Kulturåret 2009 del 1: Utställningar

Utställningarna på Louisiana respektive Wanås Park drog storpublik under sommaren 2009. Foto Tobias Jansson
Dags att sammanfatta kulturåret 2009 med de gröna glasögonen på. Intressanta exempel på kultur med bäring på miljö- och hållbarhet har tidigare varit svårt att hitta, men man kan säga att 2009 var året då dessa frågor på allvar hittade in på kulturens alla områden och plötsligt tog plats i finrum som Louisiana, Wanås Park och Södra Teatern.
Det har varit tyst om det det vi kallar naturen, miljön och människans plats i allt detta under stora delar av 80-, 90- och 00-talen men under det gångna året har dessa frågor spelat något av en huvudroll inom kulturvärlden i Sverige. Jag ger i två delar en snabb översikt av några av höjdpunkterna, först ut är årets utställningar.
Footprints var titeln på den utställning som blivit lite av en symbol för denna nya riktning inom kulturvärlden. Tea Mäkipää och Halldor Úlfarssons verk Atlantis, den röda lilla stugan som håller på att sjunka i Wanås damm var under sommarmånaderna flitigt avbildad på landets kultursidor. I den bländande vackra Wanås Park utanför Hässleholm inhystes verk som alla problematiserade vår plats i naturen/kulturen. Förutom den röda lilla stugan utmärkte sig Henrik Håkanssons avspärrning av 2500 kvadratmeter av parken som kommer stå orörd av människohand under överskådlig framtid och argentinskfödde Tomas Saracenos Air-Port-City, hängande trädgårdar i form av fritt svävande gigantiska sfärer. Verken fick tala för sig själva med ett minimum av information som utgångspunkt och vandringen i Wanås Park blev kontemplativ och lågmält tankeväckande. (Bonniers konsthall blir i vår först i Europa med en enskild utställning av Saraceno, mer om det i Camino 15, ute 12 februari).
Arkitekturen står inför den kanske största tekniska och estetiska omdaningen sedan modernismens intåg. Nya visioner, nya material, nya processer och alternativa byggnadskonstruktioner är på gång. Den stora sommarutställningen på vackert belägna Louisiana på norra Själland, The Future Has Arrived – Architecture in a Sustainable World, tog pulsen på denna transformationsprocess och visade hur den manifesteras i jordnära såväl som mer högtflygande projekt. Ett antal arkitekter bjöds in för att exemplifiera olika teman: Ecosistema Urbano (social hållbarhet), Foster+Partners (CO2-utsläppsfri stad), Philippe Rahm (fysiologisk och meteorologisk arkitektur) och R&Sie(N) (byggnadens livsstid och förgängliga material). Utställningen var nästan jobbigt informationsspäckad men mycket, mycket inspirerande – trots det uppenbara problemet att "ställa ut" arkitektur i en museikontext.
Wij Trädgårdar stod för det nya projektet Landskapsparken. Ett 10 hektar stort område är gemensam arbetsplats för lantbrukare, formgivare, skogsbrukare, konstnärer, trädgårdsmästare, kockar och ingenjörer som skapar berättelsen om ny energi i gamla landskap. Här vandrade man mitt bland böljande linfält, manshög råg, nakenhavre, hampa, rörflen, och gråal. Grödorna kombinerades med kunskapsmagasin, eldtempel och experimentalfält som uppförts i regi av konstnären Patrik Qvist.
Tjörnedala konsthall utanför Baskemölla visade under sensommaren utställningen Site Natura, med fem konstnärers vinklar miljö och vårt förhållande till naturen. Caroline Mårtensson problematiserade massproduktionen av dekorativa krukväxter i sina fotografier av berg av begonior. I Lisa Strömbäcks bilder upplöses gränsen mellan hund och hundägare, verk som vill visa hur vi förmänskligar våra hundar och vår tendens att skilja på djur och hundar.
En annan mycket uppmärksammad satsning är Craftwerk 2.0/Ecocraft som Jönköpings läns museum stod för under hösten. Konstnärer har omtolkat traditionellt hantverk i ljuset av samtida frågor om miljö och råmaterial och besökarna kunde titta på sådant som hemstickade Prada-väskor, broscher gjorda av elektronikskrot och remixade fotbollshalsdukar. Utställningen curerades av Otto von Busch, vars bok Becoming Fashion-able kom ut på Camino förlag lagom till bokmässan. Trendgruppens Stefan Nilsson menade att utställningen var årets mest intressanta och utsåg Otto till årets utmanare.
Nästa vecka skriver jag om Kulturåret 2009 del 2: Film, teater, musik.


















