Ingemar Tigerberg
För fem år sedan lyckades världens länder komma överens om Paris-avtalet. Då var många i miljörörelsen besvikna över vad de tyckte var ett urvattnat dokument utan några förpliktelser. Andra var överentusiastiska och menade att det blev en avgörande startpunkt på en för världen ny riktning. Så vem hade rätt? Det beror nog återigen på vem du lyssnar på.
Minus: Utsläppen har fortsatt att öka
Utsläppen av växthusgaser har fortsatt att öka. Mellan 2015 och 2019 handlar det om en ökning på omkring 5 procent till omkring 38 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Detta har förstås fått som följd att koldioxidhalten i atmosfären har ökat till ohållbara nivåer. Världens koldioxidbudget håller snabbt på att ta slut (den totala volymen utsläpp som går att släppa ut om vi ska Parisavtalets mål på 1,5 till 2-graders uppvärmning). Nu räcker det alltså inte att världens utsläpp börjar minska några procent varje år. Det krävs troligen en slags exponentiell klimatomställning, där utsläppsminskningarna blir större för varje år. Just nu är vi påväg mot en temperaturökning på 3 procent, enligt en nyligen släppt FN-rapport. Kritiker menar att det politiska tillvägagångssättet med utsläppsminskningar i procentsatser är fel och istället behöver ersättas med koldioxidbudgetar.
Lägg därtill oroande tendenser om att världens näst största utsläpparland USA valde att hoppa av Parisavtalet under Donald Trumps ledning. Dessutom råder stor osäkerhet om vad temperaturökningarna får för konsekvenser. Ett sådant orosmoment är vid vilken punkt permafrosten smälter och om detta kommer att leda planeten in i ett ostoppbart uppvärmningsförlopp.
Plus: Lovande nya utfästelser och mål som överträffas
Den tillträdande presidenten Joe Biden har lovat att ta USA tillbaka in i avtalet som den första åtgärden han gör som president. Han lovar bland annat "nettonoll" utsläpp år 2050. Därtill har världens störst utsläppare Kina, vaknat och skärpt sina utfästelser och lovar att bli klimatneutralt år 2060. Detta kan jämföras med EU vars mål för klimatneutralitet är 2050 (Sveriges mål år 2045). EU håller även just nu på att förhandla om en skärpningen av delmålet för 2030 från 40 procent minskning till 55 procent, efter stark påtryckning från Europaparlamentet och bland annat Sveriges regering. Dessa samlade nya löften kan innebära att världen når en temperaturökning på 2,1 procent, det vill säga nästan Parisavtalets mål, enligt klimatanalysföretaget Climate Action Tracker.
Climate Action Trackers visualisering av vilken temperaturökning världen kan få se beroende på om ländernas klimatutfästelser håller eller inte.
Enligt Parisavtalet ska länderna successivt skärpa sina mål, vilket många länder också har gjort. Om denna trend fortsätter finns anledning till att känna visst hopp. EU har hittills också överträffat sina egna klimatmål, vilket ger ytterligare tillförsikt.
– Om man tittar på klimatpolitiken så har det hänt mer än vad jag trodde. Jag tycker framför allt att det sista året när vi har löften om långsiktiga mål för nettonollutsläpp från de stora utsläppsländerna, har läget förändrats drastiskt, sammanfattar Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute, SEI till Dagens Nyheter.
Temperaturmätaren på Parisavtalet kan sammanfattningsvis sägas innehålla både mörker och ljus. Nu är det upp till bevis att de lovande löftena fortsätter att skärpas och absolut viktigast - omsätts i praktiken.
