Månadens trendrapport: Regenerativt och svenskifiering

Nya tider kräver nya ord. Ordet regenerativt är nu det nya inom hållbarhetssvängen och likaså en återgång till det lokala och svenska. Den lokalproducerade maten står för trygghet i tider av oro. Här ger vi några exempel på hur trenderna manifesterar sig.
Dela artikeln

1. Vi vill ge mer än vad vi tar

Många vittnar om en trötthet i begreppet hållbarhet, som vattnats ut och nyttjas för allt som är något bättre än business as usual. För några år sedan kom begreppen delningsekonomi, cirkulär ekonomi och tjänsteekonomi. Många har övergivit begreppet hållbarhet för att istället använda de globala målen som mål och vision.

Bland pionjärerna har steget tagits mot ett mer holistiskt grepp – det regenerativa. Istället för att försöka vara mindre dåliga, vill vi istället bidra till förbättring, till att bygga upp. Jag har tidigare skrivit krönikor om att bli en ”plusenergimänniska” - ett steg i samma riktning. Det regenerativa lantbruket har fått ett uppsving, där gårdar som drivs med exempelvis permakultur – såsom Ridgedale i Värmland och Borrabo i Floby är enormt populära. I Åre driver Jörgen Andersson Fjällbete, med gräsbetande djur under större delen av året, enligt modellen Holistic Management, en metod som syftar till att se på hela gården mer holistiskt än som enskilda enheter. Intresset för det regenerativa växer stadigt dag för dag och har också vuxit i reaktion mot den veganska trenden, som kritiseras för att bestå till stor del av processade, näringsfattiga och importerade livsmedel.

Det tycks som att diskussionerna om att maximera sin positiva påverkan har fått fart efter Corona. Vi är trötta på misär och katastrofer och har en längtan efter något att stäva efter – en bättre framtid. De kloka förstår att pandemier, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, korruption, våld och krig hänger ihop – och att vi behöver tänka mer holistiskt för att ta oss framåt.

Läs mer: Den nya regenerationen

Hamburgaren Bärta är gjord på fermenterade svenska ärtor istället för indonesisk tempeh.

2. "Svenskifierad” mat

Det lokala har varit på uppgång den senaste tiden. I januari sade trendspanaren Stefan Nilsson att det lokalproducerade skulle bli den största trenden 2020. REKO-ringar, bondens marknader och gårdsbutiker var alla hett eftertraktade redan i årets början. Sedan kom Corona och trenden ökade – ihop med vår ökade medvetenhet om bristen på motståndskraft och självförsörjning i Sverige. Enlingt Organic Swedens ekologiska trendrapport 2020 beror det ökade intresset också på några samhällstrender: kravet på ursprungsmärkning har gjort det mer transparent och möjligt att shoppa mer lokala grejer och det ökade klimatintresset har gjort att långväga transporter ifrågasätts. Skogsbränderna 2018 och de stängda gränserna under Corona har lett till ett ökat intresse för krisberedskap och svensk livsmedelsförsörjning. Samtidigt växer intresset för mat med en stark identitet, såsom exempelvis mat från ett visst område.

Allra trendigast är företaget Nordisk råvara, som odlar och förädlar svenska kulturgrödor som baljväxter såsom rättviksärt och gotlandslins. Men även olika mjölsorter, äppelcider och till och med svenskt havre har fått en rejäl uppsving.

Organic Sweden lyfter också upp svenskifieringen av internationella livsmedel som varit populära de senaste åren: Halloumi blev Eldost i svensk tappning, och fick ett uppsving när rapporter kom om antibiotikaanvändningen hos djuren som halloumin kommer ifrån.

Ett annat exempel är ris, som ifrågasatts på grund av att det innehåller arsenik. Här finns flera ersättare, såsom svenskt matvete, havre eller till och med svenskodlad quinoa. Företaget Okivi säljer fullkornshavre och blandningar av nordiska gryn.

Den fermenterade sojan Tempeh, som kommer från Indonesien, blir fermenterade svenska ärtor och den nya produkten Bärta.

Även lokal mat med nya värden växer, enligt Organic Sweden. Gräsbeteskött och regenerativt tänk, såsom hos Gröna Gårdar, hantverkstänkande i ostproduktion, cidertillverkning eller choklad, superlokal mjölk, helst i en egen tappkran i butiken, är trender i samma riktning.

Det här var den första trendspaningen i Caminos nya digitala värld. Vi kommer varje ungefär en gång i månaden framöver leverera trendspaningar från hållbarhetsvärlden - internationellt och nationellt, med uppehåll vid semestertider. Dessa är låsta och enbart för de som har betalande access till Caminomagasin.se