-
Charlotte Boström är projekledare för Mobila skaparbibblan
– Förr var bibliotekens roll att få folk att lära sig läsa och bli bildade. Med detta kan biblioteken få en ny uppgift med att göra det enkelt för människor att testa ny teknik.
Lena Mellqvist, biblioteksassistent på Gislaveds bibliotek, är fullt sysselsatt med att skapa ett självlysande bokmärke med hjälp av ett e-slöjdskit, när jag slår mig ner vid hennes bord. Under förmiddagen har hon varit med på en introduktion av den Mobila skaparbibblan, vars teknik och verktyg de ska få låna en vecka framöver. I ena hörnet av rummet är några av deltagarna upptagna med att printa ut små korthållare, pusselbitar och enkla mobilfodral på 3D-skrivaren, i det andra hörnet står någon och pekar och ritar på en Clevertouch – en stor skärm som ser ut som en gigantisk ipad. Bordet som Lena har slagit sig ner vid är det som innehåller de så kallade ”maker-lådorna”. De består av enkla kit med vilka man kan utföra alltifrån enkla kemiska experiment till mer avancerade tekniska. I en låda finns instruktioner för hur man bygger sin egen bil som drivs av solel, i en annan ligger små påsar med vitt pulver som när det blandas med vatten bildar något som liknar och känns kallt som snö. Själv går jag loss på ”little bits” - en samling elektroniska moduler som när de kopplas ihop på rätt sätt tänder en lampa, får en tuta att ljuda eller en snurra att röra på sig. Det här hade underlättat för mig att ta till mig av vad som sades på fysiklektionerna, hinner jag tänka.
Konceptet med en mobil skaparbibbla är utvecklat av biblioteket i grannkommunen Vaggeryd. År 2014 var de först i Sverige med att integrera ett permanent makerspace på biblioteket, en mötesplats dit människor kan söka sig för att jobba på egna projekt och testa ny teknik. Men här finns också gamla hederliga symaskiner och snickarbänkar för de som föredrar mer traditionellt pyssel. Projektet är regionalt inom Jönköpings län och syftar till att sprida idén och kunskapen till andra delar av länet. För att medvetandegöra allmänheten om vad ett makerspace är arbetar de också med utbildningsinsatser inom olika områden såsom programmering, teknik specifikt för tjejer, och så kallade 3D-kaféer där allmänheten bjuds in att testa och lära sig mer om 3D-skrivaren.
– Ett makerspace handlar att skapa själv tillsammans med andra. Bibliotek är en bra plats att ha sådan verksamhet på eftersom bibliotekens uppdrag handlar om att tillhandahålla information och kunskap till alla. Det är också ett sätt att demokratisera teknik – att ge alla tillgång till teknik som de inte har möjlighet att ha hemma, berättar projektledare Charlotte Boström som samtidigt skriver en master-uppsats om huruvida makerspaces kan vara ett sätt att utveckla biblioteken i framtiden.
– Bibliotekens framgång bygger på att man lyckas spegla de behov som finns i samhället, fortsätter hon.
Bortsett ifrån bibliotekslagen som slår fast att bibliotekens uppgift är att tillhandahålla information och kunskap för alla finns ingen plan eller några riktlinjer för hur biblioteken ska arbeta. Därför skiljer det också väldigt mycket mellan olika bibliotek kring vad man har för verksamhet och hur förändringsbenägen man är.
– Att det händer så mycket nytt hela tiden är det som gör det så kul att jobba här, säger Lena som arbetat på biblioteket ända sedan 1988.
Precis som i Vaggeryd, har Gislaved bestämt sig för att starta ett permanent makerspace på biblioteket
Entusiasmen är hög bland de medverkande i rummet och stämningen fokuserad. Håkan Lanner är modellbyggare/flygare och har valt att engagera sig i den mobila skaparbibblan helt ideellt. Han hyser själv en stor passion för 3D-skrivare och har som uppgift att förklara hur den fungerar och kan användas på bästa sätt. Håkan tillhör också de som tror att den här tekniken kommer att revolutionera hur vi konsumerar och producerar produkter i framtiden.
– Jag har inte sett något som utvecklats i lika snabb fart sedan datorn kom. Inom industrin ser vi redan att tekniken används i större utsträckning för att skapa olika beståndsdelar. I framtiden kan man tänka sig att vi istället för att köpa färdiga produkter köper rättigheterna till att själva få skriva ut det vi behöver, spår Håkan som redan använder sin egna 3D-skrivare på detta sätt.
Håkan visar mig en sida på nätet som innehåller tiotusentals olika 3D-modeller som skapats av olika designers och finns fria för nedladdning för den som vill. Håkan tror på en framtid där allt fler kommer att ägna sig åt att utveckla och designa nya produkter, medan grossisterna och återförsäljarna gradvis fasas ut.
– Jag tror att det finns stora miljövinster när vi inte längre måste transportera allt vi behöver över hela världen, fyller han i.
Projektledaren Charlotte poängterar hellre de folkbildande, demokratiska och sociala aspekterna av verksamheten även om också hon ser potentialen i att fler får kunskap om att producera själv. Förhoppningen över tid är att makerspace-verksamheten ska stimulera både till teknikintresse och entreprenöriellt tänkande.
– Det är ett alternativ till masskonsumtion helt klart. Men det roligaste med det här är att lärandet blir något lustfyllt och att alla kan vara med på något sätt. Det måste inte bli perfekt och leda till några stora innovationer, utan det handlar mycket om lärandet och nätverkandet i sig, säger hon och fyller i att hon själv hade väldigt lite koll på teknik innan hon började jobba på Vaggeryds bibliotek. Hon ler stolt när det kommer fram att e-slöjdskitet, som Lena och de andra deltagarna testar, är ett verktyg som hon själv varit med och tagit fram.
– Det är jättekul måste jag säga. Det bygger på att man inte ska vara rädd för att testa nytt. Det man framförallt behöver för att utveckla den här professionen är ett öppet sinne och en vilja att jobba lokalt där man befinner sig.
Det har gått några månader sedan mitt första besök i Gislaved och jag bestämmer mig för att kontakta IT-ansvarige Tobias Carlsson för att höra om hur intresset såg ut när allmänheten för första gången fick testa tekniken i den mobila skaparbibblan.
– Det kom 10-15 barn och deras föräldrar. Det var inte så många som vi hade hoppats på, men de som var där stannade kvar väldigt länge och upplevde att det var något speciellt, berättar Tobias.
Tobias förhoppning är att makerspace-verksamheten inte bara ska handla om att vara kreativ och ha roligt med ny teknik, utan att de som kommer kan få kunskap som kan omsättas i egna ideér och projekt.
– Vi har en tanke om att man ska kunna ha en plastlåda hos oss här på biblioteket där man kan samla på sig det man lär sig och utveckla sina färdigheter under tid. Det blir som en bildningsresa där vi erbjuder en plats, tid och resurser som gör det möjligt att kunna ta till sig också av svårare saker, förklarar han.
Personligen hyser Tobias ett stort intresse för pedagogiska utvecklingsplattformar som Arduino och Rasberry Pi, som är mycket populära bland entusiaster för DIY-elektronik.
– Det finns en svensk kille som har byggt ett automatiskt bevattningssystem för en balkongodling med hjälp av sin Rasperrby Pi, genom data som läser av jordfuktighet, temperatur och fyller på med vatten vid behov, berättar Tobias när jag ber honom ge exempel på användningsområden.
Det är en kittlande tanke att framtidens bibliotek utbildar oss att skapa och inspirerar oss att gå ifrån ord till handling, i stället för att bara bilda oss med ord. Överlag ser vi en utveckling mot att biblioteken i allt större grad blir mötesplatser för en rad olika områden som inte ryms inom de kommersiella och kulturella sfärerna. Förutom att satsa på makerspaces, finns några som utvecklar låneverksamhet av alltifrån barnleksaker till verktyg. En övergripande trend är också att fler bjuder in till olika typer av föreläsningar och kulturella events. Trots allt som händer är framtiden för biblioteken på långa vägar säkrad. I slutändan är det du och jag och våra behov som avgör dess öde.
