Martin Schibbye vill fylla i de vita fläckarna

Frilansjournalisten Martin Schibbye har tillsammans med sju kollegor startat en Crowdfunding-kampanj för att finansiera utrikesjournalistik. Med hjälp av medborgarfinansiering vill projektet Blank Spot Project både överleva tidningskrisen och förnya journalistiken.

Svenska nyhetsredaktioner genomgår det värsta stålbadet i modern tid med ständiga nedskärningar och uppsägningar. Och den kostsamma utrikesrapporteringen blir hårt drabbad. Därför har Martin Schibbye, som satt fängslad i Etiopen i över ett år, tillsammans med sju andra reportrar och publicister tagit saken i egna händer. De har startat en Crowdfunding-kampanj för att upprätta en utrikesredaktion som erbjuder berättande reportage och undersökande journalistik. Crowdfunding innebär att man söker finansiering från ett stort antal människor, ofta via internet.

– Vi har sett det oerhörda intresse som finns i Sverige för utrikesjournalistik och långa reportage. Journalistik där reportern och fotografen är på plats och använder sina fötter istället för Google, säger Martin Schibbye.

Namnet Blank Spot Project syftar på de ”vita fläckarna” i världen, de områden på jorden som inte bevakas eller ges utrymme i media. Martin Schibbye menar att det är viktigt att informera om vad som händer på dessa platser:
– Jag är orolig för vad vi får för värld om dessa områden inte bevakas, och även hur det påverkar vår bild av omvärlden. När vi pratar om vita fläckar handlar det inte bara om ett specifikt land utan också om teman som inte lyfts fram.

Han menar att de allra flesta av de nyheter vi konsumerar idag bara är slutet på en berättelse. Blank Spot Project vill istället berätta hela historier. Historier som kanske inte har samma nyhetsvärde men som ändå är högst aktuella.

– Det som händer under ytan är alltför obevakat. Miljöfrågorna är en sådan grej. Det som rör sig långsamt, som till exempel temperaturhöjningar och vad som händer med Bangladesh när vattnet stiger, är svårt att göra nyheter av. Men däremot innehåller de en mycket större berättelse som kräver en längre text, säger han.

Långa reportage är inget nytt, de har funnits sedan början av förra seklet, men affärsmodellen och tillvägagångsättet är revolutionerande. De personer som bidrar till att finansiera redaktionen med 500 kronor blir till exempel medlemmar och får tillgång till redaktionens inre puls. Därifrån kan de sedan hjälpa till att forma reportagen genom tips och idéer. Även publiceringen av artiklarna blir nyskapande, med både ljud och rörlig bild.

– Idag är mycket på nätet bara text och bild, precis som i tidningen. Det handlar om att tänka bortom print. Nya digitala sätt för att nå ut till en ny generation läsare, säger han.

Crowdfunding-kampanjen avslutas den femte mars. Då ska projektet ha fått in en miljon kronor för att kunna upprätta en redaktion och börja jobba. Ett berättande reportage och ett större grävjobb är redo att sjösättas så fort projektet har fått grönt ljus. Men än är de inte där. Hittills har de nått drygt 50 procent av finansieringen och de behöver all hjälp de kan få.

– Det är skarpt läge nu. Tycker man att utrikesjournalistik är viktigt räcker det inte med att sitta och hålla tummarna. Alla bidrag, stora som små, behövs för att göra detta möjligt, säger Martin Schibbye avslutningsvis.