Ibland krävs det något extra för att vi skall få ett annat perspektiv på saker och ting. Tidigare har jag bloggat om hur vi i Sverige gör med vår tid och våra pengar i förhållande till andra länder.
Idag handlar det Worldmapper, ett intressant projekt från University of Sheffield som visar världens länder på ett lite annorlunda sätt jämfört med hur vi är vana att världen ser ut. Kartorna är exempelvis baserade på hur befolkningsmängden är spridd i länderna eller på hur mycket leksaker ett land importerar.
Världens innevånare bor till största delen i städer och det gäller även Sverige.
Enligt Danny Dorling, professorn som ligger bakom kartorna fångar en karta baserad på ett lands befolkning det viktigaste med landet.

"It changes how you think about places," he says. "If you really want a fair map of an area you do it by population. What you are interested in most of the time is people."

För att få fram kartorna har man först kombinerat befolkningsdata från ex. SCB med data från FN. Därefter har man delat in landet i ett rutnät och matat in alltihop i ett dataprogram som räknat ut hur stor befolkningen är per ruta.

Poängen med de här kartorna är att de på ett enkelt med effektivt visar på världens orättvisor på ett sätt som den mänskliga hjärna lätt kan ta till sig. Kartorna är dessutom visuellt intressanta i sig själva. Vissa länder ser ut som insekter (Sydafrika, Brasilien eller Algeriet).

"Simplicity, simplicity, simplicity!
We are happy in proportion to the things we can do without."
Henry David Thoreau

I veckan hade jag ett intressant samtal om balans i livet. Just balans i livet är något jag själv kämpar med dagligen eftersom jag gärna säger ja till alldeles för mycket.
Inför det här samtalet hade jag satt mig ner och fyllt i ett livshjul, eller snarare ett dygnshjul med 24 tårtbitar, en för varje timme.

Det finns mängder av varianter på sådana här visualiseringsövningar men allt handlar om att sätta sig ner med penna och papper och fundera på hur det ser utjust nu, få ner det på papper. När man har gjort det skall göra samma sak men fokusera på hur man vill ha det i framtiden.

Mitt hjul innehöll inte några större överraskning, en hel del sömn, några timmar arbete, ett antal timmar vikta åt familjen och bloggandet fick också en timme eller två. Dessutom är jag rätt nöjd med den fördelning jag har just nu. Ja, jag skulle naturligtvis gärna ha tid att träna och kanske ägna mig mer åt "min personliga utveckling" men jag är av den fasta åsikten att allt har sin tid. Just nu blir det mer timmar åt barnen och mindre egotid men det kommer att förändras när barnen blir större och tillbringar mer tid med kompisar eller aktiviteter.

Tydligen är det ofta först när människor ser sitt liv, sin vardag, på papper som de inser det ohållbara i att exempelvis pendla till jobbet tre timmar om dagen. De vill gärna hinna träna men kan omöjligt klämma in fler timmar på dygnet. Då måste de dra ner på något annat och ofta är just pendlingstid något som inte känns speciellt givande. Alla kan inte byta jobb eller bostad men ett alternativ skulle kunna vara att använda pendlingstiden till något som ger mervärde, exempelvis lyssna på ljudböcker eller byta bilen mot cykel för hinna motionera.

Min spontana kommentar var - Men varför har de inte insett det här tidigare?" Men tydligen är det så att många är missnöjda med hur de lever sin liv men de har egentligen inte funderat på hur de egentligen vill leva. Med livshjulet ser de direkt om det inte går ihop (ungefär som Lyxfällans budgettavla) och de får en plan för att få en bättre balans i livet.

Varför inte prova själv?

Varje dag ställs vi inför en mängd olika val, kaffe eller te, buss eller spårvagn, Rättvisemärkt eller KRAVmärkt, ekologiskt eller närodlat. Sen har vi de stora valen som vi måste göra, bunden eller rörlig ränta, vårdval, yrkesval, pensionsval etc
Det är lätt att tröttna på alla val, att skjuta ifrån sig och skjuta upp.

Att leva ett enklare liv handlar till viss del om att göra ytterligare en mängd små och stora val i vardagen. Att välja bort men också välja till. Att välja mindre prylar och mer tid. Att välja tid framför pengar.

Men det är min fasta åsikt att vi i längden mår bättre av att göra dessa medvetna val, att ta kontrollen över våra liv istället för att bara flyta med. Varje litet beslut kan föra dig närmare eller längre bort från det liv du vill leva.

The trouble with simple living is that, though it can be joyful, rich, and creative, it isn't simple. ~Doris Janzen Longacre

Förra veckan bloggade jag om pengar, och tid är ju också pengar som det så fint heter.

I NY times hittade jag det interaktiva resultatet av en tidsstudie, The American Time Use Survey. Där kan man titta närmare på hur olika delar av den amerikanska befolkningen tillbringar sin tid. Att äta, jobba, sova och titta på TV upptar ungefär 2/3 av dygnet. I artikeln står det inget om tidsbrist, utan fokus ligger på hur alla arbetslösa fyller sin tid.

Men hur ser det ut i Sverige? Skiljer sig tidsanvändningen åt mellan olika länder? Ja delvis i alla fall. 2002 startade Barnombudsmannen projektet ”Rätten att komma till tals” tillsammans med fem pilotländer. I rapporten "Hur kul är det på en skala?" redovisas resultaten från den svenska undersökningen i projektet. Bland annat har man undersökt hur nöjda barnen är med sina familjerelationer och familjens ekonomi. Sist i rapporten redovisas en tidsstudie man har frågar hur barnen disponerar sin vakna tid. Lågstadiebarn ägnar . tex 55 min åt att handla en vanlig skoldag medan högstadieelever bara ägnar 25 min åt att gå i affärer. Är det för att de yngre barnen måste följa med sina föräldrar och köpa kvällsmat? De yngsta barnen tillbringar mest tid utomhus, 1h och 30min jämför med tonåringarna som bara är ute 45 min. Tonåringarna tittar på TV drygt 1,5 h om dagen vilket är mindre än amerikaner i åldrarns 15-24. I USA är det lite oväntat pensionärerna som tittar mest på TV, knappt dubbelt så mycket som tonåringarna.

Själv måste jag erkänna att jag tidvis känner av en viss tidsbrist. Oftast är den självförvållad, det är så mycket jag vill hinna mer trots att jag mycket väl vet att dygnet bara har 24h.

Vad är det som orsakar tidspressen, vår upplevelse av att tiden inte räcker till? I Jörgen Larssons rapport är föräldrar i fokus eftersom de är värst drabbade av tidspress och eftersom deras tidspress riskerar att påverka barnen. Ett stort antal faktorer som har att göra med arbetsvillkor, familjeförhållanden, tidsanvändning, konsumtion och boende analyseras.

Man kanske borde göra en egen tidsstudie och titta närmare på vad man gör med sina timmar och minuter? Och vad man får ut av sin tid...

Vad köper vi för våra pengar? Ett hushålls köpkraft är både dess förmåga OCH dess vilja att köpa. Köpkraften är vanligtvis beroende av inkomst, förmögenhet och priser på konsumtionsvaror. Köpkraften är högre ju lägre prisnivå det är i landet. För att komplicera det hela finns det ökande skara människor som visserligen har förmåga men som tappat lusten att köpa...

När jag pratar om köpstopp får jag ibland kommentarer om att det är ett lyxproblem eller en medelklasshobby att ägna sig åt shoppingcelibat. Tänk på alla de som inte har råd... Jag erkänner villigt att ett köpstopp bara är intressant om man kan låta bli att shoppa men det gör det inte mindre tänkvärt.

Bilden ovan visar köpkraften hos de 10 länder som har lägst respektive högst köpkraft. Det är intressant att se att vi har ungerfär lika stark köpkraft som Finland och USA medan Norges köpkraft är nästan dubbelt så stor. En annan internationell studie av löner, priser, skatter och avgifter samt antal arbetade timmar visar att korgen av varor och tjänster mycket riktigt kostar allra mest i Oslo.

En jämförelse som på bilden ovan är en påminnelse om att vi svenskar egentligen har det ganska bra trots att vi är mitt i en ekonomisk kris.

Se en större version av bilden ovan här

Det här inlägget ingår i Bloggvärldsbloggens veckotema som den här gången är pengar ( och i förlängningen även bristen på pengar).

Hur får man egentligen råd att jobba mindre? I boken Växla ner! skriver egenföretagaren och konsulten Karin Lilja om nerväxlingens matematik, hur man lever bättre på mindre.

Efter att ha varit hemma två år med sitt andra barn insåg hon att familjen inte behövde tjäna så mycket pengar för att leva ett bra liv. Nu har hon skrivit en bok om hur man rent praktiskt växlar ner.

Kapitlet om att arbeta innehåller en hel del matnyttiga tips om hur man strukturerar upp sin arbetsdag på bästa sätt (ha möten på eftermiddagen när du är mätt och har klarat av de värsta högarna på skrivbordet). Kapitlet om att ha kul innehåller också mycket tänkvärt som att skippa "tvångsfestandet" och satsa på roliga gratisaktiviteter som att ta med ungarna ut i verkligheten och bakom kulisserna eller att leka "Rekordbyrån" på nästa barnkalas.

Jag gillar verkligen bokens blandning av handfasta tips och "berättelser ur verkligheten". Författarens egna reflektioner över sitt liv och andras upplevelser, att det inte alltid är så lätt eller kul att leva nerväxlat lyfter boken. I en artikel i en kvällstidning medger hon att det visst kan det vara tråkigt att hela tiden behöva planera ekonomin genom att hålla nere de fasta utgifterna och samtidigt se till att det finns sparade slantar för oförutsedda utgifter.
Hon väljer dock att hellre ta med matlåda till jobbet och baka sitt eget bröd eftersom det ger henne möjligheten att hämta barnen tidigare från dagis. Dessutom har stressen nästan helt försvunnit ur hennes liv.

Ett av bokens viktigaste budskap är att ett enklare liv är ett hållbarare liv i längden - på alla plan.

På Apartment Theraphys gröna blogg re-nest var det någon som frågade hur man förbereder en flytt till en pyttelägenhet (med amerikanska mått mätt). Paret i fråga skulle flytta till en lägenhet på 37 m2 (ca 400 square feet). Det fick mig att fundera över hur stort/smått jag själv bott på. När jag 18 år gammal flyttade jag hemifrån var det till ett kollektiv i gamla industrilokaler. Där hade vi stora rum med högt i tak men ett kök och ett vardagsrum utan fönster. De kommande åren flyttade jag sedan fram och tillbaka mellan olika kollektiv tills jag en dag drog vinstlotten i Boplats Göteborgs lotteri, fick förstahandskontrakt på en 2:a i Majorna och blev sambo på 55 m2. Fönsterrutorna skallrade varje gång spårvagnarna passerade utanför fönstret men vi hade balkong och gångavstånd till Slottskogen. Efter några år bytte vi till oss en 3:a på hela 90 m2 men sedan blev det separation och jag blev sambo med en annan på 38 m2. Det funkade faktiskt hur bra som helst trots att två kompletta möblemang skulle kombineras.
Men efter det har det blivit allt större boenden, två olika bostadsrätter på runt 100 m2 och nu hus på ca 175 m2.Visserligen är vi nu fyra istället för två och kanske är jag bara nostalgisk när jag minns alla bra saker med att bo litet. Det gick snabbt att städa, vi hade pengar över till annat kul och man kunde inte samla på sig hur mycket prylar som helst. Compact living när det är som bäst helt enkelt!
Naturligtvis spelar planeringen av bostaden roll, 38 m2 kan kännas jättestort och 60 dåligt planerade m2 kan kännas trånga. Dessutom påverkar faktorer som antalet familjemedlemmar, ev. utrymmeskrävande hobbies etc men är det inte så att många egentligen bor större än vad de behöver (mig inräknat)? Det ju dessutom bostaden tillsammans med biffen och bilen som har störst inverkan på miljön.

Bild: stephcarter

Våren är den perfekta tiden att ta sig en titt på sin livssituation och se vad man vill förändra eller förbättra under resten av året. Det handlar inte nödvändigtvis om att köra ett tufft detoxprogram utan mer om att rensa bort lite ogräs i rabatterna.
Det är så lätt att det byggs på runt omkring en, det är engagemang man inte kan tacka nej till, alla prylar, papper som läggs på hög och allt det där andra som kallas "livet".
För att kunna släppa in lite nytt i sitt liv måste man våga gallra lite. Här är 5 tips på vad du kan göra:

1. Våga säga nej ibland och se om du kan rensa i kalendern om du känner dig överväldigad
2. Rensa i garderoben och gör dig av med allt som är för stort, för litet eller som du inte använt det senste året av något annat skäl.
3. Samla ihop alla trasiga saker, bestäm dig sedan för om du skall laga eller göra dig av med sakerna.
4. Stäng av TVn och ta en kvällspromenad istället. Det är ett bra sätt att rensa skallen.
5. Skriv ner 3 saker du vill förändra i ditt liv och avsätt en kvart om dagen för att nå dessa mål.

Själv tänker jag rensa lite i garderoben i helgen men även fundera lite på hur jag vill att min höst skall se ut.

Vill du städa lite mer grundligt tipsar Annette Lefterow om hur man vårstädar sitt hem, sitt yttre och även sina tankar.

Giséla Linde bor på Åland där hon kombinerar sitt arbete som frilansjournalist med att vara smyckessmed. I sitt jobb som frilansare har hontidigare skrivit mycket om livsstilsfrågor och hälsa för tidningar som Hälsa och PS i Sverige.
I boken beskriver Giséla Linde hur hon blev intresserad av ett enklare liv. Det började med att hon gick ner i arbetstid för att ägna sig åt silversmide. Familjen lämnade det stressiga Stockholm och bosatte sig ett hus på landet utanför Mariehamn. De ville få mer och bättre livskvalitet. Lindé bytte den trygga fasta anställningen mot en tillvaro som frilansjournalist och smyckessmed. Men trots att hon egentligen hade det bra kunde hon inte släppa kraven och stressen. Till slut bytte familjen huset på landet mot en lägenhet i småstaden Mariehamn.

Lindes bok är en bra introduktion till och genomgång av olika böcker, personer och företeelser som är förknippade med frivillig enkelhet. Hon skriver om "den tysta revolutionen", frivillig enkelhet som rörelse både i USA och Danmark. Hon nämner även Slow-rörelsen som en rörelse i tiden.

Det jag gillade bäst med boken var de personliga inslagen. Dels citat från olika personer som hon intervjuat men även när hon skriver om sin egen uppväxt. t. ex att familjen inte ägde någon TV. Här blir boken genast så mycket mer intressant. Visst är det givande att läsa om olika personers liv men här handlar det om författarens egna upplevelser och jag önskar att hon hade skrivit mer, resonerat mer kring TV-tittande och dess effekter.

Boken fungerar att läsa på fler olika plan, man kan plöja den och få praktisk inspiration att förändra sitt liv men man kan också välja att jobba mer med övningarna som inleder/avslutar varje kapitel. Det kan vara allt ifrån att vara tyst under en period till att inventera sitt liv genom att göra olika typer av listor eller genom att skriva en nekrolog över sitt liv.

Låna den på din lokala bibliotek eller ännu hellre besök närmsta bokhandel, för det här är en bok som tål att läsas om och där man gärna vill anteckna i marginalerna.

Vad skulle vara svårast att avstå från - mobiltelefon eller internet? Eleverna som läser "Immersion Journalism" på Mundelein High School, strax utanför Chicago, testar frivillig enkelhet i Thoreaus anda. Liksom Thoreau som drog sig tillbaka till Walden för att leva ett enklare liv och få utrymme för kontemplation
så väljer eleverna att avstå från en eller flera saker varje månad i ett försök att lära sig mer om sig själva och om världen i stort.
Projektet inleddes i november förra året med en månads fasta från socker och kedjerestauranger. Därefter har de bland annat provat en månads köpstopp och en månad utan mobiltelefon. Om allt går som planerat kommer projektet att på till och med november 2009.
Eleverna dokumenterar kontinuerligt projektet genom essäliknande blogginlägg. De beskriver hur tufft det är att avstå - inte bara på grund av det fysiska begäret - utan lika mycket hur svårt det är med en oförstående omvärld.

And I just looked at her. I knew that no one in the class would break their pledge on purpose. But she couldn't seem to grasp that concept. I began to think that no one outside the class really could. People are so defensive when you tell them about how you're trying to become a better person.

Projektet har redan fått en hel del uppmärksamhet i media. Det skrivs om hur viktigt det är med den här typen av handfast pedagogik, hur man verkligen lär genom att uppleva men även om hur projektet passar bra i dagens samhälle där rådande ekonomiska förhållanden och fokus på miljö och klimat gör att intresset för frivillig enkelhet ökar.

http://web.me.com/thelastpintaturtle/Voluntary_Simplicity/