Jörgen gjorde sekelskiftesvillan självförsörjande på el

Ett klassiskt diy-projekt är att försöka bli självförsörjande på el. Jörgen Larsson gav sig på uppgiften att förvandla deras sekelskiftesvilla till ett hus som producerar mer el än det gör av med. Det visade sig vara lättare än han trott
Dela artikeln

Bilden av ett hus som producerar mer el än vad hushållet gör av med är oftast en arkitektritad futuristisk villa med kraftigt isolerade väggar. Men de flesta av oss bor redan i ett hus som de varken vill riva eller flytta ifrån. Hur ska man då göra om man vill gå plus på elen? En kort färjetur från Saltholmen i västra Göteborg tar mig till Brännö, en av alla bilfria öar i den södra skärgården. Frånvaron av bilar skapar en Kråkmakargatsidyll där Jörgen Larssons sekelskiftesvilla passande smälter in, men det är knappast den mest ­energieffektiva hus­typen. När jag kommer ut håller Jörgen och en kompis på att sätta upp några fler solcellspaneler på berget bredvid.
– Det är som ”gubb-lego” skrockar Jörgen när han monterar de färdiga panelerna på en träställning, vilket går på ett kick med skruvdragaren. Medan de bär upp de svarta blanka skärmarna balanserar Jörgens dotter och hennes kompis på bjälkarna på ställningen. De verkar alla vana vid den här processen, som om de gjort det flera gånger förut.
– Det är som att bygga en altan ungefär, jämför Jörgen. Och på taket är det ännu enklare. Då lyfter man på en tegelpanna, skruvar fast monteringsbygeln och lägger sedan tillbaka pannan.

Anledningen till att de valde att ha solcellerna på en ställning bredvid huset istället för att sätta upp dem på taket var för att taket inte passade optimalt med vinklar, ytor och vädersträck. Dessutom behövs bygglov för att sätta upp solceller på tak, men inte på mark. Projektet engagerade snabbt grannar som också satte upp egna solceller på ställningen.
– Det är ett kul projekt att göra med grannarna och en del av administrationen och jobbet blev enklare när vi gjorde det tillsammans. Elektrikern gjorde till exempel all installation samtidigt när han var här. Några av grannarna satte istället upp solceller på sina tak. Det gick fort att få bygglov, trots att de flesta av husen på Brännö är av traditionellt snitt. Jag undrar om det är någon som reagerat negativt på det moderna inslaget i den gamla bebyggelsen.
– Nej, jag har inte hört att de har fått några sådana kommentarer, snarare tvärtom – det är många som är nyfikna. Grannen pratade med två förbigående häromdagen som själva blev intresserade av att sätta upp på sina hus, berättar Jörgen. Utöver grannsamverkan, finns idag även goda ekonomiska anledningar till att investera i solceller. Jörgens anläggning producerade 8 474 kilowattimmar (kWh) det första året och det var lika mycket som hushållet gjorde av med under det året. Uppvärmningen av huset sköts av en bergvärmepump. Sol­celler och bergvärme är en kombination som Jörgen verkligen kan rekommendera. Investeringen i solcellsanläggningen på 50 kvadratmeter solceller kostade totalt 110 000 kronor. Då är växelriktare, monteringsdetaljer och kostnad för elektriker medräknat. När anläggningen hade varit i gång ett år summerade de ekonomin så här. När de hade överskott på el sålde de den till sitt elbolag och när solen inte lyser köper de el som vanligt. Totalt gav detta en intäkt på cirka 8 500 kronor under det första året vilket innebär en återbetalningstid på 13 år för hela solelsinvesteringen. Därefter är det gratis el och bara intäkter. Solcellerna ska ge god produktion i minst 25 år enligt tillverkarna.

"För mig är de etiska argumenten starka och självklara"

Egentligen ser ekonomin ännu bättre ut. Det finns nämligen ett flertal statliga stöd och subventioner men eftersom det är svårt att veta vem som får vad så har Jörgen utelämnat dem i kalkylen.
– Jag lyfter nog fram ekonomin lite för ofta när jag försöker motivera nya människor, resonerar Jörgen. För även om det ekonomiska argumentet är solitt är det något annat som är hans främsta drivkraft.
– För mig är de etiska argumenten starka och självklara. Energianvändningen i huset är generellt ett av de största klimatpåverkande områdena, ungefär lika stor del som bilkörningen eller maten. Och här finns en teknisk lösning som inte är ekonomiskt vansinnig. Då är det inte moraliskt försvarbart att inte göra det, menar Jörgen som till vardags forskar på Chalmers om just hållbar konsumtion. Som ”händig energinörd” har han genom åren testat en rad olika energilösningar. När de köpte huset år 1996 hade det direktverkande el. Då drog det runt 23 000 kWh per år. Det första de gjorde var att installera en kakelugn, vilket gjorde att de kom ner till 10 000 kWh per år i köpt el. Därefter köptes solfångare för att värma varmvatten. De funkade bra i tio år men en vinter frös solfångarna sönder och började läcka. När de skulle bytas ut till mer effektiva men mer svårhanterliga och känsliga vakuum-solfångare hade Jörgen otur och även de nya gick sönder.
– I efterhand kan man konstatera att det var snåldumt att installera en så avancerad lösning själv, erkänner han.

"Det är en go känsla att ha ett hus som drivs av sol"

Under tio års tid värmdes huset av luft-luft-värmepump, först en sedan två. Men när även de började gå sönder var det dags för något rejält som gav en jämn temperatur i hela huset. Då blev det bergvärme som nu alltså är kompletterad med solceller. Även om priserna gått ner på solceller mycket så varierar priserna. Det är ganska många små företag som inte alltid är så lätta att hitta som säljer billigt. Stora elbolag och byggvaruhus säljer numera men de är ofta dyrare, menar Jörgen. Det lönar sig att kolla runt.
– En del tar dubbelt så mycket för samma lösning. Jörgen betalade 13 000 kr per kW för sin anläggning, som köptes hos en mindre aktör. Det är omkring där de lägsta priserna ligger menar han. I genomsnitt ger 10 kW solceller 10 000 kWh per år. På Brännö ger det lite mer på grund av att det är soligare där än på fastlandet – något jag själv fick erfara bara under mitt besök på ön. Solen gassar och huden börjar kännas stram. När dagens installation är klar står vi och inspekterar den blänkande anläggningen med utsikt över skärgården. Jörgen konstaterar:
– Det är en go känsla att ha ett hus som drivs av sol. Visst är det bra att källsortera sitt glas och så, men att kunna nolla en del av sin miljöpåverkan helt på det här sättet känns gott i själen.