Stimulanser som knappt kittlar

Det ena av regeringens nya förslag för en mer hållbar konsumtion är en lag om att man ska få hyra ut grejer som man äger för 20 000 kronor per år utan att skatta för det. Det här är troligen bara en justering efter hur verkligheten ser ut, då det sannolikt inte har dykt upp skatteinbetalningar för privatuthyrning av prylar i särskilt många deklarationer hittills, trots att exempelvis peer-to-peer-tjänsten Hygglos verksamhet har funnits i flera år.

Det andra är ett nytt avdrag som privatpersoner kan göra när de får något lagat. Hälften av kostnaden för reparation av till exempel hemelektronik, möbler och andra prylar, kan dras av likt RUT-avdraget. Sedan tidigare finns ett slags REP-avdrag enbart för vitvaror men detta kommer om förslaget går igenom att tas bort. För det gamla avdraget krävdes att reparationsarbetet skedde i hemmet vilket det nu inte längre behöver göra. Det nya avdraget inkluderar även hämtning och lämning av de varor som ska repareras.

Det är svårt att invända mot rimligheten i de nya avdragen, möjligen desto mer i hur väl använda de kommer att bli. Alla som brinner för cirkularitet och delningsekonomi håller förstås tummarna, men intresset för att laga trasiga grejer har dessvärre bara sjunkit och sjunkit i takt med att prylar blivit billigare och billigare. I genomsnitt lämnar vi inte ens in 1 grej per år till lagning (0,7).

Sedan tidigare har regeringen sänkt momsen från 25 till 12 procent på lagning av cyklar, skor, läder, kläder och hemtextilier. Undertecknad är en frekvent användare av dessa tjänster men bland de verkstäder, sömmerskor och skomakare jag använder förändrades inte priserna alls till följd av momssänkningen. När jag frågat dem kände de flesta inte ens till att momsen hade förändrats. Självklart unnar jag dessa kunniga yrkespersoner en rejäl skatteåterbäring men tanken var att stimulera användningen av dessa tjänster och det ser jag inte några tecken på att man lyckats med. Så frågan är hur effekten blir av de nya avdragen?

Eftersom trenden länge har varit tydligt nedåtgående för de flesta reparationstjänster så har marknaden övergivits av de större ekonomiska aktörerna. Kvar finns mestadels yrkesskickliga invandrare med låga inkomster. Momssänkningen verkar inte ha lyckats locka nämnvärt fler aktörer, så kommer det nya reparationsavdraget göra det?

"För att ett styrmedel ska bli framgångsrikt behöver det stödja en pågående trend"

Sannolikt har de nya förslagen något bättre förutsättningar, men knappast goda. Det som gör dem aningen bättre är att de är bredare och inkluderar hemleveranser, något som ökat stort de senaste åren. För att ett styrmedel ska bli framgångsrikt behöver det stödja en pågående trend snarare än att motverka den, likt framgångarna med till exempel RUT-avdraget.

Enstaka reparationsmarknader har överlevt och till och med ökat de senaste åren, såsom lagning av mobiltelefoner och surfplattor. Min gissning är att de frodas framförallt för att människor tycker det är krångligt att byta mobil (såsom att föra över foton, nya inställningar och lösenord) eller har bindningstid kvar på sina abonnemang.

"Begagnat känns fräscht"

Det som däremot är en stark trend inom hållbar konsumtion är att nya kommersiella aktörer tagit sig in på second hand-marknader som tidigare dominerats av ideella aktörer. Några exempel är Sellpy (kläder), Inrego (hemelektronik) och Swappie (Iphones). Gemensamma nämnare är att de säljer enbart online och att intrycket de ger inte skiljer sig från försäljning av nya varor. Begagnat känns fräscht.

Förpackning och programvara är ny och garanti ingår vid ett köp på Swappie.

Varför inte sänka momsen för allt begagnat? Idag är den 25 procent. En sådan sänkning skulle kunna stödja trenden ytterligare. Med fler aktörer på marknaden ökar konkurrensen, vilket brukar leda till större utbud och ökad konsumtion. Även detta förslag diskuteras inom regeringen, men det är begravt i det väsentligt mycket större punkten ”omfattade skattereform” som finns i Januariavtalet. Sannolikheten för att den sjösätts innan nästa val är mycket liten.

Långsiktigt kommer man troligen att behöva skruva om ytterligare i skatterna. För om second hand-konsumtionen ökar så mycket som vi hoppas på, kommer statens intäkter att minska. Men det blir ett senare problem...