En hyllning till skogen

Den ger oss liv, näring och mediciner, skyddar oss mot översvämningar och bromsar den globala uppvärmningen. Camino uppmärksammar det grönaste vi har: skogen.

Texten nedan publicerades ursprungligen som ett bildreportage i Camino nr 16 år 2010 där vi hyllade skogen och dess biologiska mångfald. 23:e september 2014 kommer vi med ett specialnummer särskilt tillägnat skogen.

Hotet mot den biologiska mångfalden

År 1992 samlades världens ledare i Rio de Janeiro och författade Konventionen om biologisk mångfald. De kom överens om att försöka bevara livets variationsrikedom på jorden och försöka komma till rätta med de stora ekosystemförluster som pågick världen över. 2010 skedde uppföljning av arbetet och FN utlyste året som det internationella året för biologisk mångfald. Tyvärr pekar mycket åt fel håll. FN:s globala studie Millenium Ecosystem Assesment från 2005 visar att den biologiska mångfalden utarmas hundra till tusen gånger snabbare idag än för 50 år sedan. Då skall man komma ihåg att den biologiska mångfalden vi har idag på jorden är ett resultat av 4 miljarder år av evolution. Ett av de största hoten är skövlingen av skogen, vilket är hemvist för den största delen av jordens arter.

En dold skattkista

FN:s miljöprogram UNEP- WCMC uppskattar att det finns 14 miljoner arter på jorden. Av dessa är omkring 1,74 miljoner hittills vetenskapligt beskrivna. Den allra största delen av jordens arter väntar alltså på att bli upptäckta och de flesta är insekter och andra ryggradslösa djur. Varje år gör forskarna tiotusentals nya upptäckter. Regnskog täcker bara sju procent av världens yta men tros vara hem åt hälften av jordens arter. I Ecuador har forskare hittat 245 arter av träd på en enda hektar, vilket kan jämföras med Sverige som totalt sett har ett fyrtiotal inhemska arter. Regnskogens artrikedom utgör också ett gigantiskt apotek. Enligt Världsnaturfonden har 40 procent av alla mediciner aktiva substanser som bygger på ämnen i växriket. Kinin som används mot malaria utvinns ur kina-trädet som växer på Andernas sluttningar och Diosgenim är en huvudbeståndsdel i p-piller som utvinns från slingerväxten vildjams Mexico och Guatemala. Från vildjams utvinns också kortison. GBIF-Sweden (Global Biodiversity Information Facility) samlar all information om djur, växter och svampar i svenska museisamlingar och observationsdatabaser.

Vad är en skog värd?

Vad har det för betydelse med en insekt mer eller mindre? Det är lätt att tro att biologisk mångfald handlar om att bevara arter för sakens skull. Och visst är detta ett viktigt argument. För vilken rätt har vi som människor att utrota andra arter bara för att vi själva inte har nytta av dem? Men tänker vi långsiktigt finns det även rent egoistiska skäl att bevara den biologiska mångfalden. Skogen levererar en rad olika ekosystemtjänster som vi människor är beroende av. En tredjedel av världens 105 största städer är beroende av skogklädda avrinningsområden för att invånarna ska ha rent vatten. Träd fungerar som effektivt skydd mot översvämningar, skog ger oss mat och mediciner, skyddar marken från erosion och reglerar lokala klimat.
Skövling av skog bidrar också till växthuseffekten då skog binder koldioxid från atmosfären, som frigörs vid skövling.

Makten över skogen

I FN:s konvention om biologisk mångfald (artikel 15) fastslås att varje land har suverän rätt till sina genetiska resurser och att bestämma huruvida dessa skall nyttjas. Samtidigt uppmanar artikel 8 alla att verka för att respektera och bevara traditionell kunskap. De som varit upphov till, och genom generationer förvaltat denna kunskap, skall enligt konventioner få ta del av vinsten. Men trots regler och konventioner lyckas företag, lagligt och olagligt, köpa rätten till mark som skövlas för boskap, jordbruk och timmer.
Genom vår konsumtion kan vi påverka skövling av skog indirekt. Vi kan undvika att köpa nötkött som utfodrats med soja och produkter som innehåller palmolja. Vi kan välja att köpa produkter som ger ett ekonomiskt värde till regnskogen och ger människor en inkomst som gör dem mindre frestade att tjäna pengar på skogsskövling.

Borta dåligt, hemma bra?

Skövling av skog är inget nytt. En gång i tiden var hela 80-90 procent av Europas yta täckt av skog, idag finns bara 20-30 procent kvar. Av den är ytterst lite urskog. Sverige hyser en stor andel av den så kallad gammelskogen, men även här är den hotad. Över 1 800 skogslevande växt- och djurarter är idag rödlistade, det vill säga hotade eller missgynnade, enligt Greenpeace. Riksdagen har antagit miljömål till 2020 om att långsiktigt skydda och värna om skogens och skogsmarkens värde. Miljömålsrådet som ansvarar för att utvärdera och rapportera om arbetet bedömer att sannolikheten att lyckas inom uppsatt tid är liten. Stiftelsen Naturarvet har funnits sedan 2004 och samlar in pengar för att förvärva skogsmark med skyddsvärd gammal skog. Stiftelsens insatser har bland annat bidragit till att skydda två gammelskogar från exploatering: Verle utanför Göteborg och Årenjärka utanför Jokkmokk.