Klädkonsumtion utan pengar

Klädbibliotek och byteskvällar - de senaste åren har medier skrivit spaltmeter om alternativ till klassisk shopping. Kommer trenden övergå till en permanent kultur eller är det bara en hype med bäst före-datum?

Det som tidigare bara gällde låneböcker, pantflaskor och hyrbilar verkar ta ett bredare tag om vår vardag. Vi strömmar musik genom Spotify, tittar på film genom Netflix och lånar bostad via Airbnb. Ikea vill gå i bräschen för att hyra ut kök och i en intervju i Financial Times säger hållbarhetschefen Steven Howard att ”kanske håller folk på att bli mindre bundna till ägarskap”. Har han en poäng? Och när når trenden klädbranschen på riktigt? Emelie Dahlström är en av initiativtagarna bakom klädbiblioteket ”Lånegarderoben” där besökare får låna second hand, vintage och nyproducerade plagg från svenska designers.

– Ur ett samhällsperspektiv tror jag att vi är mitt uppe i en förändringsprocess där formerna för konsumtion håller på att utvecklas och omvärderas. Men det är nog en utopi att tro att plagg bara kommer lånas ut, säger hon.

Redan nu finns flera nya initiativ på kläder i cirkelrörelse. Ett exempel är holländska Mudjeans där konsumenter får hyra nya ekologiska jeans för 45 kronor per månad i ett år. De får sedan välja att antingen behålla byxorna (för en mindre summa) eller hyra ett par nya. De gamla jeansen går tillbaka till företaget som gör nyproducerade jeans av det gamla tyget. Ett annat initiativ är brittiska Marks & Spencer som med skådespelerskan Johanna Lumley i spetsen uppmanar kunder att in lämna kläder (oavsett köpta på MS eller inte) och få rabatt på nya. Kläderna som lämnas in går antingen till återvinning eller säljs vidare via biståndsorganisationen Oxfam.

– Vi ser positivt på att kommersiella aktörer börjar sätta kläder i kretslopp, fortsätter Emelie Dahlström. En utveckling för klädbibliotek skulle vara att butiker börjar med egen utlåning av sina plagg. Det skulle öppna upp för att låna kläder istället för att köpa, plus att det skulle förbättra företagets hållbarhetsarbete.

Nästa steg för Lånegarderoben är att öka tillgängligheten för en bredare allmänhet. Ett alternativ som Emelie och hennes kollegor diskuterar är en internetbaserad låneverksamhet. Samtidigt är de måna om det fysiska mötet.

– Vi tror att det finns ett värde i att använda internet för tillgänglighetens skull, samtidigt som vi ser stora fördelar med att behålla fysiska lånelokaler. Genom att ha en plats där människor möts kring plaggen skapas automatiskt mer värde kring dem, vilket är ett av våra mål.

Intervju med Agnes Nissen, initiativtagare till ”SwapShop”, där deltagare kan byta till sig nya plagg.