Christina Andersson: Träna dig i självmedkänsla

På kvällen dagen före julafton blev jag och min syster stoppade av en kvinna som fått fel på sin bil och som bad oss om hjälp. Vi hade bråttom men valde att hjälpa till.

KRÖNIKA. Det gick inte att starta motorn så min syster ringde efter sin man som höll på att laga mat åt deras barn. Han avbröt matlagningen och kom och hjälpte oss. När allt var fixat och vi åkte därifrån sa min syster; ”såg du hur glad hon blev av vår hjälp?” ”Ja, det är compassion”, sa jag och vi log mot varandra.

Man behöver hjälpa andra för det ger tilltro till att man själv kan få hjälp om man behöver det någon gång.

Det är den här intentionen av hjälpsamhet och vänlighet vi behöver odla.
Compassion är ett förhållningssätt till livet, en värdering som innebär att uppmärksamma lidande, sitt eget och andras, förenat med en motivation att vilja minska lidandet och vilja andra väl. När det här förhållningssättet kollapsar orkar vi inte bry oss om andra och vi själva börjar må dåligt.

Varje generation har sina ord utifrån rådande samhällsanda. De senaste åren har begreppet Compassion eller på svenska, medkänsla, blivit något som fler velat studera ur olika aspekter, allt från psykologer, sociologer och ekonomer till statsvetare. Kanske sker det som en naturlig motpol till de tendenser vi ser i samhället idag av utanförskap och den fysiska samt psykiska ohälsan.

Compassion är en naturlig instinkt som vi alla människor har medfött. Vi har ett omsorgssystem som bygger på sympati och att vilja hjälpa andra i nöd. Det konkurrerar med andra instinkter, såsom att försöka undvika smärta eller lidande, men även vår rädsloinstinkt och att använda ilska som försvar. Vi har inbyggda drivkraftssystem som får oss att agera, tänka och känna på olika sätt. Ju mer vi stärker vårt hotsystem eller individualistiska system desto mer stressade kommer vi att bli och vi som mänsklig art kommer inte att vara hållbar. Men det går att träna hjärnan i compassion. Inom psykologin har man börjat studera effekter av self-compassion dels för att det visat sig vara en buffert mot stress och dels som en annan väg till lycka, genom at det skapar tillitsfulla relationer. Studier visar också att ju mer vi stärker vår compassion och self-compassion desto mindre ångest och depression har vi och desto mer hälsa blir resultatet.

Vi kan ha empati för andra och vilja gott när det gäller att bry sig om andras och sitt eget lidande. Men istället för att känna meningsfullhet uppstår ofta känslor som uppgivenhet eller hopplöshet. Forskare kallar det empatiutmattning. När vi tar in andras lidande startar våra egna stressreaktioner och det är därför vi antingen undviker, anklagar eller stänger av när det blir för mycket.

Men om vi har arbetat med vårt eget trygghetssystem via self-compassion så klarar vi av att även ta in andras lidande.

Nyckeln till hållbarhet är att ha balans mellan våra tre motivationssystem; prestationssystem, hotsystem och trygghetssystem. En orsak till att många idag är stressade är delvis för att vi jämför oss via sociala medier och för att vi ständigt rör oss i våra prestationssystem med saker som måste göras. Kontrollkänslan som uppstår när vi checkar av punkter på ”att göra” listan ger en stunds lättnad. Men vi behöver stärka vårt trygghetssystem, exempelvis genom att tänka på någon person som vi tycker om och som vi önskar ska få må bra. Därefter kan man föreställa sig en person som man själv upplevt har gett värme, vänlighet och som vill en väl. När vår hjärna är trygg istället för stressad får vi kraft att orka med oss själva och bry oss om andra.