3 böcker med oväntade perspektiv på hållbarhet

Det är alltid lika uppfriskande när det ges ut romaner som behandlar miljö- och klimatfrågor på något sätt, utan att det nödvändigtvis är det centrala i berättelsen. Under sommaren har jag tagit tag i två nyutkomna och en lite äldre, romaner som ger nya perspektiv och inskter samtidigt som de är otroligt fascinerande och välskrivna.
Dela artikeln

RECENSION.

  1. Där kräftorna sjunger av Delia Owens
    Den stora boksnackisen under våren i USA var boken Där kräftorna sjunger, som kom till Sverige under senvåren. Den låg på topplistorna i USA och fick till och med den stora förmånen att komma med i omtalade Reese Witherspoons bokklubb.
    Under en period av karantän för många, mitt under en pandemi som delvis kan vara orsakad av att människan tränger undan djur och natur, så var det en ögonöppnare att läsa boken om den lilla "träskflickan" Kya, som bor så ytterst nära i symbios med natur och djurliv. Att den 70-åriga författaren Delia Owens är zoolog märks tydligt, med vackra naturbeskrvningar, kunniga iaktagelser och fantastiska förklaringar - såsom den om skillnaden mellan träsk och våtmark som inleder boken.
    Berättelsen om den olycksdrabbade och övergivna flickan som håller sig undan det omgivande samhället, men som inte lyckas hålla sig undan sin längtan efter kärlek, sätter fysiska spår i kroppen. Den får mig att vilja slåss för våra försvinnande våtmarker, den ger ett sug efter att bara vara där ute i det myllrande landskapet och den ger mig magont. Hur vi behandlar andra människor, naturen och djurlivet är tätt sammankopplat och stärker övertygelsen i mig om att de nya perspektiven måste se vidare än bara att "lösa" klimatkrisen. Vi behöver en förbättrad mänsklighet.
    Kya är en slags alternativ Thoreau som väljer att skogslivet framför stadslivet och vägrar se sig själv som ett offer. Boken är en frisk fläkt bland likriktade deckare och feel good-romaner och ger en hel del att tänka på.
  2. Binas historia av Maja Lunde
    När jag under sommaren läste Binas historia, kanske sist på bollen, tänkte jag "varför har inte fler berättat om den här för mig"? Binas historia av norska Maja Lunde kommer ofta upp som ett tips bland miljöböcker, men den har ändå inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Namnet är suveränt, det här ÄR binas historia, genom flera generationer och hundratals år. Binas storhet, makt och magi ihopvävt med tre oerhört intressanta livsöden.
    Först och främst tycker jag det är ett utmärkt grepp att göra bina till huvudaktörer i denna bok, trots att man i princip aldrig får se dem på nära håll. De finns hela tiden som en magisk livskraft, precis som den magiska livskraft de på riktigt är. Samtidigt gillar jag hur den långsamma historien sakta klarnar för en och hur trådarna vävs samman, precis som livet själv.
    Binas historia utgavs på svenska 2017 och är del ett i en klimatkvartett om fyra böcker varav två (Binas historia och Blå) utkommit på svenska och ytterligare en på norska (Przewalskis hest). Det ska bli ett stort nöje att ta mig an de kommande delarna.
  3. Gileads döttrar av Margret Atwood
    För oss Tjänarinnans berättelse-fans, så var uppföljaren Gileads döttrar efterlängtad, så till den grad att jag blev helt pralyserad när boken väl kom. Jag orkade inte ta tag i den, det var för stort. Jag behövde vänta tills det fanns plats i hjärta och hjärna, och i somras - hemma hos min mor i Karlstad, var jag äntligen redo.
    I början var det en del googlande för att minnas namn och kopplingar, och det tog ett litet tag innan jag förstod vilka vi fick följa i uppföljningen, som utseplar sig typ 15-20 år framåt i tiden ( från TJänerinnans berättelse räknat). Landet Gilead finns kvar, och ingen går fri från deras fascistiska och indoktrinerande "ögon", inte ens i andra "fria" länder.
    I hela berättelsen finns en tydlig koppling till klimatförändringar. Själva grunden för Gileads uppkomst var den minskade fertiliteten bland män och kvinnor, som lett till barnlöshet och minskande befolkning. Desperation och tankar om kvinnans underdånighet, med kopplingar till bibliska, många gånger medvetna, feltolkningar gör att kvinnan kontrolleras i sin roll som antingen mor (fru), eller som tjänarinna (som avlar barn), hemtjänst (Marta), kontrollant (tant) eller missionär (pärlflicka). Den minskade fertiliteten beror på gifter och miljöförstöring och Gilead är en strängt kontrollerad stad som använder slavar i olika kolonier istället för maskiner för ekologisk odling och marksanering. Sparsamhet och återhållsamhet är en dygd, och vissa paraleller kan dras till olika miljörörelser som eftersträvar att leva giftfritt, återhållsamt och "rent" (även om det givetvis är överdrivet). Berättelsen skapar en oro kring hur miljöfrågan sköts och vad som kan hända om klimatförändringarna, miljöförstörelsen och miljögifterna eskalerar. När når vi gränsen där människor blir så desperata att de inte längre "har råd" med demokrati och mänskliga rättigheter? Vad kan vi göra för att minimera risken för att fascistiska, diktatoriska, odemokratiska grupper växer sig så starka att de inte kan hållas tillbaka? Vilket alternativ kan vi visa upp? Vilka visioner kan vi visa istället? Precis som att varje avsnitt i tv-serien Tjänarinnans berättelse är tänkvärd på så många plan att det tar dagar att smälta, så bör Gileads döttrar också läsas i långsam takt. Och grubblas över. Frågorna som lyfts i böckerna och tv-serien borde kunna ligga till grund för skolundervisning och studiematerial. Jag ser framemot en bokcirkel om Gilead!