Caminos Framtidsdag - en dag full av hållbart matsnack

Caminos Framtisdag 2019 bjöd på såväl kultur som trendspaningar, inspirerande föreläsningar och diksussioner kring svåra frågeställningar. Stadsdelsväxthus, musselpulver, klimatberäkningar, kretloppsjordbruk och nudging var lite av innehållet under dagen.
Dela artikeln

Förmiddagen inleddes med nyskapad musik inspirerad av föreställningen Aniara, i sin tur byggd på Harry Martinssons diktepos. Jonas Abrahamsson sjöng ackompanjerad av delar av Dream orchestra.

Därefter klev Caminos chefredaktör Johanna Stål upp på scenen för att presentera ett utdrag ur sin mat-trendspaning – vad kommer att vara det hetaste i hållbarhetsvärlden framöver? Personifierad kost som är skräddarsydd efter en individs specifika behov och preferenser; klimatcertifierade varor, den växtbaserade kostens fortsatta framfart, ett svinnfritt matsystem och ett nytt skafferi, där vi äter allt från rötter till insekter och kaktus, var några av spaningarna.

Vego, musslor och klimatdata

Trendspaningen följdes upp med att korta intervjuer med fyra personer med koll på mat och mattrender. Först ut var Alice Knap från företaget Huj!, som producerar växtbaserade pålägg.

– Man vill äta saker som påminner om det man är van vid, men också mer växtbaserat. Jag tror att många föredrar att börja sitt skifte genom att byta ut produkter mot till exempel vegobullar, sade Alice.

Sofia Kocher från Musselfeed berättade om hur företaget tillverkar proteinrikt pulver och andra produkter av musslor.

– Det är väldigt hälsosamt för både människor och djur, sade Sofia och berättade om hur musslor fungerar som naturliga reningsverk i havet.

David Bryngelsson presenterade Carbon cloud, ett it-företag som hjälper livsmedelsindustrin att förstå och vara transparenta med sin klimatpåverkan. Bland annat har de gjort beräkningar om klimatavtryck åt Oatly som producerar havrebaserade produkter.

– När vi började för några år sedan hade de flesta inte hört talas om detta, och som konsument hade man ingen aning om vad som var klimatsmart och inte. Idag har vi ett stort inflöde av kunder och inte ens möjlighet att hjälpa alla i nuläget.

Sist upp på scen var Julia Marcopoulos från Agfo, ett kunskaps- och mediebolag med fokus på framtidens matsystem.

– De tre största trenderna vi ser är hälsa, bekvämlighet och hållbarhet, och just hållbarhet är överordnat allt. Jag tror att vi kommer att se fler radikala idéer framöver.

Klimatberäkningar allt viktigare

Nästa punkt på dagordningen handlade om klimatdata som verktyg för klimatsmartare mat. Britta Florén från forskningsinstitutet Rise höll en dragning om deras klimatdatabas där man kan hitta info om olika livsmedels klimatpåverkan. Klimatdata kan användas för att prioritera rätt förbättringar i recept och nya produkter, kommunicera klimatsmarta val, öka medvetenheten och påverka samhällssystemen, sade Britta.

– Vi människor är bekväma. Vi vill göra rätt, men gör ändå oftast som vi brukar göra. Därför handlar det om att bryta mönstren och göra det så lätt som möjligt att göra hållbara val. Jag tror att klimatdata kommer att ha en väldigt viktig roll framöver, men det är kombinationen av data och andra verktyg som kan ge störst effekt.

Hon avslutade med att lyfta fram matbutikernas potential som förändringsdrivare.

– De har en väldigt viktig roll och möjlighet att påverka vad vi handlar. Många konsumenter tycker att det är svårt att äta hållbart, så det är jätteviktigt att matbutiker tar ett samhällsansvar och hjälper kunderna. Det tror jag att vi får se mycket av framöver.

Detta blev en naturlig introduktion av nästa talare, Karin Jelkeby som är verksamhetsansvarig på den nätbaserade matbutiken Mat.se. Hon berättade om företagets nudgingprojekt, vars mål är att förändra konsumenternas beteende i mer hållbar riktning.

– De kunder som tackade ja till nudgingen minskade sin kasses klimatpåverkan med 7 procent. Det var fantastiskt roligt; genom en hyfsat enkel teknisk lösning kan man underlätta för konsumenter att göra medvetna val.

Nästa steg för Mat.se är att bygga en klimatdatabas och nya digitala lösningar tillsammans med andra aktörer. På Ingemar Tigerbergs fråga om hur Mat.se ser på att de bara nudgar klimat och inte andra miljöfrågor, svarade Jelkeby att företaget valt att börja med det viktigaste.

– Vi har jobbat med det som våra konsumenter har uttryckt är viktigt. Men jag ser att det kan fortsätta på andra områden också, till exempel hälsa.

Efter lunchpausen bjöds deltagarna på ett nytt uppträdande från Göteborgsoperan: solodans som också den inspirerats av Aniara.

Göteborgsoperan har ett gediget hållbarhetsarbete, vilket de berättade om efter lunchen. En Svanenmärkt restaurang, solpaneler och bikupa, återvunna material och giftfria färgningar är några exempel. Och just nu ett arbete med att få vegetabiliska livsmedel att kännas lyxiga och att gästerna får välja kött som tillbehör till en vegansk lunchrätt.

Köttets plats i kretsloppsjordbruket

Nästa pass hade temat “Vad bör vi äta om vi bryr oss om planeten?”, där Caminos Ingemar Tigerberg diskuterade tillsammans med Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF, och Artur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk. Hur ska vi agera när klimat och biologisk mångfald står emot varandra? Här är köttets vara eller icke vara en stötesten i samhällsdebatten – vissa menar att vi måste sluta äta kött för att motverka klimatförändringarna, medan andra lyfter fram djurens betydelse för att bevara öppna landskap och biodiversitet. Artur Granstedt menar att köttet, framförallt de betande djuren, är oerhört viktiga för kvalitén på jordarna och att de kan omvandla de gröna bladen (helst klöver) till protein. Klöver och gröna blad är den enda process som skapar näring och gör jordarna bördigare och är superviktiga menar han. Gris och kyckling, som annars får bättre betyg i klimatdebatten, är inte riktigt lika viktiga och konkurrerar med människan om samma mat, men har en funktion i ett lite mer småskaligt kretsloppsjordbruk.

Anna Richert vill inte prata om köttet som ett problem, utan om de möjligheter som finns.
– Det finns en viktig plats för vissa delar av köttet i vårt livsmedelssystem.

Både hon och Artur Granstedt var överens om att köttkonsumtionen behöver minska kraftigt (ungefär med 80% från idag) och att djurhållningen i framtiden måste ske på ett helt annat sätt.

– Det gäller att inse nödvändigheten att återställa kretsloppet mellan odling och djurhållning. Vi behöver komma ifrån specialiseringen och istället integrera systemen, sade Artur.

Men hur ska man som konsument veta vad som är bra att köpa? Artur tror på "kortrest mat", där vägen mellan producent och konsument är betydligt kortare och där kunden vet var maten kommer ifrån. Anna Richert tror att importerad mat kan ha en plats, men att kraven på den behöver bli mycket hårdare.

– Jag tror inte att det är så svårt att ställa krav för företagens inköpare. Jag misstänker också att vi är lite för flata när det gäller handelsavtalen, sade hon.

Samtalet avslutades med att de båda fick ge några råd till konsumenter.
– Ta reda på varifrån maten kommer och sök upp den lokala maten. Välj bort industriproducerat kött, sade Artur Granstedt.

– Botanisera bland fullkornsprodukterna i hyllan. Matvete, matkorn och mathavre förtjänar mer utrymme, precis som svenska baljväxter. Och köp certifierat naturbeteskött, från marker med hög biologisk mångfald, tipsade Anna Richert.

Stadsdelsväxthus nästa

Nästa punkt på schemat var urban matproduktion och odling i staden. Först ut var arkitekten Fredrik Olsson från Tailormade arkitekter, som skapar "kretsloppsarkitektur" där hus och växthus kombineras. De har också börjat utveckla byggnadskoncept för att odla mat i städer och har inom ramen för projektet Stadslandet bland annat tagit fram en förstudie på stadsdelsväxthus; modulbyggda växthus som ska placeras på väl valda platser i Göteborg.

Utöver att odla i själva växthuset ska det också kunna fungera som ett nav.
– Stadsdelsväxthuset ska vara ett centrum för att knyta ihop odlingar runt om i staden och skapa ett nätverk. Som konsument ska man kunna hämta upp sina matkassar där och det ska vara lika lätt att åka dit som till Ica eller Coop. Växthuset ska också producera kunskap, ta emot studiebesök och stötta nya stadsbönder, och skulle också kunna fungera som distributionsnät för näring, jord och kompost, sade Fredrik.

Kristina Fermskog från miljöförvaltningen berättade vidare om Göteborgs livsmedelsstrategi.
– Matsystemet är enormt komplext; ska man göra en insats i en ände är det svårt att förutse effekten i den andra änden. Genom livsmedelsstrategin ska man kunna se i vilka delar man vill kraftsamla.

Allt kretsar kring "miljömåltider", alltså stadens definition av hållbar mat, sade hon. Miljömärkta och säsongsanpassade råvaror, mycket växtbaserat och minskat matsvinn är några av kriterierna.
– Det viktigaste är att jobba med matsystemet som ett lagarbete. Vi har olika roller, men genom att synka ihop oss kan vi göra skillnad, avslutade Fermskog.

Fastighetskontorets Martin Berg som arbetar med stadsnära odling var näste man på scenen.
– Genom att odla i staden kan vi skapa fler mötesplatser, skapa en mer attraktiv stad, öka den biologiska mångfalden och skapa ett pedagogiskt värde kring hållbarhet genom synliga odlingar. Det är också ett sätt att skapa arbetstillfällen och nya möjligheter för nya entreprenörer och i slutändan öka självförsörjningsgraden i staden, inledde han.

Göteborgs kommun äger stora arealer odlingsmark, som man nu vill ställa om till matproduktion. Staden uppmuntrar intresserade odlare att starta egna verksamheter, bland annat genom att driva en så kallad modell-odling som ska fungera som inspiration.
– Tanken är att det ska bli en hub för kunskap och lärande kring det här sättet att odla.

Staden erbjuder också testbäddar där privatpersoner kan just testa sina odlingsidéer, liksom en inkubator där odlare får "lära sig att prata om pengar" och göra affärsmodeller av sitt intresse.

Sarah Mubiru berättade om Eco agroforestry center, en mötesplats för odling, integration och lokal turism. Centret ligger i Linnarhult, men har kopplingar till andra aktörer och platser både inom och utom Sverige.
– Vi samarbetar med många och tycker att det är bättre att bygga team än att jobba ensam, sade Sara som är utvecklingsledare och även initiativtagare till projektet Planta Panta Tree. Här samverkar Sverige, Uganda och Rwanda för att ta fram smarta pantsystem där pantpengarna används till trädplantering.

Nästa steg för stadens matproduktion?

Dagens avslutande punkt var en panel med frågeställningen Hur lyfter vi stadens matproduktion till nästa nivå? Martin Berg på Fastighetskontoret och Fredrik Olsson på Tailormade arkitekter återkom till scenen, tillsammans med Klara Hansson som är Göteborgs egen stadsbonde.

– Vad krävs för att få Göteborgs odlare att orka hänga i och växla upp efter de här inledande åren?, frågade Johanna Stål.

– Nätverket mellan odlarna är jätteviktigt, sade Klara Hansson. Hon lyfte också fram market gardening, mindre odlingar där många olika typer av grödor odlas och säljs.

– Odlingarna hålls hela tiden fulla så att skörden förlängs och man kan leverera till kund så länge som möjligt på säsongen.

– Vi behöver också få mer kunniga konsumenter, tillade Martin Berg. Det ska vara lätt att göra rätt och i sin vardag kunna köpa den här typen av grödor. Staden, det privata näringslivet och handeln behöver hjälpas åt här.

Framtidsdagen avslutades med ett framträdande av Klimatkören, som bland annat sjöng kampsången People gonna rise like the water och Lalehs En stund på jorden.