Köpstopp och familjenormer

Malin Agheds familj "Ukulelefamiljen" experimenterar med köpstopp och ifrågasätter normer för vad en kärnfamilj kan vara.
Dela artikeln

Vi rör oss alla dagligen inom, utom och mellan otaliga normer av varierande vikt. Smått och stort blandas, livsviktigt och trivialt. Som 22-åring kom jag till Tanzania och helt nya normsituationer. Tillrättavisandet ”ät som folk”, betydande ”ät med kniv och gaffel”, ställdes på ända och jag lärde mig att ”som folk” beror på var en befinner sig.

En norm är en gräns som inte finns i marken

Ett barn jag talat med definierar norm så här: ”Annorlunda är den som inte kom dit först. Den som grundar en plats sätter ett streck för annorlunda. Är en inte som den personen är en annorlunda. Det gäller bara på den platsen. Vad som är normalt och vad som är annorlunda är olika." En vanlig vuxendefinition är att norm är mönster en inte är medveten om men som det kan vara en god ide att ifrågasätta. Ett streck. En gräns som inte finns i marken utan är tillverkad av människor.

I förra numret beskrev jag hur vi i Ukulelefamiljen inte tycker oss vara särskilt annorlunda: tre vänner med barn som bestämt sig för att vara familj och som har köpstopp under ett år. Att något av detta är normbrytande 2016 är förvånande i sig. Men ska en beställa biobiljett på nätet är siffran 2 förinställd. En ”familj” på en nöjespark får innehålla två vuxna och två barn. För det första är alltså familj norm, och för det andra är mängden människor i familjen norm. Och konsumtionen - ja, den ska hjälpa både land och människa när det gäller missnöje och identitetsskapande. Att vara nöjd singel stör somligas världsbild. Att säga nej till konsumtion får folk att känna sig anklagade eller tycka synd om en och vilja bjuda. Det är snällt, men det är inte det som är poängen.

Miljömedvetenhet, kreativitet och samtal om livet

Halvtid in i köpstoppsåret har vi märkt hur provocerande våra val kan vara. Som om vi, genom att förändra våra konsumtionsvanor, samtidigt skulle mena att andra måste göra detsamma. Folk ber om ursäkt om de köpt något. Vi säger ingenting om någon annan, men vi upptäcker saker om oss själva och det samhälle vi lever i. Med köpstopp följer ökad miljömedvetenhet, kreativitet och samtal om livet. En del börjar prata om tjänster, gentjänster, nytta. I Ukulelefamiljen - som i alla fungerande relationer - handlar det inte om att räkna fördelar, det är helt enkelt fel vokabulär. Tacksåmycket-värme ryms, men inte förpliktigande och pressande tacksamhet.

Storfamilj och kärnfamilj

Huruvida något är normbrytande eller normbevarande avgörs av vem det är som betraktar. Storfamiljsgrejen är gammal som gatan, men som släktbaserad. Historiskt sett är det kärnfamiljsnormen som är ny, men den idén har gjort många människor ensamma.

Begreppen normkritisk och normbrytande byts ofta ut till begreppet normkreativ. Nöden är uppfinningens moder, den som har långtråkigt blir påhittig och Cajsa Warg är hemma i köket. På mors dag tog den yngsta ukulelen, 8 år, med sin mamma till en affär och pekade på presenten hon skulle köpt om vi inte hade köpstopp. Mamman blev lika glad som om hon hade fått den - om inte gladare. Mindre plast att producera i världen och mer plats på hyllorna hemma. Plast mot plats. Bildligt och bokstavligt. Färre saker att ta hand om ger färre saker att damma, färre saker att oroa sig över och alltså mer tid till att må bra. Ett mer normkreativt samhälle ger fler människor möjlighet att må bra.

Läs mer:

! SVT Plus följer Ukulelefamiljens köpstoppår 2016. Programmet sänds i SVT den 24 november kl 21:00