Har du råd att inte vara fri?

Känner du att vardagen är grå, trist och ständigt upprepande? Längtar du efter något annat, ett liv bortanför ekorrhjulet, med hisnande eller rogivande upplevelser där morgondagen är ett oskrivet blad? Då har vi två böcker för dig.
Dela artikeln

Jag har precis bestämt mig för att skriva om de två böckerna Mitt år som nomad – Vägen till ett friare liv av Emil Sergel och Otroligt högt och extremt djupt – inspiration till starka tankar och ett mer äventyrligt liv av Annelie Pompe. De passar ihop, tänker jag. Det första jag läser i den förstnämnda boken är ”För tre dagar sedan gjorde mitt livs kärlek Annelie slut med mig”… Annelie?! Jag tar en titt på bokens copyrightsida, och mycket riktigt: Annelie Pompe! De båda författarna har varit tillsammans. Sammanträffandet präglar förstås min vidare läsning. Böckerna har många likheter – de handlar båda om att våga släppa greppet från våra inrutade vardagsliv.

Mitt år som nomad är en naken och text- och bildmässigt enkel bok som påminner om en blogg. Den handlar om Emils resa efter uppbrottet med Annelie, som blev ett avstamp för en ny livsstil. De sålde nästan allt från det gemensamma bohaget. Det som sparades tog Emil med sig i sin surfbuss och gav sig ut på vägen. Vi får följa hans nomadår med nedslag i Norge, Sverige, Indonesien och Sydafrika. Emil är självutlämnande med det mesta: pengar, tankar om vad man verkligen behöver i livet och framgångsrika flirtar. En kul detalj är punktlistorna här och var i boken, såsom ”Tre coola uttryck att slänga sig med om du vill imponera på och i slutändan hångla upp en bushpilot”.

Otroligt högt och extremt djupt är en klart mer proffsigt producerad bok med högre kvalitet på text, bild och struktur. Med utgångspunkt i Annelies två passioner, fridykning och bergsklättring, ger hon en mängd tips och inspiration till personlig utveckling. Bokens kapitelnamn skvallrar om att boken handlar lika mycket om den inre som den yttre resan: mod, äventyr, rädsla, passion, utmaning, tankekraft och andning. Jag fastnar särskilt för ett avsnitt om ”självdisciplin med kärlek” – en slags självrespekt som motivator för krävande uppgifter. Emil och Annelie lever visserligen inte längre ihop men de har fortfarande en sak gemensamt: de inspirerar till att ta makten över våra liv.

Läs mer: