Senaste DYI-trenden kallas Biohacking

Inom makers-rörelsen har biohacking den senaste tiden dykt upp som ett nytt sätt att lösa miljöproblem, hitta och förhindra allvarliga sjukdommar och skapa fantastiskt konst.
Dela artikeln

Nyfiken på biologi

Biohacking är en korsning mellan biologi- och hackervärlden. Det kan handla om att installera teknik i sin biologiska kropp eller om gör-det-själv-biologer som experimenterar med DNA eller bakterier.

Sveriges första biohacker-laboratorium öppnade dörrarna under våren, och liknande platser finns över hela världen. Den är en del av Stockholm Makerspace som ligger vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Bakom labbet står organisationen Bionyfiken, en svensk variant av det större Biocurious i USA. Än har inte så många projekt startats, men på det amerikanska laboratoriet är det ett myller av aktivitet, bland annat för att skapa algodlingar att göra biobränsle av eller att med hjälp av en bioprinter kunna skriva ut ett löv som kan genomföra fotosyntes. Målet är att i förlängningen kunna skriva ut mänskliga organ.

På Biocurious pågår även ett projekt som handlar om att skapa veganost fast likadan som vanlig ost. Det vill säga att de manipulerar jästsvamp på cellnivå så att den producerar mjölkprotein utan att djur behövs i processen.

På företaget Glowing Plant vill man få fram växter som är självlysande och kan användas istället för lampor. De utvecklar och förändrar DNA i olika växter för att få dem att lysa och målet är att kunna ha träd istället för gatulampor som lyser upp i mörkret, helt fossilfritt. I ett annat projekt försöker de utveckla växter och bakterier som ska kunna rena miljön. Flera av dessa idéer finansieras med gräsrotsfinansieringstjänster såsom Kickstarter.

Bakteriekonst

Det finns fler bakterier i våra kroppar än stjärnor i hela universum och det går att programmera bakterier precis på samma sätt som vi kan programmera datorer. Tal Danino är en biohackare som har studerat hur bakterier kan växa inuti tumörer, ett ställe dit immunsystemet inte har tillträde. Bakterier kan använda tumörer som en skyddad plats för att växa och frodas. Danino gav probiotika, en bakterie som ska vara bra för kroppen, med maten till en mus som hade tumörer. Probiotikan valde att placera sig i tumören, enligt hypotesen. Tal Danino programmerade probiotikan så att den producerade en signal som ändrade färgen på urinet hos den som bar på tumören. På så sätt kunde han se att musen hade tumörer i kroppen. Dessutom programmerade de probiotikan för att verka terapeutiskt och på så sätt krympa tumörerna. Framtidens cancerbehandling kanske? Danino har också skapat konstverk med hjälp av bakterier, en serie som kallas Colonies. Den har han gjort ihop med konstnären Vic Muniz, känd från att ha gjort enorma porträtt på sopletare med hjälp av sopor.

! Många biohackers är glada amatörer som inte är utbildade inom området utan mest nyfikna, experimenterade entusiaster. Det gör att rörelsen blir dynamisk och kreativ, men kan också medföra risker. När vem som helst kan köpa labbutrustning och avancerade maskiner för några tusenlappar och kunskapen om biohacking finns tillgänglig lätt på nätet så ökar också risken för biologisk terrorism och att skadliga mutationer skapas. En risk att vara medveten om, även om utvecklingen inte går att stoppa.