"Nästa matrevolution handlar om näring per krona"

LEDARKRÖNIKA Vem älskar inte god mat? Vad som räknas som gott är dock ytterst individuellt. För en del är det färgglada sallader som ger en lätt känsla i magen, för andra är det feta hamburgare som ger redig mättnad. En del älskar hetta och starka kryddor, andra föredrar husmanskost och välkända smaker.
Dela artikeln

Själv tycker jag att det svänger. Jag har alltid gillat milda, mjuka och söta smaker, men märker att jag börjar bli mer ”vuxen” och gilla smaken av skaldjur, svamp och tång – sådant var omöjligt förut.

Kanske är vår smak också kopplad till värderingar? Om värderingen hållbarhet är stark hos oss kanske vi gillar smaken av mat som på olika sätt är miljöbättre? Tång, bönor, säsongsgrön­saker och lokalt odlade jordgubbar kanske smakar bättre i hela kroppen, ungefär som att en sallad kanske inte gör oss proppmätta men gör att vi känner oss sunda.

I detta nummer pratar vi om food tech, detta hajpade begrepp i teknikhybrisens tidevarv. Vi moderna människor ser gärna tekniska lösningar på vårt ohållbara matsystem. Då blir landsbygden med sina storskaliga jordbruk inget man tänker på. Johan Jörgensen, grundare av Sweden Food Tech, som intervjuas i detta nummer är en av dem. Andra ser problemen med tekniklösningar och försöker titta på mer holistiska lösningar. Gunnar Rundgren, detta nummers profil, är en av dem som tror på regenerativt jordbruk och mer småskalighet. Att våra jordar är näringsfattiga och utarmade är ett av de problem vi har att hantera. Detta uppmärksammas i filmen Sista skörden. I Maja Anderssons reportage om jord intervjuas dokumentärfilmaren Tina-Marie Qviberg om problemet och försöker hitta lösningar.

Få nys om när fler artiklar publiceras med hjälp av nyhetsbrevet

Som vanligt behöver vi alla dessa synsätt och krafter som för utvecklingen framåt. Utvecklingen är sällan bara det ena eller det andra. Ta hjälp av tekniken och entreprenörer för att hjälpa oss hantera matsvinn, effektivisera logistik eller matproduktion.

Kanske kan framtidens teknik hjälpa till att mäta närings­tätheten i maten, så att jordbrukare som tar väl hand om sina jordar gynnas?

Jag spår att näringsinnehåll och näringstäthet är nästa stora snackis inom matvärlden. Vad skiljer en barkis från en levain-surdegslimpa? En industriellt mineralullsodlad tomat mot en ekologiskt, småskaligt odlad? Kanske kan det ge den revolution inom matindustrin som behövs. Så att vi kan fortsätta äta maten vi älskar, sedd med nya glasögon. Och uppleva smaken med alla sinnen, inklusive magkänslan. Hållbarhet smakar gott.

God jul och ett gott nytt år till alla läsare. Tack för att ni läser, prenumererar, köper, lånar och sprider Camino. Utan er hade vi inte funnits! Ge gärna någon du gillar en prenumeration i julklapp.