Finkultur av kartong

Av ett kilo isärplockade banankartonger kan man tillverka fem böcker och samtidigt göra en samhällsinsats för stadens oavlönade sopsorterare. Det har folket på Eloisa Cartonera i Buenos Aires fattat.
Dela artikeln

I ett ruffigt gathörn, två kvarter från fotbollsstadion La Bombonera i den argentinska Buenos Aires-stadsdelen La Boca, ligger Eloisa Cartonera. Vid ett bord belamrat med papper, saxar, färger och penslar står Miriam Merlo och målar bokomslag. Eloisa Cartonera är kombinerad konstverkstad, tryckeri och bokförlag. Deras princip är lika enkel som genial: återanvändning av kartong för att göra bokomslag till texter som doneras av författare och poeter. Kartongen köps från kartongsamlare (cartoneros) och Eloisa Cartonera betalar tredubbelt så mycket för kartongpappret som de andra företagen på marknaden gör. Av den återvunna kartongen produceras sedan färgglada, unika böcker som bland annat säljs hos bokhandlare runt om i Buenos Aires. Inkomsterna från försäljningen betalar hyran för lokalen, materialinköp och lön till kooperativets medlemmar. Miriam är en av dem:

– Jag kommer från grannstaden La Plata och åkte till La Boca varje dag för att samla kartong. Jag brukade alltid gå förbi här och en dag bjöd de in mig för att måla ett bokomslag. Eloisa blev mitt andra hem och efter att ha hängt här ett tag blev jag erbjuden att bli en del av kooperativet. Nu jobbar jag måndag till fredag med att tillverka böcker och tjänar en riktig lön som jag klarar mig på.

Eloisa Cartonera grundades år 2003, ett drygt år efter att Argentina fullkomligt kollapsade i en ekonomisk superkris. Argentina var länge Sydamerikas rikaste land med låg analfabetism och en stor, relativt välmående medelklass. Men under den nyliberala premiärministern Carlos Menems regeringsstyre på 1990-talet knöts den argentinska peson till dollarn och för att kunna hålla den balansen såldes successivt allmänna medel ut och statligt ägda företag privatiserades. Pengarna försvann ut ur landet och staten tog stora utlandslån med hög ränta för att hålla landet på fötter. Argentina levde över sina tillgångar, landets valutareserv började ta slut och till slut sprack bubblan. När politikerna genomförde devalveringen (frigjorde peson från dollarn) sjönk den argentinska peson som en sten, premiärministern byttes ut fem gånger på en vecka och landet drabbades av en akut ekonomisk kris. Småspararnas pengar frystes i bankerna och många förlorade sina jobb. Det var då en ”kriskreativitet” började synas runt om i landet och i Buenos Aires startades fröet till Eloisa Cartonera på initiativ av konstnärinnan Fernanda Laguna, författaren Washington Cucurto och grafiske formgivaren Javier Barilaro:
– Cucurto och Barilaro drev ett litet bokförlag som mest handlade om att deras kompisar med författarambitioner skulle få ge ut sina böcker, men när krisen kom blev pappret för dyrt och man började köpa kartong av cartoneros istället och Eloisa Cartonera föddes, berättar Ricardo Piña.

I början var tryckeriet inhyst i en grönsaksaffär i den mer centralt belägna stadsdelen Almagro, men när hyran blev för dyr och avståndet för långt till den grupp av människor man ville nå flyttade företaget till La Boca. Idag drivs Eloisa Cartonera som ett kooperativ och har cirka åtta medlemmar som arbetar heltid med att tillverka och sälja böcker.
– Alla gör allt här och tjänar lika mycket. Vårt arbete handlar inte bara om att tillverka själva böckerna, vi sköter också bokföringen, ekonomin och kontakten med våra återförsäljare och författare. Dessutom blir vi inbjudna till olika bokmässor och andra evenemang, nu senast åkte hela gruppen till Mendoza på mässa, säger Alejandro Miranda som jobbar med Eloisa Cartonera sedan två år tillbaka.

Av de böcker som Eloisa publicerar är ungefär hälften skrivna av kända författare som skänkt sina texter (ofta böcker som redan publicerats på andra förlag) och den andra hälften består av oetablerade författare som antingen blivit antagna av bokförlaget eller själva betalar för att få sina texter tryckta. Själva tryckerimaskinen sköts av en typograf som är anlitad på timbasis, resten av arbetet gör de själva.
– För det första köper vi bara ren, hel och torr kartong, idén är att man ska kunna använda den som den är. Man börjar med att skära den efter den storlek som alla våra böcker har. Sedan viker man till bokryggen, målar utsidan med en vit grundfärg och klistrar in förteckningen över våra författare på sista sidan. När allt har torkat börjar den kreativa processen, då får varje person själv designa sitt omslag och bestämma färgkombinationer. Vi har en stencil med bokstäver som vi alla använder, men varje bokomslag blir ändå unikt, det finns inte ett som är ett annat likt, säger Miriam. Förutom de åtta personer som arbetar heltid på Eloisa Cartonera finns det också ett stort antal personer som hoppar in när det behövs eller drygar ut sina inkomster med några timmars boktillverkning. Alfredo “Leo” Sanchez jobbar fortfarande som cartonero ibland men tillbringar en stor del av sin arbetsvecka på Eloisa. Hans dröm är att ge ut en egen bok. – Jag skriver då och då, ofta på kvällarna. Det är en självbiografi, jag vill berätta om mitt liv, om när jag var liten och bodde på gatan och om all skit som jag har varit med om. Nu när jag jobbar här på Eloisa blir jag ännu mer inspirerad att skriva klart den och få den publicerad.

Alfredo började sälja kartong till Eloisa Cartonera för två år sedan och blev en dag inbjuden att dricka mate och måla omslag till böckerna. Efter ytterligare några besök och mer målande tog han mod till sig och frågade om han fick börja jobba i kooperativet. Sedan dess är han en del av gänget och har fortsatt att måla omslag, det är hans favoritmoment i boktillverkningen:
– Man blir så lugn av att måla, det är som att man glömmer alla problem för en liten stund.

Fakta cartoneros

Cartoneros kallas de personer som samlar kartong i Argentina och i många andra sydamerikanska länder och Spanien. Carton betyder kartong på spanska. Cartoneros säljer kartongen till företag som återvinner den. Bara i Buenos Aires finns det över 7 000 cartoneros och de sorterar och återvinner mellan 9-17 procent av de sopor som staden producerar. Det sparar staten mellan 30 000 och 70 000 pesos per dag på. Nästan 50 procent av alla cartoneros är minderåriga och 40 procent av dem befinner sig utanför utbildningssystemet.