Vi måste prata om Thailand

Dela artikeln

I senaste numret av Camino skriver jag om ett Thailand som har tröttnat på turismen. Hur jag vid mitt besök möttes av ett inferno av båtar, turister, turistprylar och turistrestauranger. När jag pratar med människor om detta så är en vanlig reaktion "res till Filippinerna, det är som Thailand var för 20 år sedan". Som att problemen skulle lösas om vi hittar ett nytt paradis att exploatera.

Den föraktfulla schablonbilden av en Thailandresenär är en svennebanan-medelklass. Flerbarnsfamiljer från någon mellanstor stad som skrapar ihop för att resa bort regniga vintrar. Och vila upp sig, shoppa lite billiga kopior och vräka i sig thaimat och Chang-öl.

Den andra bilden är den av blekfeta män från de värmländska skogarna som drar med sig en ung prostituerad hem och gifter sig för att få en "billig städerska och älskarinna" här hemma. Denna bilden är både Thailand och jag trötta på.

I många kretsar möts man av rent förakt om man reser till Thailand. Inte huvudsakligen för flygresan och alla dess utsläpp - ofta får man inte samma reaktion om man flyger till exempelvis Japan. Utan för att Thailand blivit synonymt med något "alla gör" och därför dåligt. Eller kanske inte "alla" utan snarare just dem jag skrev om tidigare, svennebanan-medelklassen. Den som inte är först med att upptäcka nya platser, som trendiga Filippinerna, Japan eller Ryssland.

Samma reaktion möter jag när jag berättar om att Thailand numera kryllar av ryssar och kineser. "Det är sista steget" sägs det. "När ryssar hittat dit då är det nära slutet för turismen". Och ingen gillar att trängas bland horder av kineser. De pratar knappt engelska, håller sig i sina grupper och bokar upp hela restauranger. I Thailand tillåts inte kineser använda sina egna turistguider, utan de måste anlita thailändare som talar mandarin. Och snart kommer det bli svårare för all-inclusive resor och billiga paketlösningar. Thailändarna vill satsa på de turister som är välgödda. Bort med packet, medelklassen och kineser i horder. Välkommen du rika elit, sponsrande ryss och överdådigt kriminella.

Jag förstår att utvecklingen kommit dit, det går inte att på sikt hantera de mängder av turister som ett land som Thailand idag tar emot. Men det är en skrämmande utveckling. I den gömmer det sig ett ganska vanligt förakt mot svenssonlivet, mot de som inte har pengar eller kapacitet att föra sig enligt de senaste sätten eller följa de senaste trenderna - oavsett om det gäller surdegsbrödbakning eller att cykla velomobil.

Vi måste närma oss problemet med turismen och flygandet på nya sätt. Höjer vi priserna på flyg kommer det leda till att klyftorna mellan de som kan föra sig i världen och de som inte kan det - ökar ännu mer. Det riskerar att öka på intoleransen i samhället och frustrationen över utanförskapet. Fortsätter vi pumpa ut lågprisflyg på löpande band kommer planeten att kollapsa. Det här är frågor om rättvisa, hållbarhet och jämlikhet som måste diskuteras i mycket högre grad på politisk nivå. Och den som löser denna knäckfråga borde få Nobels fredspris.

PS. I Almedalen arrangerar Camino ett event med titeln Hur får vi svensken att betala mer för sin semester? Kom gärna dit och diskutera med oss.