Omställningssteg #2. Ät mindre kött

Mat, boende och resande är de konsumtionsområden som ger störst miljöpåverkan inom ett flertal miljöområden. Och av matkonsumtionen så är det en produkttyp som står ut: kött. I Sverige har köttkonsumtionen ökat mycket kraftigt. Vi åt 2008 84 kg kött per år och person, en ökning med 43 % sedan 1990.

Tamboskapens miljöpåverkan i världen togs upp i FN-rapporten Livestock's Long Shadow för några år sedan. Rapporten brukar nämnas i varje sammanhang då kött och miljö diskuteras, särskilt uppgiften om att tamboskap ger upphov till större växthusgasutsläpp än världens samlade transporter (18 % jämfört med 14 %). Men i rapporten står också mycket om andra miljöområden, t.ex. luftföroreningar, förändrad landanvändning, minskad biologisk mångfald, färskvattenanvändning och övergödning.

Kött skulle kunna vara ett hållbart sätt för oss att få i oss nödvändiga proteiner, järn och andra näringsämnen. Vilt är ett exempel på hållbar köttproduktion, förutsatt att antalet djur som skjuts inte blir för stort. Frigående tamboskap som betar på mark som inte kan användas till odling och som inte har skövlats för att bli betesland är ett annat. Kyckling och gris som äter restprodukter från livsmedelsproduktion och restaurangavfall ett tredje. Viss andel betande djur på ekologiska gårdar kan också vara ett sätt att öka effektiviteten på de arealer som ändå måste gröngödslas.

Problemet är dock mängden kött- och mejeriprodukter som vi äter. Konsumtionen är så stor att ohållbara sätt att producera blir dominerande. Vi använder odlingsbar mark för att producera foder till nöt, svin och fågel i djurfabriker. I boken Mat och klimat kan man läsa att tre fjärdedelar av den yta som krävs för att producera mat för en person under ett år utgörs av betesmark eller foderproduktion. Författarna menar att en årlig konsumtion på 20-40 kg per person och år i Sverige skulle kunna vara hållbart, men säger också att det behövs fler studier för att kunna säga detta med större säkerhet.

Det är viktigt att vi inte fastnar i samma fälla som när massbilismens miljöproblem diskuteras. Där blir det lätt ett ensidigt fokus på vilket bränsle/energislag som är bättre än andra, och väldigt lite diskussion om andra miljöproblem än energi och klimat. Allra minst kretsar diskussionen om hur vi kan minska bilberoendet. Lite märkligt, när det är mycket svårt för någon att visa att dagens körsträckor med bil skulle kunna vara hållbara inom överskådlig framtid. På samma sätt bör inte fokus när det gäller köttfrågan hamna på vilka köttslag som är bättre än andra, och definitivt inte bara utifrån ett klimatperspektiv. Det är storleken på köttkonsumtionen som är huvudproblemet. Med de mängder vi äter idag är det mycket svårt att endast producera hållbart kött.

En avgörande fråga för viljan att begränsa mängden kött i kosten är hälsoaspekterna. Det här är en fråga som ofta väcker en stark debatt, inte minst efter senare års kostrådsdebatt med dieter som Atkins, stenålderskost och LCHF. Livsmedelsverket anser i alla fall i sitt förslag till mat- och miljöråd att barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder klarar sig med 140 gram kött per dag, män ännu mindre. Det är främst järnet som sätter begränsningen för att minska ännu mer. 140 gram kött per dag innebär cirka 50 kg kött per person och år och en minskning med 40 % jämfört med dagens svenska köttkonsumtion. 50 kg kött per person och år är också den mängd som vi producerar inom landets gränser.

Statens folkhälsoinstitut anger att järn kan vara svårt att få i sig tillräckligt av i en vegetarisk diet, och att man bör äta något c-vitaminhaltigt till varje måltid för att öka upptaget av järn. Nödvändiga fettsyror får man tillräckligt av som vegetarian om man äter soja och vegetabiliska oljor. De avråder från vegankost för barn och säger att vegandiet kräver grundliga kunskaper.

Jag har inte hittat några studier som visar att vegetarianer skulle ha sämre hälsa än andra. En hälsomässig fördel med vegetarisk kost är i alla fall att den ökade cancerrisken från konsumtion av rött kött och charkprodukter elimineras.

Ett hinder för att en minskad köttkonsumtion verkligen ska få genomslag tror jag är är vanor och traditioner. Om jag bara har lagat och ätit köttrika maträtter i livet så kan det vara svårt att bryta det mönstret. Är vegetarisk mat god? Är den lätt att laga? Var hittar jag bra recept? Hur får jag in vegetariska recept som en naturlig del av min diet? Tre metoder jag har hört för att få in mer vegetariskt i vardagen är köttfri måndag, vardagsvegetarian och lunchvegetarian. Meatfree Monday Roulette är köttfri måndag med en twist. En annan metod för att minska köttmängden utan att att äta vegetariskt är att minska köttmängden i befintliga recept. Kanske kan en del av köttet bytas ut mot något annat gott och nyttigt?

Kan du tänka dig att minska din köttkonsumtion, och i så fall hur? Har du något bra recept?

Läs mer om 10 omställningssteg.

Referenser:
http://ec.europa.eu/environment/ipp/pdf/eipro_report.pdf
http://earthtrends.wri.org/searchable_db/index.php?step=countries&cID[]=...
http://www.bokus.com/b/9789173290180.html
http://www.fhi.se/sv/Metoder/Halsoframjande-och-forebyggande-metoder/Mot...
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=640681
http://www.ecoprofile.se/thread-1934-Inga-planer-for-mandag-Anordna-en-M...