Den nya regenerationen

En salamander kan återskapa en kroppsdel som ramlat av och en människas lever kan återskapa sig själv. Tekniken kallas regeneration och har utvecklats under många år av evolution. Vem har inte fascinerats över hur stora fula sår lagar sig själv och huden återgår till sitt tidigare utseende? På samma sätt kan naturen ta hand om olika skador vi männsikor åsamkat, såsom att absorbera koldioxid och bryta ner skadliga ämnen, till en viss grad. Men nu frågar sig allt fler hur vi männsikor kan sluta vara mindre dåliga, och bli bra istället? Kan vi människor bli som plusenergi-hus och ge mer än vi tar?

Inom jordbruket pratas det om regenerativt jordbruk som sätter jordhälsan i centrum och bygger upp istället för att bryta ner. Där odlas en mångfald av fleråriga växter och istället för att arbeta i motvind med skadedjur försöker man istället arbeta med naturen. Det är ett holistiskt synsätt som genomsyrar hela verksamheten utan att ha en enkel metod som passar för alla. Har du sett filmen Vår lilla bondgård? Isåfall, ungefär så!

Men om man tar det ett steg längre, vad skulle det innebära att leva en regenerativ livsstil?

Bloggen Sacred Cow skrev i januari 2020 en uppmärksammad artikeln med namnet How to be a regenetarian. Enligt artikelförfattaren Marty Kendall är en regenetarian en person som ”äter på ett sådant sätt så det återskapar planeten och mänskligheten”.

Bland jordbruket finns flera företag som arbetar med regenerativa metoder. I frontlinjen går Fjällbete i Åre och Gröna Gårdar i Västsverige. Men även stora företag som Ben & Jerrys, General Mills och Danone försöker sig på olika testprojekt.

Det finns ett jätteintresse kring regenerativt jordbruk hos bönderna i dag, menar Claes Johansson, hållbarhetchef på Lantmännen, i en intervju på Agfo Talks. Men Märta Jansdotter, jordbrukare och VD på Gröna Gårdar, håller inte med. Det görs inte tillräckligt. Många bönder är fostrade i ett industriellt tänk, där man vill använda tekniska lösningar på biologiska problem.
– Det som är roligt är att det är ett bondeinitiativ, det är inte industrin som kommit på ett ord för att kränga på oss nya produkter, utan det är vi som vill göra detta. Ett underifrånarbete bland pionjära jordbrukare, menar hon.

Bjällansås gård är en av gårdarna som ingår i Gröna Gårdar

Jag träffar Märta på en parkbänk utanför Gröna Gårdars kontor på Lindholmen i Göteborg. Hon solar sig i höstsolen och njuter över att vara utomhus, i sitt rätta element. Märta är uppväxt på en bondgård i Bokenäs, som hon fortfarande driver ihop med sin pappa. Samtidigt bor hennes man i USA, och driver eget litet regenerativt jordbruk där. Hon ler när hon berättar det, som att hon är medveten om det absurda och nästan omöjliga projektet att ha en man på andra sidan jorden i coronatider.
– Regenerativt innebär att skapa mer resurser än du tar ut. Att leva på räntan, så att säga. Det är nästan omöjligt i dag, säger hon.

Märta liknar mullhalten, eller fertiliteten i jordarna, med ett bankkonto. Det finns inget viktigare än att bygga matjord, vare sig man gör det i sin lägenhet eller som en bonde med 1 000 hektar.
– Kolatomerna i atmosfärerna är inte det största problemet vi har, även om det behandlas så. Artförlust och improduktiva jordar är det största problemet. Och att vi människor inte är en del av det naturliga systemet. Vi har ärvt en fantastisk jord, men vi tar inte hand om den, beskriver hon.

Köttet Gröna Gårdar köper in ska komma från djur som är med och bygger upp matjorden.

Med nötkött är det lättast, kor kan beta på mark som inte kan användas till annat. Gris, kyckling och höns däremot är mer av familjedjur, de passar inte för storskalighet i regenerativt jordbruk. Det blir ”ineffektivt och olönsamt“, enligt Märta.

Att leva regenerativt i övriga livet är svårt, menar Märta. Men tankarna har såklart funnits där, som ett sätt att kritiskt granska sitt eget liv.
– Jag ser människan som en nyttig art i naturen, men vi behöver hitta vår roll. Jag observerar ofta betesmark för att titta på djurens rörelse i landskapet. Vi kan använda samma metoder för att se hur människan kan vara en positiv kraft på planeten.

Genom våra sätt att sköta trädgården, skogen eller naturen kan vi tillföra plusvärden exempelvis. Vi skulle kunna leda ut vatten från duschar och vattenkranar så det vattnar odlingar. Vi skulle kunna ta hand om vårt egen urin och bajs och använda det som näring (Det är inte tillåtet i dag på grund av strikta regler).
– Men istället låtsas vi människor som om vi inte har med kretsloppet att göra, som att vi står utanför.

Ett annat exempel är hur några elever vid en skola i Sala tog sig an skoluppgiften att rena en sjö. Sjön gick inte att bada i på grund av för mycket algblomning. Men genom att testa olika tekniker hittade de en lösning på hur sjön kunde bli badvänlig igen. Det är ett exempel på hur man kan använda sin kraft som människa för att återskapa.
– Det regenerativa tänket har fått mig att ändra synen på saker. Vi har sork hemma – istället för att bara tänka på hur vi kan utrota den försöker vi nu se vad sorken tillför för nytta. Och så har vi satt upp en uggleholk, säger Märta.

Märta tror att vi kan lösa våra miljöutmaningar, vi kan lära oss att ta hand om naturen och klara klimatfrågan. Vi kan odla betydligt mer nära och på lite mark. Våra stora problem är avfallshanteringen och överkonsumtionen, menar hon.

Ett annat företag som försöker ta sig an den stora frågan om vår överkonsumtion och en regenerativ livsstil är Houdini. Jag ringer upp Eva Karlsson, eldsjälen som startat friluftsföretaget. I dagarna slutförs deras två-åriga projekt The Regenerative Lifestyle Initiative.
– En regenerativ livsstil innebär att inte bara minska sin negativa påverkan utan att bidra till en positiv förändring i världen. Det är inte givet att det finns i den cirkulära modellen och ordet hållbarhet kan ofta betyda ”lite mindre dåligt”. Men vi behöver återställa det som vi redan har fördärvat och visa vad det regenerativa livet kan innebära, berättar hon entusiastiskt.

Men det startade inte här. Låt oss backa lite. Företaget som är känt för att ha ett stort intresse i hållbarhetsfrågan, har byggt hela sin verksamhet på att gå före och påverka branschen.
– Vi har försökt ställa om till cirkulärt sedan 2001. Nu har vi nästan 100 procent cirkulära produkter. Vi har till och med gjort komposterbara kläder. Men om vi ska göra allt vi kan så måste vi titta på konsumtionssidan lika mycket som produktionssidan.

År 2012 började de fundera på andra affärsmodeller: att hyra, inte äga, sälja second hand och arbeta mer med reparationer.
– Vi ville kvantifiera och förstå vad som är viktigt att lägga vår kraft på. Vad har störst effekt? Det vi kom fram till är att det handlar om konsumtionsmönster och livsstilar.
– Målsättningen för ett företag måste vara att de inte har någon negativ påverkan utan bara positiv. Exempelvis kan man arbeta med ull från regenerativa jordbruk och cirkulär och fossilfri produktion. Det är det vi har som målsättning och ambition. Men vi måste också påverka kulturer och skapa storskalig förändring.

Eva Karlsson på Houdini vill uppmuntra andra till mer uteliv. Foto: Fredrik Schenholm

I en regenerativ livsstil så ingår utelivet som en viktig byggsten, menar Eva. Man ser på upplevelser på ett nytt sätt, mycket mer lokalt. Det handlar om att återkoppla och knyta an till naturen och att ägna sin lediga tid i naturen. Att det är dit man längtar för att tillbringa sin fritid istället för i shoppingcentret. Företaget har arrangerat tågresor till Abisko och till Vatnahalsen i Norge. Tanken är att skapa en längtan efter en livsstil som inte baserar sig på konsumtion.

Men det handlar också om att resa lokalt, att handla från- eller själv bedriva regenerativt jordbruk. Att företag man handlar från arbetar cirkulärt med återvinning av material och med fossilfria transporter. Det regenerativa tar ett helhetsgrepp och tittar på våra liv ur ett systemperspektiv.
– Det går inte att leva helt regenerativt i dag. Om man lever i en ursprungskultur är det kanske möjligt. Men det kanske inte är ett färdigt mål utan mer någon man ska eftersträva och komma så nära man kan, säger Eva och berättar om hur hon och hennes familj lever ungefär som alla andra och att normerna är svåra att stå emot, även om hon försöker så gott hon kan.
– Jag lever ganska hållbart och all min kraft på jobbet lägger jag på hållbarhet. Jag har en elbil, men det är ändå en bil. Jag klarade mig 15 år utan men nu går det inte längre. Men jag hoppas vi kan skapa möjligheter så att mina barn kan leva regenerativt. Barnen växer upp alldeles för långt bort från naturen och det levande systemet som vi är en del av. Vi kan nå tillbaka dit med hjälp av ny teknologi och gammal visdom.

För Houdinis del handlar det rent konkret om att ta ansvar även för konsumentledet.
– Vi skulle kunna se till att människor har en betydligt mindre garderob. Att människor konsumerar mindre och har färre prylar i sin ägo. Vi kan designa produkter som man kan ha för att cykelpendla till jobbet och att kunder kan få rabatt när de åker kollektivt eller cyklar.

Att uppmuntra till en mer hållbar livsstil helt enkelt.
Eva pratar i snabbt tempo, hon vill ha mycket sagt. Det är tydligt att hon brinner för frågan om att ta hand om planeten på bästa sätt och samtidigt kunna bedriva företag. Trots att det på många sätt är ett nästintill omöjligt uppdrag.
– Vi har i dag inga vinster alls och det är helt ok. Vi kör inte business as usual. Hade vi haft höga marginaler så skulle vi kunna lägga mer på välgörenhet, men jag anser att om man har vinst i dag ska man primärt lägga det på att ställa om sitt företag, för det finns så mycket att göra. Om alla företag hade det som fokus i sin verksamhet skulle det räcka, istället för att ständigt kompromissa och sedan lägga lite pengar på välgörenhet.

Tanken om den regenerativa livsstilen är bara i sin linda i dagsläget. Men om cirkulär ekonomi och delningsekonomi var ordet på alla nytänkares läppar för fem år sedan så är det regenerativt som är det nya buzzordet. Troligtvis kommer vi höra mer om det framöver. Och vi kommer fortsätta bevaka utvecklingen. Hänger du med in i den nya regerationen?

Läs mer

• Så lever du regenerativt