Johanna Stål
Kolonilotter vet de flesta svenskar vad det är; en liten bit mark där en kan odla grönsaker eller blommor. Men en marin kolonilott?
Just nu avslutas en pilottest på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad med marina kolonilotter och i sommar kommer du att kunna besöka platsen för att se hur en marin odlingslott skulle kunna se ut.
– Intresset har varit enormt. Folk vill vara med på kölistor för kolonilotter och jättemånga hör av sig, allt från media till restauranger, säger Maria Bodin, som är projektledare för piloten och marinbiolog. Själv har hon tittat på hur en kolonilott skulle kunna utformas, vilka redskap som ska användas och grödor (organismer) som skulle kunna odlas och förvaras.
– Det är jätteviktigt att man är medveten om de olika "växtzonerna", som i haven handlar om salthalt, om man vill börja odla i havet. Man behöver titta på vad som finns på platsen sedan innan och vilka saker som inte riktigt hör hemma där. Risken är annars att man förstör havslivet. Så det viktiga är att det inleds småskaligt, att man skyndar långsamt och har koll på vad som händer.
De största hindren för att starta marina kolonilotter är tillstånden. I Sverige behöver du söka flera olika tillstånd som till exempel för att odla blötdjur, som musslor, och ett annat tillstånd för att odla alger. Dessutom har vi strandskyddet som också måste tas med i beräkningen.
Nordiskt samarbete för mer skörd från haven
I dagarna har ett nordiskt samarbete med namnet Havshøst i Norden inletts, där de nordiska grannländerna Sverige, Norge och Danmark ska dela erfarenheter med varandra. Danskarna har nämligen lyckats väl med sina marina kolonilotter, där finns det ett tjugotal fristående lokalföreningar, som fungerar som paraplyorganisationer och sköter tillstånd och hjälper till med redskap. "Maritima nyttoträdgårdar” har blivit en folkrörelse i Danmark. På vissa platser är de organiserade som föreningar, på andra ställen är det familjer som odlar lite blåmusslor och alger vid bryggan. Organisationen Havhøst har tagit på sig ansvaret som ett nationellt samordnande nätverk. Förhoppningen är att få till något liknande även i Sverige.
– Målet med Havhøst är att få fler människor att börja kombinera odling av grödor med ett hållbart nyttjande av havet. Det roliga är att vi är vana att tänka på odling som något som skadar naturen, men när vi odlar tång, ostron och musslor i havet gäller det motsatta. Dessa grödor hjälper till att bygga sunda marina ekosystem, binda koldioxid, ta upp näringsämnen och öka den biologiska mångfalden, säger Joachim Hjerl, grundare av Havhøst, på Göteborgs Universitets hemsida.
Sjöpung är en råvara i det framtida marina köket. Foto: Susanne Liljenström
Potential för att nyttja större andel av haven
Med en pågående utfiskning av haven kan det vara värt att ägna en tanke åt allt det andra som går att äta från haven.
– Hela 70 procent av jorden består av vatten, men vi använder bara en liten del av dess potential, säger Maria Bodin, som menar att vi, istället för att bara äta fisk, bör titta på lägre trofinivåer, det vill säga djur och växter längre ner i näringskedjan.
Just nu pågår dialoger för att starta ett nätverk och samarbeten med alla som är intresserade att vara med på resan. En idé är att kroka an med koloniträdgårdsföreningarna för att lära sig av varandra och hitta arbetssätt. Även kommunen behöver involveras för att hjälpa till att hitta anvisade platser där lotterna skulle kunna finnas.
När tror du att det kommer kunna gå att skriva upp sig på en marin kolonilott i Sverige?
– Det är jättesvårt att förutsäga, för det hänger på lagstiftningen. Och det i sin tur beror på hur mycket berörda myndigheter (och allmänheten) ligger på. I Danmark gick det fort så det skulle kunna göra det även i Sverige.
