Med familj i ett tiny house

Vi kliver upp för trappan och över tröskeln in i ett ”tiny house” som står färdigt för leverans utanför företaget Treesigns verkstad i Tidaholm. Den första upplevelsen av detta hus på hjul är rymlighet – trots att det bara är 25 kvadratmeter stort, med två loft: ett för ”sovrum” och ett för förvaring. Fönster åt tre håll i olika höjd skapar stora ljusinsläpp och hittills saknar det stora enda rummet några möbler, vilket förstås bidrar till känslan av rymd. Upplevelsen inuti är oavsett både mysigare och rymligare än de flesta attefallshus och friggebodar som undertecknad vistats i.

– Jag saknar att bo i ett sånt här! Vi hade så få saker att ta hand om. Det kan jag verkligen sakna! Och så lite ansvar som jag hade då …

Orden är Fabian Bräuers som i dag driver Treesign – ett litet företag som specialiserat sig på att bygga just tiny houses på hjul. Han bodde tidigare tillsammans med sin fru Antonie i ett. Till slut var det någon som frågade om de fick köpa deras lilla hus, men eftersom de hade byggt det nästan uteslutande av återbrukat material, som de fått mestadels gratis, hade de svårt att sätta en prislapp. Själva hade de investerat totalt 60 000 kronor. De provade att lägga ut huset på Blocket för att se hur intresset var.

– Det var sååå många som ville köpa det. Då fick jag idén att starta ett företag. De som ville köpa huset fick då budskapet: ”Jag kan bygga ett annat till er”.

Först var han ensam i företaget med lite hjälp av volontärer. Nu har företaget två anställda och en fast kontrakterad egenföretagare. Och Fabian själv då.

– När jag startade företaget gav jag upp lite av friheten som livet i ett tiny house innebar. Med anställda följer ett ansvar. Jag investerar den största delen av inkomsten i företaget och i utvecklingen av smarta och hållbara lösningar.

Att leva sparsamt och enkelt verkar inte vara någon match, när en har bott i ett tiny house. Fabian beskriver sig som ”lite prylgalen”, en böjning som är omöjlig att ge utrymme under sådana bostadsförutsättningar, vilket han är tacksam för. Han och Antonie bor fortfarande litet, numera i ett hus på 50 kvadratmeter med sina två barn.

– När vi flyttade från vårt tiny house och in i vårt nya funderade vi på vad vi skulle göra med all yta! Skulle vi starta en affär? säger Fabian och ler.

Han och Antonie är ursprungligen från Tyskland. Deras vistelse i Sverige skulle vara det första stoppet på en resande livsstil genom Skandinavien. De sade upp sig från sina jobb i Tyskland där de vantrivdes. Fabian var finsnickare och hade läst träteknik på högskolan. Han jobbade tolvtimmarsdagar som en följd av den tuffa konkurrensen bland hantverkare i Dresden där de bodde. Antonie är socionom och trivdes inte i de tyska hierarkiska strukturerna. De fastnade för en WWOOF-gård i Tidaholm där de kunde volontärjobba med ekologiskt jordbruk. Tanken var att stanna i fyra veckor och sedan åka vidare.

– Nu har vi bott här i 11 år, säger Fabian och brakar loss i ett stort skratt.

De trivdes jättebra i Sverige, men hade ont om pengar och började leta efter ett billigt sätt att bo på. Fabian som hade kunskaperna i snickeri hade inspirerats av Lloyd Kahns böcker om annorlunda mobila boenden, och de köpte en barack som fick utgöra stommen till det som skulle bli deras tiny house. När sista spiken var islagen hade de 2 000 kronor kvar på kontot och Antonie var gravid.

– Ändå kändes det inte skrämmande. Vi visste hur man odlar mat och nu hade vi ett boende med en årsunderhållskostnad på runt 3 500 kronor, inklusive värme och el. När vi bodde i Tyskland kände jag hela tiden en press på att jag måste jobba si och så mycket för att ha råd med hyran, tillsammans med alla kommersiella intryck där som skapar behov.

– Där kände jag hela tiden – hur ska jag klara livet?

Fabian och Antonie bodde tillsammans med sin son i 1,5 år i det lilla huset på 25 kvadratmeter – ett upplägg som Fabian beskriver som ”inget annat än bra”. Det nya boendet gjorde det möjligt för dem båda att arbeta mycket mindre än de gjort hemma i Tyskland och spendera mycket tid tillsammans och hemma med barnet.

– Att vara mycket hemma med barn var inget jag tänkte så mycket på innan jag blev förälder, men när jag väl fick chansen är det något jag verkligen uppskattat, säger Fabian.

När barn nummer två var på väg var det dock dags för familjen Bräuer att söka sig till något lite större. Av alla tiny house-konton på Instagram att döma hör det till ovanligheterna att barnfamiljer bor så här smått. Men det finns de som vågar. Treesign har nyligen sålt ett hus till en familj med två barn, 6 och 3 år gamla. Mamman som heter Friederike är väldigt nöjd med situationen.

– Vi trivs väldigt bra. Vi spenderar mer tid utomhus än vad vi skulle göra i ett vanligt hus, vilket är viktigt för oss. Det blir ett naturligare val i vardagen. Vi behöver leva enklare med färre saker. För barnen innebär det lite färre leksaker men de som de har blir viktigare. Det är definitivt en plussida. Vi har kommit närmare varandra och gör mycket saker tillsammans som en familj. Huset hjälpe oss med det. Det är byggt precis efter våra behov.

Deras tiny house är 30 kvadratmeter stort men har två sovrum på loft där det inte är ståhöjd. Om golvytan i loften skulle räknas är huset 40 kvadratmeter stort. Huset inrymmer därtill ett separat kontorsrum som de vuxna också arbetar ifrån. Den som vill studera det närmare kan söka på ”Tiny house in Schweden” på Youtube. Klippet har i skrivande stund setts av nästan en halv miljon människor och vissa kommer med ”välmenande” oroskommentarer om framförallt barnens situation.

– Vissa ifrågasätter om barnen har tillräckligt med utrymme. Men de leker precis på samma sätt som de gjorde i vårt tidigare hus, oftast alldeles bredvid oss i köket, säger Friederike och skrattar.

– Visst kan det vara frustrerande när barnens tågräls går genom hela huset och vissa sorts leksaker kan vi inte få in. Det finns begränsningar med att bo såhär. Det är svårt att bygga grejer inomhus och jag som gillar att tillverka tvål har svårt att få plats till det. Vi har heller inget speciellt förråd eller någon tvättstuga, men vi har tvättmaskin.

Hur blir det sociala livet? Får ni plats med gäster?

– Vi har middagar som tidigare. Vid vårt utfällbara bord kan vi sitta åtta personer. Barnen har inte haft några kompisbesök än, eftersom de precis har börjat på förskola här. Men många är väldigt nyfikna på huset och om vädret är fint sitter vi utomhus.

Fabian Bräuer håller med och tycker att sociala tillställningar blir mer av en upplevelse i ett tiny house.

– Vi var tolv personer en gång. Barnen satt och grillade korv i kaminen. Några var på loftet, andra i köket och alla kunde kommunicera med varandra. Det blir intimt. Man filosoferar mer om livet, det är ett fenomen jag upplevt flera gånger, beskriver han.

Det största problemet som Fabian upplevde var att deras toalett var så liten att det inte gick att byta om ordentligt där. Därför försöker han alltid att övertyga sina kunder att prioritera väl tilltagna badrum.

– Och att det kan vara kallt på morgnarna på vintern, innan man har slängt in ett vedträ i ugnen.

Annars är den största utmaningen med ett tiny house att hitta en bra plats att ställa det på.

Även om de flesta av Treesigns kunder söker sig till platser långt ute i naturen är det viktigaste att ha bra kontakt med de närmsta grannarna, menar Fabian. Om relationerna är goda brukar det aldrig bli några problem. Storleksmässigt faller de flesta tiny houses inom ramen av ett så kallat attefallshus, för vilka något bygglov inte krävs så länge det står på en tomt med huvudfastighet. Finns ingen annan fastighet på marken kan det bli aktuellt med tillfälligt bygglov, men det behövs bara om huset ska registreras som permanentboende. En annan fråga är hur ”off grid” en vill vara. Även om huset utrustas med solceller och egen avloppsrening och kompostering rekommenderar Fabian att koppla upp sig på el- och vattennät.

– Det är en stor trend att vara off grid. Många tänker att det är miljövänligt, men det är inte säkert att ett stort batterisystem, som ofta krävs, är det mest miljövänliga. På vintern kommer det troligen också att behövas ett bensindrivet elverk ibland. Då är det bättre att ha ett abonnemang med grön el och egna solceller. Ett off grid-system kostar kanske 100 000–200 000 kronor. Istället kan du köpa en 500-meterskabel för 10 000 kronor. Och om du är ”prepper” och vill klara dig själv när samhället kollapsar är frågan hur länge du kan underhålla ett tekniskt avancerat system som det oftast handlar om. Då är det kanske bättre att satsa på gamla beprövade lösningar som vedspis, säger Fabian.

I det stora lilla huset rullar barnen omkring på loftet och slänger sig i sängarna. Jag frågar Friederike hur länge hon tror att de kommer att bo kvar där.

– Barnen har anpassat sig efter nya omständigheter och det har gått bra. Syskonen tycker väldigt mycket om varandra, så nu vill de knappast ha separata sovrum. Men jag vet förstås inte vad de kommer vilja framöver. Vi tror att vi kan bo här i ungefär fem år. Då kommer nog äldsta sonen inte länge få plats i sin säng längre.