Frida Jonson: "Tekniken har satt oss i skiten – kan den rädda oss?"

KRÖNIKA. Fossila bränslen blev nyckeln i de ång­maskiner som möjliggjorde den industriella revolutionen. Samma teknik har nu försatt oss i ett djupt fossilberoende och är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Vad lär vi oss av det? Ja, att en hälsosam skepticism kan vara på sin plats när den nya mattekniken sköljer över oss.

Vi har problem att lösa inom matsystemet. Vi slänger en tredjedel av all mat. Vi vet att vi måste producera mer näringsrik mat, dessutom till en växande befolkning. Det ska göras med mindre resurser som håller sig inom de planetära gränserna.

Det finns några tydliga spår inom food tech där det snabbt växer fram nya tjänster, produkter och lösningar: växtbaserad mat som gärna ska se ut och smaka som kött är en, alternativa proteiner som insekter är en annan. Eller som finska Solar Foods som jobbar med att ta fram ett protein gjort av luft och elektricitet. Även robotiserade kök som minskar matsvinnet och smarta logistiklösningar tar sig an problemen är exempel på vad som är på gång. Det pågår en kapplöpning för att få ut labbodlat kött på marknaden. Företaget Just har nyligen gått ut med att deras kyckling ska finnas på marknaden i år. I så fall blir de först. På samma frammarsch är hypen kring personaliserad kost där data och dna i allians berättar för mig vad jag ska äta för att må bra. I grund och botten är det positivt. Men branschen springer före forskningen. Hittills har inga stora studier på människor gjorts för att se om hälsoeffekterna är bättre av individualiserad kost än allmänt hälsosam mat.

Riskerar vi att skapa tjänster för den som har råd, utan reell effekt eller svar på de stora utmaningarna?

Ny teknik gör det möjligt att producera mat på nya sätt och ställen. Utvecklingen inom LED-belysning lyfter odlingen i städerna, platsoberoende och året runt. Färre transporter och en närhet till konsument lyfts som tydliga fördelar. Svårigheten är att få kalkylen att gå ihop med dyrare markpriser och hög energiåtgång. Även jättarna kämpar här. Än odlas inte heller bulkvaror som spannmål som kan mätta de stora massorna. Här behöver stad och land gå hand i hand.

Svenska företag som jobbar med matsvinn har blivit investerarnas älsklingar det senaste åren. Med rätta. Finns det efterfrågan på lösningar så finns förutsättningar för lönsamhet.

Facebooks algoritmer är opålitliga. Kom tillbaka hit med hjälp av nyhetsbrevet

Det som var en självklarhet för någon generation sedan – att hushålla med resurserna – är som bortblåst i överflödets tidevarv. Hade all mat som produceras på jorden faktiskt hamnat i människors magar hade hungern varit utrotad. Maten är skevt fördelad. Teknik kan vara en del av lösningen. Men många av logistiklösningarna handlar snarare om att på ett klimatsmart sätt fördela hipp mat till en trendig storstadsbo. Skjuter vi förbi målet?

Att det krävs förändringar för att göra mat­systemet hållbart är klart. Det står också klart att ett helikopterperspektiv kan vara sunt för att inte förföras av nästa glimrande tjänst eller pryl. Fundera över: Är det ekonomiskt, socialt och klimatmässigt hållbart? Tappa inte fokus på den viktiga frågan om människors behov och vilken samhällspåverkan det får. Vi vill inte hamna i en teknikfälla – igen.