gardasjön i Italien på vägen och Europas Rio, San Sebastián i Biscayabukten, som stopp i väster innan det var dags att vända hem i slutet av juli för produktion av Camino 18.

Förutom att njuta av förbirusande landskap, balkanhouse, trampbåtar och italienskt mode har jag försökt hålla Camino-flaggan högt och spanat på gröna tecken i tiden. I en serie blogginlägg under sensommaren kommer jag att visa bilder och skriva om intressanta saker jag stött på.

När man köper ett Interrailkort kan man välja på en månad och 22, 15 eller 10 dagars resande, antingen helt fritt eller med begränsat antal resdagar inom ramen för det totala antalet dagar. Detta gör systemet mycket flexibelt och det går att hitta en bra lösning för såväl en veckas resande som en hel månads kringflackande. Priserna varierar mellan 1625 kr och 3955 kr för ungdom (12-25 år) och 2495 och 5895 kr för vuxen, dyrare i första klass. Jag köpte en biljett med fritt resande under 22 dagar för vuxenpriset 4625 kr. Fullständig prislista finns hos SJ

Sedan måste man på de flesta linjer köpa platsbiljett som kostar från 4 euro, ofta mer. Detta är nytt sedan 90-talet och en funktion av finare tåg och ökat säkerhetstänk. Ett tips är att resa på natten, liggvagn (med 4-6 personer) kostar från 9 euro per person och man sparar då hotellkostnad och tid – och i och med att avstånden i Europa är relativt små kommer man förvånansvärt långt på en natts tågresande.

Reser man under högsäsong så är det numera bara att räkna med att tågen fylls upp och har man viss tidspress och ett uttalat mål så rekommenderar jag att man går in på Deutsche Bahns utmärkta webbtjänst och planerar resan. Här finns alla tågavgångar i Europa i en lättanvänd och översiktlig tjänst. Tyvärr kan man inte köpa platsbiljetterna på nätet, detta måste göras på tågstationerna. Om man har resan helt klart för sig i förväg kan man köpa biljetterna redan i Sverige. Eller så talar man med en trevlig tysk tant på någon station i Tyskland så löser det sig. I övrigt kan det bli problem. Att köpa platsbiljetter på andra sträckor än de som går från aktuell station är ofta svårt på många håll i Europa (som Italien och Spanien), särskilt om man inte talar aktuellt språk. I Frankrike funkar det ok, men de har ett annat bokningssystem där avgångar som finns med hos Deutsche Bahn inte alltid syns.

Ok, då kör vi. Under resans gång kommer jag att väva in en del tågfakta och försöka reda ut vad det är för energimix i de olika länderna och vad tågen kan tänkas gå på för typ av el. First stop: Berlin.