Kan design göra världen bättre?

Flyktingkris, klimatkris, ekonomikris – samhället står inför stora utmaningar och allt fler anser att vi behöver ta design till hjälp för att lösa problemen. När politikerna står handfallna står hoppet till sociala innovationer och deltagande design för en bättre värld.
Dela artikeln

När alla formger

Design likställs ofta med formgivning eller utseende, men i designbegreppet ingår också skapandeprocessen och konstruktionen – exempelvis hur miljö- och användarvänlig den är och planen för hur produkten, tjänsten eller den designade platsen ska användas. Men vad är en designers roll i ett samhälle där allt fler är designers? Ezio Manzini, den italienske professorn som ses som en guru inom hållbar design, har skrivit boken Design when everybody designs. I den beskriver han hur vi ser många sociala innovationslösningar inom exempelvis flyktingfrågan idag och hur privatpersoner hittar på lösningar som kan likställas med design. En utbildad designers roll blir då att vara en expert som underlättar designprocesser. Ezio menar att det behöver anställas fler designers inom eu, inom organisationer och på företag och pekar på utvecklingen inom exempelvis it-sektorn där det i Silicon Valley idag anställs fler designers än it-tekniker. Anledningen är bland annat att teknisk utrustning inte längre bara vänder sig till teknikintresserade och att design behöver finnas med i första steget av produkt- och tjänsteutveckling och inte bara i sista. På samma sätt behöver design finnas med i de lösningar som föreslås inom olika politiska områden. Fokus bör också skifta från design för tillväxt till design för välstånd. Vi behöver inte fler designers som formger prylar utan snarare designers som utformar bättre samhällen.

Design för bättre integration

Det finns många exempel på smart designad social innovation i Sverige, som startats av privatpersoner med ett engagemang för en viss fråga. När det kommer till integration och flyktingmottagande är initiativen många. Ett av de initiativ som prisats är Emma Arnessons projekt Hej Främling, som hjälper nyanlända i Östersund att integreras och engageras genom att ta med dem ut på olika aktiviteter. Projektet har nu blivit till en dokumentär som ska visas på svt. Andra exempel är Sofia Appelgrens sociala företag Mitt Liv, som arbetar med mentorskapsprogram som ett sätt att öka integrationen, och rörelsen Gatans röst och ansikte, som startades 2004 av Behrang Miri i Malmö för att få unga att höras i samhällsdebatten med hjälp av hiphop, kultur och media. Internationellt har vi ännu fler exempel: Streetwize som startat mobila skolor för hemlösa och Magdas Hotel i Wien som skapats och drivs av människor från hotell- och restaurangindustrin tillsammans med flyktingar. Syftet är att skapa möjligheter för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Det är den här typen av designad social innovation som vi kommer se mer av i framtiden och som kan komma att behöva hjälp av skolade designers för att överleva på sikt och spridas. Vid Malmö högskola pågår liknande arbete inom projektet Living Labs, där expertdesignerns roll är att utforma arenor för deltagande design och att exempelvis få medborgare att engagera sig i stadsutveckling.