"Styrmedel på autopilot kan ge fler tillgång till hållbar konsumtion"

ANALYS. Att Black Friday-debatten utspelar sig mitt i regeringsbildandet kan få konsekvenser för en framtida regering. Det står allt mer tydligt att fler och fler svenskar inte köper ett ständigt ökande ohållbart shopping-mönster. Här finns en möjlighet till rejäla styrmedel för att få med sig resten på resan mot en verkligt hållbar konsumtion
Dela artikeln

Förra veckan arrangerades shoppingdagen Black Friday och En köpfri dag (Buy Nothing Day) samtidigt. De båda sidorna representerades i torsdagens Aktuellt av Jacob Lundberg från tankesmedjan Timbro och Alexandra Davidsson från föreningen Medveten Konsumtion. Konfliktlinjen ser ungefär likadan ut som för 9 år sedan när jag utforskade "tillväxtens dilemma" vilket mynnade ut i boken Från dystopi till Ekoekonomi. Konsumtionen ökar och det gör även utsläppen, men ökningen sker numera utomlands där allt större andel av varorna tillverkas. Sambandet har brutits mellan BNP-tillväxt och utsläpp inom Sverige, som en följd av en aktiv klimatpolitik med ekonomiska styrmedel. Utsläppen som sker utomlands som en följd av svensk konsumtion har dock politikerna inte gett sig på ännu. (Om en vara produceras i Kina är det ju främst den kinesiska regeringen som kan göra något åt dessa). Denna "blinda fläck" i den svenska klimatpolitiken uppmärksammas allt oftare, till exempel i en debattartikel Svenska Dagbladet av min kollega Johanna Stål och övriga deltagare i Mistras forskningsprojekt om hållbar konsumtion, som Camino deltar i.

Om politikerna på allvar vill styra konsumtionen mot hållbarhet finns ett antal avgörande ekonomiska effekter att ta hänsyn till. Den ökade produktiviteten gör att företagen kan producera varor och vissa tjänster allt mer effektivt. Konkurrensen gör så att företagen tävlar med prispress och med ökat utbud. Båda driver på efterfrågan och volymer. Löneutvecklingen följer med och när vi får mer i plånboken konsumerar vi mer. Samtidigt blir det allt dyrare att konsumera personliga tjänster (det vill säga där vi betalar mer direkt för någons arbete och ofta är ett klimatsmart sätt att konsumera på). Deras löner följer med i löneutvecklingen men arbetet går inte att effektivisera lika enkelt (tjänstedilemmat). Därmed blir dessa tjänster dyrare och dyrare i förhållande till många varor. Det har gjorts några reformer som motverkat tjänstedilemmat (utan att uttalat ha det syftet) såsom RUT-, ROT- och REP-avdragen. Men hur bra ett särskilt avdrag, bidrag eller skatt än är äts ofta hållbarhetseffekterna upp av ökade konsumtionsvolymer (rekyleffekten/effektivitetsfällan).

För att motverka rekyleffekten behöver politiken lägga in fler automatiska upp- och ner-indexeringar i skattesystemet.

Det finns några relativt färska svenska exempel på ekonomiska styrmedel som konstruerats på ett ett snillerikt sätt. Det första är att bensinskatten numera har en inbyggd årlig höjning. För varje år höjs alltså skatten på fossil bensin och diesel utan att något särskilt riksdagsbeslut krävs. En liknande årlig uppjustering sker med inblandningen av biobränslen i bensin och diesel. Det förnybara fasar alltså ut det fossila successivt utan att konsumenterna (eller politikerna) behöver göra någonting, och enligt regeringens utsago - att det påverkar priset vid pumpen. Det tredje exemplet är bonus-malus-systemet, där köparna av bilar som släpper ut mycket koldioxid får betala högre skatter som förvandlas till bidrag till bilköpare som väljer utsläppssnåla varianter.

Det här sättet att konstruera styrmedel skulle kunna appliceras på andra klimatmässigt avgörande konsumtionsområden såsom flygresor, vissa livsmedel och konsumtionsvaror. En skatt som höjs successivt per automatik på sådant som leder till höga utsläpp eller på andra sätt är dåliga för miljön, samtidigt som skatten successivt sänks på sådant som är mer hållbart, såsom förnybart, återvunnet, löner och vissa tjänster. Det blir en slags "grön skatteväxling på autopilot".

Få tips om fler analyser, krönikor och reportage genom Caminos nyhetsbrev

Tills dess att fler smarta styrmedel är på plats är det förstås fritt fram för kloka individer att redan nu åtnjuta fördelarna av en hållbar konsumtion. Caminoläsaren är väl bekant med de generella tipsen för handla hållbart på individnivå (denna gång främst ur ett klimatperspektiv): Mer vegansk mat, cykling, resor med tåg och annan kollektivtrafik, hyra grejer och köpa second hand, kultur och personliga tjänster. Sånt som klimatsmarta konsumenter drar ner på är t.ex. flygresor, nötkött, mejerivaror, fossildrivet bilåkande och viss prylkonsumtion. Den som har eget hus kan åstadkomma en hel del klimatnytta genom att se över uppvärmingen. För fler tips, (närmare bestämt 365 stycken) rekommenderas den nylanserade boken Ett hållbart liv, också den skriven av min eminenta kollega Johanna Stål. För ett hållbart liv - det är fyllt med livskvalitet, medvetenhet och framtidsanda.