Matkrisen kräver VERKLIGEN ett ekologiskt jordbruk

De tre vanligaste argumenten för genteknik avfärdar jag mot bakgrund av rapporter från verkligheten i de länder där odling av genmodifierade grödor genomförs i dag. Genteknikföretagen hävdar att man skall få högre avkastning, använda mindre kemikalier och få bättre näringsinnehåll. Inget av detta stämmer.

Hittills har den högre avkastningen uteblivit, kemikalieanvändningen har ökat samt att näringsinnehållet är av sämre och varierande slag. Sverige importerar i dag genmodifierad (GM) soja främst för svinproduktion. Den är billigare än icke GM-soja på grund av lägre proteinhalt.
Är man insatt i odlingsfrågor och genteknik, häpnar man över de argument som framförs i debatten om genmodifierade organismer (GMO). Att blanda ekologisk odling och genteknik är omöjligt. Den ekologiska odlingen, som framgår av namnet, utgår ifrån den i ekologiska helheten, sammanhangen och samklangen med naturen.

Genteknikföretagen bearbetar endast cirka 5 procent av genuppsättningen hos en växt. Resten kallar de ”skräpgener”. Redan här missar man helheten och sammanhangen. I Spanien är det idag omöjligt att odla eko-majs utan att den smittas av genförändrade sorter. I Kanada kan man inte odla ekologisk majs, soja och raps av samma skäl. GMO sprids med vind och via insekter till ekoodlingen. I EU har Sverige de sämsta reglerna för samexistens mellan GMO och annan odling. (Se SJV 2008:34)

Ett bedrägligt löfte till allmänhet och beslutsfattare är att man ska använda mindre kemikalier, men verkligheten visar motsatsen. Varför heter Monsantos soja ”Round-up-ready-soja”?

Affärsidén
Genteknikföretagen har lagt ner enorma pengar på att utveckla utsäde och patentera dem. Ett av de största företagen är Monsanto. De satsar enorma resurser på att utveckla nya sorter och måste då naturligtvis ta igen dessa investeringar någon annanstans. I det här fallet blir det genom att sälja utsädet samt de kemiska gifter som är anpassade till de patenterade sorterna.

Ett annat systemfel i resonemanget med gentekniken och den ”gröna revolutionen” är att sorterna kräver konstgödsel, som är helt beroende av tillgång på vatten för att överhuvudtaget fungera. Att gentekniken skulle behöva använda mindre vatten är därför ännu en lögn. Varför svälter befolkningen i Indien som odlat GMO i 10-12 år?

Det ekologiska odlingssystemet ger däremot en bättre vattenhushållning. Det visar forskning och försök under den senaste 60-årsperioden. Man kan till och med höja grundvattennivån och därmed öka produktionen. Vid torka fungerar inte konstgödsel. Den ekologiska odlingen fungerar bättre vid både torka och mycket regn. Genteknikföretagen lobbar för att förbjuda eko-sorterna men tillåta sina egna.

Under våren 2008 redovisades ett stort arbete, sammanställt av 400 forskarens insatser, IAASTD, (International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development) påskrivet av 58 länder. Slutsatsen i detta dokument beskriver att vi endast med ekologiska odlingsmetoder kan försörja en växande världsbefolkning, inte med genteknik och konstgödsel. Rapporten var finansierad av bland annat Världsbanken, FAO och UNDP. Genteknikföretagen deltog i arbetet fram till ett halvår före redovisningen. Då lämnade de arbetet för att de insåg att gentekniken inte skulle lyftas fram som en lösning på framtidsproblemen. Länder som redan i dag har etablerad GMO-odling; USA, Kanada och Australien, skrev heller aldrig på rapporten.

Ekologisk odling ger säkrare odling, bättre näringsinnehåll, bättre vattenhushållning, bättre ekonomi. Miljön och klimatet kräver eko-odling och den kan försörja en växande världsbefolkning. Konsumenterna kräver eko.

Lasse Hellander, ledare för nätverket GMO-fritt Sverige och verksamhetsledare för Biodynamiska föreningen

KOMMENTERA

(På GMO-debattens startsida)

Dags att prenumerera?

Text & Bild


"Välskrivna, välunderbyggda texter" "Inspirerar, upplyser och berör"

Föreläsningar


"De lyckats hålla samma kvalitet som i tidningen och förblir ett kunskapsnav på västkusten"

Veckans vänner

Omröstning

Spara i Camino

Ett schysst sparande

...så vet du vad pengarna går till!

Nå rätt personer


... och nå läsare som påverkar

Camino Play


Videoklipp från seminarier & event

två klick bort...

Tidningstips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som vi på Camino gillar. Kloka Hem, Jamie Magazine, Cykeltidningen Kadens, Miljöaktuellt.

i samarbete med tidningskungen.se