"Krisen exponerar bristerna i det globala samhället"

KRÖNIKA. Den pågående krisen avslöjar en stor känslighet i det sätt vi har organiserat vårt globala samhälle. När nu världens "broar" snabbt rasar exponeras vår brist på krisberedskap, skriver Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg som sparat till sig ett friare liv.
Dela artikeln

Corona är inte ensamt skälet till att vi befinner oss i den här situationen. Ett onödigt frekvent nöjes- och affärsresande har gjort att viruset sprider sig snabbt över världen, vilket gör att det blir brist på viktig utrustning när alla länder nu drabbas nästan samtidigt. På samma gång blir vi varse om att viktiga varor reser ännu mer än vi själva och snabbt har vi märkt att det saknas komponenter i våra fabriker och det blir svårare att få tag på nödvändig utrustning.

"Corona kan liknas vid den sista lastbilen som tar sig över en skranglig bro innan den rasar"

På ett sätt kan Corona liknas vid den sista lastbilen som tar sig över en skranglig bro innan den rasar. Felet ligger inte hos lastbilen utan hos konstruktionen av bron men det är ändå lätt att skylla på den till synes utlösande faktorn.

Vi har under många år propagerat för att svensken i gemen borde vara mer sparsam. Det är kontraintuitivt i goda tider när pengar verkar växa på träd, där arbete är relativt enkelt att hitta och där tillgångspriser på aktier och boenden verkar vara i en ständigt uppåtgående trend. Varför då inte låna till ännu en charterresa? Men om vi ser nyktert på det är det just i bra tider som det finns möjlighet att förbereda sig för lite sämre dagar. Att börja fundera på krisberedskap nu är lite som att ta på sig hjälmen efter att man har ramlat.

Varje kris är unik och det är lätt att säga att det var omöjligt att förbereda sig för detta men sanningen är den att större och mindre kriser kommer med jämna mellanrum. De kommer se lite olika ut, bli olika djupa eller långa men med jämna mellanrum händer något som försätter samhället i en utmanande situation.

Den som inte är förberedd på kris blir i denna situation en börda för samhället, det kan vara så enkla saker som att köpa upp alla pastapaket i butiken så att den som kommer efter blir utan, eller att inte kunna betala sina fakturor - vilket sätter någon i nästa led i en svår situation. På ett samhälleligt plan visar sig denna brist på krisberedskap att beställa skyddsutrustning för kris samma dag som krisen infaller.

Vi som valt att leva enklare kan nu fortsätta leva ungefär som vanligt. Vi fortsätter att betala för oss, vi fortsätter att leva lokalt och röra oss framförallt i vårt närområde. Vi fortsätter att bidra så gott vi kan på den ort där vi bor genom föreningsliv och genom att hoppa in på ställen där det saknas personal.

Tidigare har vi ofta fått frågan hur samhället skulle fungera om alla valde att leva lite enklare precis som vi med lite större marginaler och lägre inkomster. Skulle inte samhället falla samman? Vår övertygelse är dock att det möjligen skulle minska den ekonomiska tillväxten i goda tider å andra sidan skulle det göra en kris så som den nuvarande betydligt mer hanterbar.

Vi är övertygade om att samhället tar sig igenom även denna kris och att vi på andra sidan kommer se ljuset igen. Låt oss då komma ihåg vad som gick fel den här gången! Låt oss fundera på om vi vill fortsätta att bo, resa, äta, shoppa som vi gjort tidigare. Är vi beredda att ta de miljömässiga och ekonomiska konsekvenser som det har? Kanske vill vi hellre återuppbygga samhället på ett nytt och bättre sätt? Med de bästa erfarenheterna från det moderna samhället men också med hjälp av gammal kunskap kring enkelhet, sparsamhet och resiliens.

Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg som sparat sig till ett friare liv skriver om detta i sin bok Ut ur Ekorrhjulet