Mejeriet - en ny hållbarhetshubb på Orust

Ett projekt i samverkan mellan kommunen, lokala företag, återvinningscentralen och lokaltidningen. Mejeriet är på väg att bli Orusts nya hållbarhetsmecka. Mycket är tack vara de två eldsjälarna Helena Lillecreutz och Elisabet Staf.
Dela artikeln

En knappt märkbar avkrok från den stora bilvägen som skär genom mitten av Orust leder till Orust Återbruk. Här säljs second hand-prylar, leksaker, lampor, möbler, cyklar och byggmaterial och i huset med namnet Mejeriet säljs matprodukter från Orustgårdar, såsom mjölk, yoghurt, marmelader, inläggningar och äppelmust. Än så länge är gårdsbutiken i liten skala, men personerna bakom Mejeriet, som öppnade i maj 2020, har stora planer.

– Vi ser det som en experimentyta, eller ett resilience center, här vill vi ha en hållbarhetsakademi, ett bageri, restaurang och bryggeri, säger Helena Lilliecreutz Nygren, en av projektledarna för Orust Återbruk och verksamhetsutvecklare för hela Mejeriet.

" Vi ser det som en experimentyta, eller ett resilience center"

Bakom Orust Återbruk och Mejeriet står Orust Kretsloppsakademi, på ön en välkänd organisation som bildades 2012 med den danska ön Samsö som förebild. Kretsloppsakademin har arbetat med allt ifrån solceller och laddstationer för elbilar till att bli en samlingsplats för Fridays for future-aktivister, lokala matproducenter och aktörer som Egnahemsfabriken. Nu har det gamla mejeriet blivit en mötesplats för allt detta, men än så länge står de bara i startgroparna.

För tre år sedan sökte föreningen Orust Kretsloppsakademi ekonomiskt stöd för att kunna utveckla Orust Återbruk, som Helena var initiativtagare till. Nu när det har funnits i mer än ett halvår, har stället redan blivit populärt. Framförallt är det många besökare under sommartid, när invånarantalet ökar på ön från 15000 till över 50000. Då har de öppet nästan varje dag. Nu är det lågsäsong, med några öppna eftermiddagar i veckan och lördagar.

Idag är det ideella krafter som bemannar återbruksbutiken som har blivit en mötesplats med stor betydelse för många av volontärerna, även om många äldre inte har kunnat jobba på grund av pandemin. Volontärerna och praktikanterna får de via ett samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet

– Vi lägger upp små filmer från producenterna och volontärerna på vår Facebook-sida. De är jättepopulära, berättar Helena, som har bakgrund som journalist och dokumentärfilmare och därför har god hand med filmkameran.

Återbruket har ett tätt samarbete med kommunen och får saker som skänkts till återvinningscentralen och samarbetar även med öns andra loppis som tar emot mindre grejer.

Elisabet Staf och Helena Lillencreutz är stolta över den lilla gårdsbutiken. Foto: Johanna Stål

Mötesplatser för hållbarhet ligger i tiden. På flera ställen runt om i landet finns redan, eller håller det på att utvecklas hållbarhetscenter, där mathantverk och lokalproducerat ihop med restaurang, lärande, konst och konferens möts på ett ställe. Garveriet i Floda är en sådan plats, precis som Not Quite i Fengefors och Brukstorget i Varberg. Alla ägs och drivs på olika sätt, med olika nivåer av ideellt kontra kommersiellt.

" Vi vill driva det både hållbart och entreprenöriellt"

– Många gånger drivs det på från ett mer ideellt håll, men vi vill driva det både hållbart och entreprenöriellt. Det är viktigt att det ska finnas ekonomi i projektet och att det ska vara hållbart på sikt, säger Elisabet Staf, den andra projektledaren, en van entreprenör som också driver Orust egna lokala gratistidning Västnytt.

Sommartid kommer turisterna och under fem veckor är det fullt med folk på Orust, som gärna handlar lokalt.

"Då vill vi såklart att de spenderar sina pengar på lokal mat"

– Då vill vi såklart att de spenderar sina pengar på lokal mat, säger Elisabet. Men resten av året måste det också fungera och där har vi en strategi. Inför jul lanserades märkningen Smaka på Orust, och färdiga presentförpackningar med lokalproducerat såldes. Men det var en månad, även resten av året måste det säljas mer för att gå ihop.

Saker som ligger i planeringen är utomhusevent, såsom vandringar och cykling till olika lokala producenter. Kulturevenemang och en fantastisk trädgård planeras, precis som en hållbarhetsakademi, där kurser, föreläsningar och utbildningar samlas under ett tak. Det ska rikta sig mot både privatpersoner och företag, som tar sig ut till Orust för att gå på kurs.

Det finns knappast något slut på idéerna hos Helena och Elisabet. De är fulla av energi och sprudlar av handlingskraft. I år hoppas de att verksamheten ska rulla igång ordentligt med stödpengarna i ryggen, för att kunna stå på helt egna ben inför 2022. Hur pandemin kommer påverka är fortfarande ett osäkert kort. Men för Helena, Elisabeth och de andra engagerade i Orust Återbruk så finns det bara en väg - framåt.