Michelle Micheletti: "Många frågor är för komplexa för konsumentmakt"

Historien bjuder på många exempel där politisk konsumtion banat väg för en mer hållbar framtid. Men för att lösa klimatfrågan behövs bland annat nya typer av partnerskap enligt professor Michelle Micheletti.
Dela artikeln

På vilket sätt har konsument­makt spelat roll för samhällsförändring historiskt?
– Det finns flera exempel på bojkotter som spelat roll. Exempelvis var det ett av verktygen som användes av anti-slaveri-rörelsen gentemot de slavägda plantagerna under 1600-1800-talen. Och även om det inte utgjort någon tipping point för klädindustrin så har bojkott spelat en stor roll för ”anti-sweatshop-rörelsen”, exempelvis gentemot Nike. Det är svårt att mäta hur stor skada dessa bojkotter har gjort på företagen i stort men det finns belägg för att de har skadat företagens rykte och arbetsmoralen bland personalen i företagen.

Läs mer: 7 drivkrafter för att förändra världen

Vad utmärker de bojkotter som varit framgångsrika historiskt?
– Att det har funnits ett konkret alternativ att välja istället. I bojkotten mot varor från Sydafrika under apartheid var det exempelvis inte svårt att hitta frukt från andra delar av världen. Det krävdes ingen uppoffring. En annan faktor är hur väl en lyckas med att mobilsera ett starkt allmänintresse. I druv­bojkotten i Kalifornien på 1970-talet såg en att bojkotten tog fart när en bytte strategi från att fokusera på lantarbetarnas situation till att prata mer om de farliga kemikalierna som användes inom odlingen. Bojkotten i Kalifornien underlättades också av att det fanns en stark fackförening bakom den och att den stöddes av ledare som Robert Kennedy. Sedan får en skilja på bojkotter som varit framgångsrika i att mobilisera människor och de som varit effektiva i form av konkreta resultat. Det senare är svårare att mäta.

Vilka begränsningar finns med konsumentmakt som påverkansverktyg?
– Det finns många frågor som är för komplexa för att påverkas genom konsumentmakt och där hållbar konsumtion orimligen kan vara hela lösningen. Klimatfrågan är ett sådant exempel, där det inte finns en tydlig måltavla och en enkel lösning på problemet.

Kan rörelsen för kollaborativ konsumtion bidra till en tipping point i hur vi tänker kring konsumtion?
– Inte ensamt, men jag tror att den kan vara en del av en förändring i att omvärdera hur mycket vi var och en behöver äga själva. Redan idag ser vi en ökad medvetenhet hos människor som känner att de köper för mycket och som funderar på ”varför”. Överlag kommer konsument­makt att utvecklas mer som ett konventionellt sätt att lösa problem på, som involverar företag och partnerskap mellan olika typer aktörer, snarare än att vara primärt driven av olika sociala rörelser.

Michelle Micheletti m.fl diskuterar folkrörelser och konsumentmaktens betydelse för samhällsförändring på Caminos stora hållbarhetsdag 2016