Johanna Stål
-
Ecogains biodiversitetsindex
Äntligen är biologisk mångfald på tapeten! Förra veckan gick stapeln av för Biologiska mångfaldens dag, en dag som kanske inte uppmärksammas på något större sätt hos allmänheten, trots att olika föreningar lobbat hårt för att lyfta frågan. Några som har stuckit ut är Naturskyddsföreningen, vars framgångrika bi-kampanjer rönt stor uppmärksamhet. I år kör de Operation rädda bina, en kampanj som i dagsläget är uppe i över 30000 namnunderskrifter, över 4000 nya ängar skapade och 7500 byggda vildbihotell. Tidigare i år mottog föreningen 14 miljoner kronor från Postkodlotteriet för att bygga världens längsta blomsteräng. Vem vill inte ha en blomsteräng?
Biodiversitetsindex byggt på AI
Under biologiska mångfaldens dag, eller snarare biologiska mångfalds- veckan, som togs till Sverige 2017 av Rebecka le Moine och Erik Hansson, erbjöds massor av digitala föreläsningar men även presenation av några intressanta nyheter. Ett sådant var företaget Ecogains biodiversitetsindex, "den enda rankningen av biologisk mångfald i näringslivet i Norden och Baltikum". Rankningen har de gjort med hjälp av datainsamling genom artificiell intellingens. "Frågan om biodiversitet är nu mer aktuell än någonsin att ta plats på företagens hållbarhetsagendor. World Economic Forum och WWF har slagit fast de stora risker som förlusten av biologisk mångfald innebär, även för näringslivet. Flera finansiella aktörer använder nu underlaget i tidigare års Biodiversitetsindex i sin riskbedömning och dialog om biologisk mångfald med kunder och investerare," skriver Ecogain i ett pressmeddelande. Men trots detta rankas frågan om biologisk mångfald mycket lägre än klimatfrågan hos företagen, som inte verkar se att frågorna är väldigt tätt sammanlänkade, enligt Ecogain.
Enligt rapporten så har intresset för att rapportera om biologisk mångfald ökat med nio procent sedan året innan. Nu nämner 52 procent av de största svenska bolagen biologisk mångfald i sin hållbarhetsrapportering och 21 procent har något slags mål eller policy för biologisk mångfald i sitt företag ( en minimal ökning på 3 procent från året innan). "Även om trenden fortsatt går åt rätt håll visar storföretagens rapportering att biologisk mångfald inte hanteras utifrån den affärsrisk frågan representerar på sikt", skriver Fredrik Höök, VD Ecogain.
I höst kommer FN att besluta om nya globala biodiversitetsmål, något som kallats för ett "1,5 gradersmål för naturen" och Science Based Targets Network (SBTN) utvecklar metoder och riktlinjer för företag som vill sätta biodiversitetsmål i linje med vetenskapen. I Ecogains rankning är det fyra företag som fått grönt ljus vad gäller rapporteringen kring biologisk mångfald: Vattenfall, SCA, Boliden och H&M, rankade i ordning där Vattenfall kommer etta.
Allt fler inser vad viktiga bin är. Foto: Kelsey Brown / Unsplash
Det betyder inte att Vattenfall har en positiv påverkan på biologisk mångfald i sig, men att företaget i sin senaste hållbarhetsrapportering skriver att bolaget strävar efter en nettopositiv inverkan på biologisk mångfald till 2030. Dessutom visar bolaget att det integrerar bedömningarna om biologisk mångfald i sina affärsprocesser. Det kan kanske komma sig av mycket kritik kring vattenkraftprojekt, som lett till att arbetet med biologisk mångfald blivit viktigt för bolaget.
Att mäta biologisk mångfald är kanske betydligt mer komplext än att mäta klimatpåverkan. Det kan vara en av anledningarna till varför så få gör det. Ibland så kan också de två frågorna motarbeta varandra, såsom den eviga frågan om ekologisk odling och "markeffektiv odling", där vissa forskare hävdar att ekologisk odling har större klimatpåverkan, medan andra menar att det på sikt inte är så.
Prisas för arbete med biodiversitet
2020 mottog IPBES, International Panel on Biodiversity and Ecosystem priset Win Win Gothenburg Sustainability Award (undertecknad satt vid tillfället i juryn för priset). IPBES kan likställas med FNs klimatpanel IPCC fast för biologisk mångfald, även om organisationens uppyggnad skiljer sig åt en hel del. Trots att IPBES har fått långt ifrån det erkännande som IPCC fått börjar intresset för dem att öka. Framförallt under pandemiåret, då allt fler länkat samman frågan om förlusten av biologisk mångfald, människans intrång i naturen och pandemier. Organisationen lanserade bland annat en intressant rapport på området, där de pratar om hur land-användning, klimatförändringar och handel med vilda djur påverkar pandemier och biologisk mångfald.
Förlust av biologisk mångfald räknas som ett av de områden som är allra mest allvarliga när det kommer till de planetära gränserna. Enligt WWFs Living Planet Report har andelen ryggradsdjur minskat med 68 procent mellan åren 1970 och 2017 och 85 procent av våtmarkerna har försvunnit. Det är bara några av all skrämmande fakta som finns kring stausen för planetens djur och natur. Sedan 1970-talet har jordens befolkning fördubblats och den största påverkan på den biologiska mångfalden är förändrad markanvädning - det vill säga att land tas i bruk på olika sätt. Samtidigt som detta är en förlust i sig, så påverkar det givetvis andra saker, såsom spridningen av pandemier och andra sjukdomar, ökad andel skadedjur och invasiva arter, naturens förmåga att absorbera koldioxid och vatten - vilket leder till ökade klimatförändringar. Amazonas står mitt i ett skede där den är påväg att förändras från att vara en kolsänka till att faktiskt avge koldioxid, på samma sätt som haven är nära exakt samma såkallade tipping point gällande förmågan att absorbera koldioxid.
Läget är allvarligt, och fler börjar inse allvaret. Nu ser vi fram emot fler företag som lyfter biologisk mångfald och gör den lika central som klimatfrågan. Samtidigt behövs engagerade medborgare som planterar ängar, äter ekologiskt, som stöttar hållbara jordbruk, påverkar politiker och företag samt lyfter frågorna i alla möjliga sammanhang. Och om du arbetar i ett företag, se till att ni kollar upp er påverkan på ekosystemen och den biologiska mångfalden, för snart kommer lagkraven.
