Ingemar Tigerberg
Under våren 2020 gjorde samhällslivet en kraftig inbromsning, och sedan dess har mycket fortsatt i låg hastighet. Pandemins restriktioner förvisade människor till sina hem. Vissa har jobbat hemifrån, andra har varit permitterade och en del har fått oerhört mycket att göra. Jobbpendlingen har i många fall uteblivit och fritidsaktiviteter ställts in. Livspusslen fick helt plötsligt väsentligt färre bitar för många, med luftigare scheman och tid för reflektion. För några innebär pandemin istället mer, och riskablare arbete.
När det inte längre är aktuellt att flyga till andra sidan jorden har många kommit att upptäcka sina närområden. Intresset för vandring, cykling och andra utomhusaktiviteter har ökat markant. Det visar bland annat sökdata från Google. Plötsligt blev normen återigen att turista i Sverige istället för utomlands.
"Allt fler accepterar idén om delat ansvar och ser att livsstilsval, även små, får konsekvenser”
I rapporten Lifestyles after lockdown från den statliga finska innovationsstiftelsen Sitra går det att se tecken på att människors reflektionstid har lett till insikter som kan leda till mer hållbara livsstilar även på sikt. Rapporten har genomfört djupintervjuer tillsammans med kvantitativa undersökningar kring livsstilar under pandemin i Finland.
”Jämfört med tiden före pandemin vill ett större antal människor nu kunna sakta ner och fokusera på de mest värdefulla och meningsfulla sakerna i livet…//… Allt fler accepterar idén om delat ansvar och ser att livsstilsval, även små, får konsekvenser” skriver rapportförfattarna Oskar Korkman, Sharon Greene och Kirsi Hantula.
Människors ökade tid för reflektion har skapat en grund för mer hållbara beteendemönster. Foto: Hannah Busing /Unsplash
Intresset för vegetarisk matlagning och minimalism har enligt rapporten ökat, medan intresset för shopping och för att bo stort har minskat. Många ger uttryck för större medvetenhet kring sina inköp, såsom att prioritera hög kvalitet och närproducerat. Det verkar också finnas en djupare vilja att prioritera mänskliga relationer och lokala gemenskaper.
”Den ökade strävan att ändra sina konsumtionsval för positiv förändring tillsammans med ett ökat fokus på prylars funktionella roll och livslängd tolkar vi som en värderingsförskjutning mot problemlösning och en önskan att delta i skapandet av en bättre kollektiv framtid” utvecklar rapportförfattarna.
En miniundersökning i undertecknads nätverk bekräftar rapportens slutsatser. bilden.
– Många har fått chans att reflektera. Förhoppningsvis leder det fram till omprioriteringar både privat och personligt när det gäller hälsa och arbetstid. Många byter kanske jobbspår, andra ser över möjligheterna att växla ner i arbetstid. Digitaliseringen har fått en välbehövlig skjuts på traditionellt mötestunga arbetsplatser. Många resor till möten har nu ställts om och fördelar med digitala möten är uppenbara för dem som tidigare rest till ett entimmesmöte utan att blinka. Respekt för tid har blivit viktigare, beskriver Anders Örtegren som jobbar som kommunikatör.
En som däremot inte tror på vår benägenhet att förändras efter pandemin är Nicholas Christakis, författare till boken Apollo’s arrow – The profound and enduring impact of coronavirus on the way we live. Han tror snarare på en tillbakagång inom flera områden, och hävisar till historiska exempel på mänskligt beteende efter pandemier, såsom ”det glada 20-talet” som var fyllt med jazz och fest, efter Spanska sjukan.
– Det kan man se sedan tusentals år: människor letar upp sociala evenemang. De får vidlyftigare sexliv, tar mer risker och spenderar pengar. För de har ju inte haft någon möjlighet att göra det under pandemin. Det är väldigt typiska mönster, säger han till DN.
Längtan efter sociala tillställningar innebär i och för sig inte något direkt hot mot hållbarhet. Däremot finns det en risk för att människors uppdämda resebehov ger flygresandet en rejäl skjuts efter pandemin. Det tror i alla fall Björn Persson på konsult- och analysföretaget Kairos Future som gjort en modell för hur stor sannolikhet det är att beteendeförändringarna under pandemin fortsätter även efteråt. Modellen är konstruerad med två axlar, där den ena är hur hög den individuella motivationen är för beteendet och den andra är förändringens art, om den är temporär eller strukturell.
”Om vi inte ser några större strukturella förändringar, till exempel flygbolag som går i konkurs, kommer vi mycket sannolikt att se en återhämtning i internationella resor. När restriktionerna lyfts kommer det att finnas mycket få strukturella förändringar som förhindrar resor, och det är troligen ingen överraskning att de flesta människor längtar efter en semester utomlands igen” skriver han.
Cykling är ett annat område som ökat markant under pandemin tillsammans med fokus på hållbara produkter. Foto: Markus Spiske / Unsplash
Enligt undersökningarna i den finska rapporten kommer ändå 15 procent av de tillfrågade fortsätta att resa mindre utomlands även efter pandemin. Hela 20 procent kommer att fortsätta med mer vandring eller cykling än tidigare och lika många kommer fortsätta att jobba mer hemifrån. Det sistnämnda nämns även i Kairos Futures modell som något som har bättre förutsättningar att fortleva även efter pandemin, tillsammans med en ökad e-handel. Där förutspås även ett fortsatt fokus på inrikessemestrar, eftersom pandemin skapat ”inlåsningseffekter” såsom nyinköpta sommarstugor som många kommer att vilja nyttja, tillsammans med nyupptäckta semestermiljöer i Sverige.
En trolig farhåga är att det stora tappet för kollektivtrafikresandet kommer att fortsätta även efter pandemin. Många har utvecklat nya vanor med bil som kommer att vara svåra att komma ur av bekvämlighetskäl tillsammans med kollektivtrafikens rykte som smittspridare.
I Lifestyles after lockdown efterfrågas nu att samhälle och företag tar vara på chansen som dessa beteendeförändringar för med sig - som ett ”gyllene tillfälle” för mer hållbara livsstilar.
