Hur fungerar en 3d-skrivare?

Har du också irriterat dig på att när en liten detalj på en pryl går sönder så går produkten inte längre att använda? Hemelektronik är det klassiska exemplet där man ofta får rådet att köpa nytt istället för att laga. Detta och mycket mer ska 3D-skrivaren råda bot på.
Dela artikeln

En 3D-skrivare är en mackapär som kan ”skriva ut” 3-dimensionella saker. Fram till nyligen har det mest handlat om prylar som är gjorda av ett enda material, såsom plast eller metall, men tekniken är på väg att ta rejäla språng. Företag i USA håller på att utveckla 3D-skrivare som klarar av att tillverka elektroniska delar av flera olika material, till exempel kretskort. Men utvecklingen stannar inte där. Numera finns det till och med modeller som använder biologisk massa och kan tillverka mänskliga organ. Karolinska sjukhuset i Stockholm kommer nästa år att få en sådan som ska skriva ut delar till hjärtan.

A. För att utföra jobbet behöver skrivaren laddas med en 3-dimensionell CAD-ritning av objektet. Det kryllar av open source-projekt på nätet där folk gratis delar med sig av ritningar av allt möjligt. Projektet Reprap gick till exempel ut på att göra ritningar av just 3D-skrivare som då alltså kan reproducera sig själv.

B. Det vanligaste idag är att skrivaren matas med smält platsmassa som stelnar när den sprutas ut. Andra skrivare matas med lika sorters pulver som vid drift sätt samman med laser eller elektronstråle. Det finns även vissa flytande material som stelnar när det utsätts för ljus.

C. Skrivararmen sprutar ut tunna lager av det aktuella materialet som läggs på varandra och bygger på så sätt upp föremålet.