3 nytänkande exempel som bryter villanormen

Vad händer om man ifrågasätter villanormen och bilden av hur ett bostadsområde ska se ut? Det har de inblandade i området Vallastaden utanför Linköping gjort, med ett resultat som andas smart nykollektivism.
Dela artikeln

1. Medeltiden som inspiration

Strax utanför Linköpings stadskärna växer just nu stadsdelen Vallastaden fram. Ambitionen från stadsplanerare och arkitekter har varit att skapa en stor variation av bostäder med miljö och mänskliga möten i fokus. Okidoki arkitekter, som står bakom områdets utformning, har hämtat inspiration från medeltidens indelning av en jordbruksby, med så kallade ”tegar”. Flera tegar utgör ett kvarter. Denna småskaliga indelning har möjliggjort för små aktörer att delta i processen och lagt grunden för mångfalden i boendeformer.

– Vi brinner för social hållbarhet, men det glöms ofta bort i stora projekt. Vi är övertygade om att människor i staden måste bo närmare varandra, men det betyder inte att vi måste bo likadant, säger Martin Nordahl på Okidoki.

Här finns bostadsrätter, hyresrätter, äganderätter, servicebostäder och villor. Varje kvarter har ett gemensamt ”felleshus” som kan nyttjas till vad de boende vill. Felleshuset täcks av ett slags växthus vilket ska skapa ett mikroklimat som påminner om medelhavsländernas, med vinterträdgård och plats för gemensamma odlingar. Odlingslotter och parkytor finns på flera ställen i stadsdelen som är planerad utan några privata parkeringar vid husen. Gatuparkeringar finns uteslutande för funktionshindrade och poolbilar. Medlemskap i bilpool ingår för alla som bor i Vallastaden. Gående och cyklar har företräde och stadsdelen har goda förbindelser med kollektivtrafik.

2. Varannan vecka-lägenheter

I Vallastaden samsas flera byggbolag, inklusive flera mindre aktörer. Utöver energieffektivitet så finns stort fokus på boenden som kan ändra storlek efter behov. Ett exempel är företaget Hemgården som bygger treor som på ett kick kan göras om till två lägenheter: en tvåa och en etta, båda med kök och egen ingång. Högst upp i byggnaden finns också en gemensam vinterträdgård för odling och umgänge.
Även kommunala bostadsbolaget Stångåsstaden satsar på flexibelt. I de två hyreshusen i området byggs det ettor som kan bli femmor (!). Tanken är att exempelvis underlätta för moderna familjer där föräldrarna har barnen varannan vecka och vanligtvis betalar onödigt mycket för sina boenden. Under ”barnveckan” fälls sängar ner från väggskåp och väggar dras ut och skapar små rum. Även badkaret kan fällas ner i golvet för att skapa utrymme när det inte används.

"Varje byggd kvadratmeter, även om den är extremt energismart, har en klimatpåverkan"

– För oss är det viktigt att få fram att det inte handlar om att göra en kul eller rolig lägenhet i ”Kalle-Anka-husbil-stil” utan vi vill väcka tanken att vi inte alltid behöver bygga så stort som vi gör. Varje byggd kvadratmeter, även om den är extremt energismart, har en klimatpåverkan. Om man klarar sig på färre kvadratmeter kan man kanske också få råd att använda sig av material som är hållbara och åldras vackert i stället för ”slit och släng”. Vi vill få igång en diskussion om klimatpåverkan per capita som är mycket mer relevant, beskriver Barbara Vogt från White Arkitekter.
Konceptet liknar det som New York-baserade minimalistföretaget Life Edited tagit fram, som vi tidigare skrivit om i Camino.

3. Byggemenskaper från dag ett

I Vallastaden finns även en så kallad ”byggemenskap” med från start. Det är tre bröder som gått ihop och låter bygga fyra radhus inspirerade av arabisk arkitektur. En byggemenskap kallas en sammanslutning människor som går samman för att planera, bygga och sedan bo tillsammans. Drivkrafterna är ofta att befintliga bostäder inte fyller behovet av självbestämmande, social gemenskap, miljöegenskaper och ekonomi. Enligt John Helmfridsson på Liljewalls arkitekter, som sitter i styrelsen på Föreningen för byggemenskaper, kan priserna pressas med uppåt 25 procent jämfört med när de stora byggbolagen bygger. Rörelsen är stark i Tyskland och Schweiz, men i Sverige stöter byggemenskaperna ofta på många hinder.
– Svenska kommuner har ofta en krånglig markanvisningsprocess som är anpassad för stora företag. Det tar ofta fem år från planering till inflyttning. Det är förstås ett jätteproblem för en liten förening som ska hålla ut så länge. En väldigt enkel lösning är att kommunen säljer eller upplåter färdig byggbar mark. Då kortas processen med nästan två år. Så gör exempelvis Uppsala och Örebro kommun, berättar John.
Andra utmaningar som många byggemenskaper faller på är banker som kräver betydligt större kontantinsatser, och hur beslutsrätten i föreningen ska hanteras.
– Det är väldigt svårt att gå ifrån normen för byggande, poängterar John Helmfridsson som ändå tror idén kan slå igenom och själv är med i en byggemenskap.

– Vi är en grupp hushåll, mest familjer, som tror att vi kan skapa ett bättre boende som ger oss bättre chanser att träffas i vardagen.
På föreningens webbsida kan man bland annat följa byggemenskapsprojekt runt om i Sverige.
byggemenskap.se

! Under hösten år 2016 flyttade de första in i Vallastaden och sommaren 2017 arrangeras ett stort Expo, likt den som var kring området Bo01 i Malmö 2001.