Johanna Stål
Hur gör vi för att leva långa, friska liv? En som försökt ta reda på det är vetenskapsjournalisten Henrik Ennart, som när han kom upp i medelåldern, själv började tänka på livet och döden och hur han skulle kunna förlänga sitt liv. Hans privata intressen tillsammans med arbetet som vetenskapsjournalist resulterade i boken Åldrandets gåta som kom ut i våras. Där skriver han bland annat att den första människan som kommer att leva till den blir 1000 år redan lever idag. Hen kommer att göra det med hjälp av tekniska och medicinska framsteg. Men det intressanta är att det som får oss att leva länge på naturlig väg också är sådant som gör livet rätt angenämt.
– Att äta bra och mindre än vad de flesta gör idag, att motionera, att vara socialt delaktig och att sätta upp mål för tillvaron är sådant som visat sig ge långa liv, säger Henrik, som besökt de områden i världen där människor lever länge, de så kallade ”blå zonerna”.
Men vad innebär att ”äta bra”? Det har pågått ett krig mellan olika rekommendationer, artiklar och rapporter de senaste åren. Aldrig har det varit så hett att diskutera mat som idag, när vi inte har någon brist på den. Fler människor i världen lider idag av övervikt än av de som svälter och många är det som känner sig ”kostförvirrade”.
I Sverige har debatten om LCHF-kost (lågt intag av kolhydrater och stort intag av fett) kontra den traditionella tallriksmodellen varit het i några år. Henrik Ennart ser dieter som LCHF som befogad kritik mot 1970-talets lågfettspolitik, den som öppnade upp för tillsatser och snabba kolhydrater.
– Idag har forskningen utvecklats och vi vet att kolhydratsrestriktion kan ha goda hälsoeffekter men också att det finns risker med att överkonsumera protein. Min bild är att ledande LCHF:are idag håller med mig om att man inte ska överäta protein.
– Om man alltså äter enligt LCHF utan att överäta protein, och inte går upp i vikt, har jag svårt att se några långsiktiga risker med LCHF. Vanliga svenska matvanor är sannolikt mycket värre. Men det finns ingen naturlig kultur på jorden där människor blivit exceptionellt gamla och friska på en LCHF-liknande diet. Sådana människor har alltid ätit energisnålt och en hel del fiberrika rotfrukter, men inget socker, fortsätter Henrik.
Om LCHF var en befogad kritik av lågfettspolitiken så kanske dagens fastedieter (såsom 5:2 där man äter som vanligt i fem dagar och begränsar sitt matintag starkt i två dagar) är en befogad kritik mot högfettsdieterna.Många anhängare av den trendiga 5:2-dieten använder Henriks Ennarts bok som argument för sin diet. Mensjälv vill han inte försvara den typen av ätmönster, Han menar att 5:2 idag reser fler frågor än den besvarar. I de tester som gjorts på möss med varannandagsfasta har mössen visserligen visat sig få mindre cancer och leva längre, menar han. Men det finns avigsidor som ökad infektionskänslighet, benskörhet, minskad fertilitet, frusenhet och ständig hunger som sällan tas upp i reklamen för 5:2-dieter.
– Det kommer bättre dieter i framtiden, menar Henrik, som är övertygad om vad han anser vara bästa kosten.
– Att äta i huvudsak vegetarisk ”whole food” är bättre för klimatet och är också bäst för hälsan.
Jaså, kanske ni tänker, är det ytterligare en ny diet på gång? Men vad Henrik menar är att snarare än att följa trendiga dieter bör vi se på vad som är den bästa kosten för oss människor på lång sikt. Det görs bäst genom att titta på hur människor som lever länge äter och följa längre vetenskapliga studier. Och trots att det finns mindre skillnader i olika rapporter så verkar ändå forskarna vara ganska överens om att det mest hälsosamma på lång sikt är en växtbaserad kost.
I USA har det länge varit populärt att äta ”whole food plant-based-diet”, det vill säga oprocessad och oraffinerad växtbaserad kost. Ex-presidenten Bill Clinton förändrade sitt liv helt efter att ha börjat med en vegansk, växtbaserad kost och många kända och mindre kända människor följde i hans spår.
I Sverige har whole food-intresset handlat mycket om att äta rena råvaror utan tillsatser, där böcker och märkningar som Äkta vara varit del i utvecklingen. Men den andra delen som handlar om växtbaserad kost, har det varit tyst kring. Att det blivit så stort i USA beror troligtvis på att boken The China Study av Colin och Thomas Campbell gavs ut 2006, med hänvisningar till studier som gjorts på 1990-talet. Studierna handlade om att titta på det vår mat gör med oss som helhet snarare än att titta på enskilda ämnen.
En av de större bomberna de släppte var att det inte finns några näringsämnen i kött som inte är bättre sammansatta hos växter. Dessutom menade de att växtbaserad föda som hjälper mot en typ av kronisk sjukdom även är bra mot alla andra.
Till skillnad från anhängare av LCHF, som menar att man bör begränsa sitt fruktintag på grund av den höga andelen fuktsocker, menar Campbells att man kan äta hur mycket frukt man vill. Det gäller även frön, grönbladsväxter, rotfrukter, grönsaker, svampar, nötter och fullkorn. Dock ska man minimera intaget av raffinerade kolhydrater, fisk och oljor och helt undvika ägg, mjölkprodukter och kött. Kosten påminner om vegansk kost, men handlar mindre om djurskydd och mer om hälsa.
Den svenske läkaren David Stenholtz är själv vegan och håller på att starta en läkarförening för växtbaserad kost för att förebygga sjukdomar. Förebilder är den amerikanska föreningen Physicians Committee for Responsible Medicine som har funnits sedan år 1987.
– Det finns studier sedan ett 20-tal år tillbaka som visar stora fördelar med en växtbaserad kost. Det är synd att de ännu inte blivit allmänt kända utanför USA, men det vill vi ändra på, berättar David.
David är övertygad om att det inte finns några stora ekonomiska intressen i att sprida kunskaper om hälsovinster med växtbaserad kost. Till skillnad mot exempelvis fett- och köttdieter.
– Jag har inte sett någon studie som visar på att LCHF skulle vara hälsosamt. Däremot hävdas det att man kan gå ner i vikt och förbättra blodsockerkontroll vid diabetes– och det stämmer, det finns studier som visar det. Fast de flesta studier visar att ökad konsumtion av kött och animaliskt fett samtidigt ökar risken för att få diabetes.
David anser också att växter är mer hälsosamma källor till näringsämnen.
– Många hävdar att animaliska produkter är nödvändiga källor till protein, järn och kalcium, men det stämmer inte. Dessa näringsämnen finns i riklig mängd i vegetabiliska produkter. Däremot behöver man berika sin kost med B-12 om man väljer en helt växtbaserad kost och med D-vitamin om man får otillräckligt med sol.
Föreningen som kommer startas efter årsskiftet kommer vara öppen för alla som är intresserade av en växtbaserad kost för att förebygga sjukdomar.
– Det som är så slående är att i USA har föreningen 160 000 medlemmar, varav 11 000 är läkare, förklarar David och avslutar:
– Vår köttkonsumtion har ökat under flera decennier. Samtidigt vet vi att nästan en tredjedel av all cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes orsakas av animaliska produkter. Fortsätter den här utvecklingen med ökande sjukdomstal som följd riskerar vi på sikt en kollaps av vårt vårdsystem.
Den växtbaserade kosten är framtiden, menar alltså experter inom medicin och hälsa. Och en global förflyttning mot en mer vegansk livsstil är nödvändig för att förhindra klimatförändringar, menar även FN som i en ny rapport uppmanar människor att äta mer vegansk kost. Professor Edgar Hertwich, som också är den ledande skribenten av rapporten menar att köttproduktion är lika skadligt som sand, cement, metall- och platsproduktion.
Tidigare har FN gått ut med uppmaningar till en köttfri dag i veckan, och hävdar att för att föda världen år 2050 behövs en ökning av matproduktionen med 70 procent, något som inte går ihop med den ökande köttkonsumtionen.
Att den växtbaserade, veganska kosten är bäst för planeten, har även forskare slagit fast i den nya rapporten Nya matvanor kan minska vår klimatpåverkan från Jordbruksverket. Idag finns det 0,25 hektar jordbruksmark tillgänglig för varje person i ett globalt perspektiv. I rapporten kan man läsa att ”Dagens livsmedelskonsumtion har beräknats medföra växthusgasutsläpp på drygt två ton koldioxidekvivalenter per svensk och år. Till aktiviteten äta räknas alla utsläpp som uppkommit fram tills att maten kommer till butiken. Utsläpp inom jordbruk, industri och godstransporter ingår alltså i denna beräkning, men inte hushållens tillagning och inköpsresor.”
Enligt rapporten är de största miljöbovarna kött och mejeriprodukter, men även socker, läsk och tobak.
”För svensk jordbruksproduktion har en beräkning gjorts som visar att utsläppen av växthusgaser skulle kunna minska med 30 procent till 2050, även om vi producerar lika mycket som idag och äter likadant”. Detta beror på tekniska innovationer och effektiviseringar som skulle kunna göras. Men det räcker inte hela vägen. Om vi dessutom förändrar vår konsumtion skulle minskningen kunna landa på 50 procent. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från vår livsmedelskonsumtion år 2050 kanske kan komma ned till någonstans runt 0,5 till 0,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Men det skulle bland annat kräva drastiskt minskat intag av kött och animaliska produkter samt att vi slänger mindre mat.
I rapporten varnas det för lågkolhydratskost ur miljösynpunkt, om det innebär att kolhydrater ersätts med kött och mejeriprodukter och om rotgrönsaker och frukt utesluts. Rapporten tipsar om att vi i framtiden kanske äter mer av mat som alger, insekter, kanin, häst och odlat kött, vilket kan leda till betydligt lägre klimatpåverkan.Den som lever får se. Till dess kan vi bara konstatera att det som är bra för klimatet också är bra för hälsan. Och hoppas att fler ändrar sin kost i mer klimat- och hälsovänlig riktning.
En klimatsnålare diet
Släng ingen mat
Byt ut kött mot baljväxter
Ät mer rotgrönsaker och bär
Välj potatis framför ris, pasta och bröd
Ät säsongsanpassad frukt och grönt och ät mer grönt överhuvudtaget
Välj oljor framför smör och ost
Välj fisk från vilda beståndframför odlade
Ät kött från hela djuret, även blod, svans och tunga
