Bucket list för dåliga samveten

Ukulelefamiljen, bestående av tre vänner och fem barn, har ersatt sitt årslånga köpstopp med köpfrihet – som i frihet från att köpa – och en ny iver att rensa. Familjen går in i en ny fas och gör upp planer för vilka dåliga samveten som ska rensas ut under år 2017. Vilka saker vill du själv släppa?
Dela artikeln

KRÖNIKA.
Det visar sig om igen att ord har makt. Att prata om köpstopp hjälper en att skärpa sig, men triggar också igång bestraffningsterminologin hos folk. En del verkar gilla tanken att vi ska skämmas om vi misslyckas – själva använder vi inte det begreppet. ”Får ni inte köpa mat?” är, tro det eller ej, en av förra årets vanligaste frågor. Jo, vi får köpa mat, svarar vi tålmodigt, och därefter kommer frågan om vilka regler som finns för att det ska räknas som köpstopp. Vårt viktigaste styrmedel har dock aldrig varit regler. Vi ville bli medvetna om våra val, så att vi kan leva som vi vill, och inte som slit och släng-samhället och konsumtionsivrarna tycker att vi ska leva.

När vi bestämde oss för att byta ut ordet köpstopp till ordet köpfrihet fungerade det på samma sätt fast omvänt: vi själva känner frihet i att slippa köpa och äga saker, men omgivningen undrar. När det inte längre är en tävling eller en utmaning att låta bli att konsumera, varför då låta bli? Köpfriheten blir för oss vägen in i en betydligt större livsdiskussion än att räkna hur många kronor vi sparat. Det blir lättare att prata om miljö, hälsa, vår användning av tid och hur vi bygger gemenskap – fyra områden som fått märkbara konsekvenser av att vi under ett år gjort oss medvetna om våra vardagliga val.

En naturlig följd av våra köpstoppsbeslut blir då viljan att rensa. På vår facebooksida kallar vi det rensarmod, för även om viljan finns så krävs det mod för att rensa bort. Rensarivern ligger dessutom – till synes eller på riktigt – i konflikt med det sparsamma miljömedvetna arbetet, där det såklart är bättre att ha sparat på gummiband eller extrafälgar eller reseschampoflaskor så att en slipper köpa nytt den dag grejerna behövs igen. Detta är en pågående diskussion, som du som läsare gärna får höra av dig till oss på Camino om.

Ska vi spara på allt för miljöns skull eller ska vi lära oss att behöva färre saker? Här finns det inget rätt och fel.

Lämnar vi diskussioner om plast och yta därhän finns det andra energitjuvar att rensa bland. De flesta av oss har, förutom gammal bråte som ligger i garderober och förråd till ingen nytta, också en mängd oavslutade projekt och dysfunktionella tankar som stjäl energi. Det kan handla om harmlösa saker som oanvända spotifylistor, onödiga nummer i telefonens kontaktlista eller ett avslaget porslinsöra på en kopp som bara ska limmas fast.
De större energitjuvarna är svårare att rensa bland: en innerlig dröm till exempel, som fastnat eller gått i stå och som vi inte kan släppa.
Anmärkningar vi en gång fått kan hålla oss fångna länge, eller så kan det handla om relationer som vi önskar vi tog tag i men liksom aldrig kommer till skott med.

Vi har gjort två Bucket-listor var: en med fysiska saker som antingen ska åtgärdas eller försvinna innan året är slut, och en med sådant vi vill sluta skämmas för eller må dåligt över. När listorna är gjorda är det dags att börja pricka av, en efter en. En praktisk, en filosofisk. En fysisk, en mental. Det arbetet börjar nu, allt för att ge mer plats åt det liv vi vill leva.

Hur ser dina listor ut?

Läs mer: