Johanna Stål
Tänk dig att du står i början av ditt arbetsliv. Du brinner för att göra gott för världen och vill verkligen försöka göra så mycket nytta som möjligt under dina kommande, ungefärliga 80 000 timmar som arbetande. Vad ska du då göra?
Några som funderat på den frågan är organisationen Effektiv altruism, som tillsammans med andra liknande organisationer världen över har använt sig av speciella beräkningsmetoder för komma underfund med hur man på mest effektivt sätt gör nytta för världen.
Tidigare handlade det mycket om hur man kunde donera pengar så effektivt som möjligt, men idag tar rörelsen också upp frågor kring klimatförändringar och djurrätt. I November förra året lanserade den svenska föreningen en "karriärguide för världsförbättrare" på internet, som baseras på den forskning som finns kring karriärval kopplat till påverkan. Guiden förmedlar många av de verktyg som systerorganisationen 80,000 Hours i Oxford, har utvecklat. Redan fem månader efter att den gedigna guiden släpptes har sidan haft över 4000 besök.
Är det mest effektivt att engagera sig politisk, via sitt jobb eller att donera pengar? Det beror på vem du är, menar Gabriella Overröder, generalsekreterare på Effektiv altruism. Foto: Ehimetalor Akhere/ Unsplash
Gabriella Overrödder som är generalsekreterare för föreningen Effektiv altruism arbetar nu för att sprida karriärguiden.
– Den fungerar som en introduktion till frågan "Hur kan jag göra störst skillnad genom min karriär?", med tips på övningar och frågor att ställa sig för att hitta vart du just nu kan göra skillnad - givet dina färdigheter, erfarenheter och preferenser. Vi är ödmjuka för att det i slutändan är varje person som är experter på sin egen karriär, men vill utgöra ett bollplank och ge stöd och resurser till läsaren.
"Men vad är egentligen det bästa, att avsätta sin tid till bra saker eller att skänka pengar?"
Men vad är egentligen det bästa, att avsätta sin tid till bra saker eller att skänka pengar? Enligt Gabriella beror det helt på person, och hur man väljer att donera eller investera sin tid.
– Våra yrkesliv är fantastiska möjligheter att göra skillnad, och är ofta där det finns störst möjlighet att göra skillnad. Men det är svårare att hitta vart man som individ, givet sina styrkor och kompetens, kan göra störst skillnad. Det är enklare att hitta vart man kan göra störst skillnad med sina donationer. Alla kan donera till de mest effektiva ändamålen, det är ju jättehäftigt!
Föreningen Effektiv Altruism står också bakom sidan geeffektivt.se, där man kan läsa om de mest effektiva ställena att donera pengar till. På toppen av listan står de organisationer som även återfinns på likande engelskspråkiga sidor: malariamedicin och myggnät mot malaria, tätt följt av A-vitamintillskott, medicin mot parasiter och direkta pengatransaktioner till fattiga. Samma organisationer tipsas det om på de internationella sidorna som den svenska föreningen är anslutna till. Filosofen och djurrättskämpen Peter Singer är en av de kända förespråkarna för effektiv altruism, och håller ett brandtal på ett välbesökt TED-talk som ligger på den svenska organisationens hemsida.
Organisationen lockar mest unga redan engagerade, trots att det finns en vilja att nå även äldre. Kanske hör det ihop med ungdomens vilja att förändra välden, eller att de äldre är mer skeptiska inför ”enkla” lösningar? Gabriella är själv 26 år. Hennes engagemang kommer sig av ett driv att vilja förbättra världen.
– Effektiv altruism är både ett användbart verktyg för att hjälpa mig få ut mer av min tid och mina donationer, men också ett nätverk av andra som också drivs av den viljan och som är intresserade av att diskutera forskning, etik och möjliga lösningar. Inte i några andra sammanhang har jag möjlighet att föra sådana sanningssökande, nyfikna men vetenskapligt baserade diskussioner, och det finns en fantastiskt delande av kunskap över hela världen - från Oxford till Stockholm. Det hjälper mig att göra större skillnad.
"Väldigt många i Sverige är bland de tio rikaste procenten i världen"
Välgörenhet har tidigare inte varit så stort i Sverige, troligtvis på grund av att vi har varit en välfärdsstat med ett starkt skyddsnät. I USA är välgörenhet en etablerad gren, där det arrangeras galor, fundraising events och auktioner som samlar in pengar till ”en god sak”. På sidan Giving what we can samlas människor som lovat att donera minst tio procent av sin inkomst. Där återfinns en del kändisar, men också "helt vanliga människor". Om du bor i Sverige är chansen stor att du hör till bland de tio rikaste procenten i världen. Tjänar du över 31700 kronor i månaden, så räknas du till de fem procent rikaste i världen.
Vad är det mest effektiva sättet att donera pengar på, och vart ska man donera? Sådana frågor diskuteras flitigt inom rörelsen effektiv altruism. Foto: Jon Tyson/ Unsplash
Viljan att donera av sitt överflöd ökar i Sverige, men för många tar det fortfarande emot att skänka pengar. Istället vill man se systemförändringar, bättre förvaltning av skattepengar och bistånd. Men Gabriella Overödder tycker man inte nödvändigtvis att de olika sakerna står emot varandra.
– Det kanske kan uppfattas som väldigt märkligt att någon som arbetar med ett traditionellt välavlönat jobb, långt ifrån världsförbättrande arbete kan bidra till stor världsförbättring. Vi föreställer oss ofta en typisk världsförbättrare jobbar för en välgörenhetsorganisation eller kanske inom politik. Men faktum är att det mest effektiva vissa personer kan göra är att bidra till att ännu mer resurser finns tillgängliga inom välgörenhetsorganisationerna.
Gabriella ger ett exempel: Om en person väljer mellan att arbeta direkt för en välgörenhetsorganisation, eller att ta ett välavlönat jobb så att den kan donera så pass mycket till organisation X att de har möjlighet att anställa två, eller kanske fem ytterligare personer - då har personen därmed bidragit till att fler kan arbeta med det området än om den själv hade arbetat direkt. Det leder alltså till en ökning i mängden nytta som kan uppnås. I sådana fall kan personen alltså göra mer nytta genom att indirekt bidra, genom sitt givande, för att minska koldioxidutsläpp, motverka malaria eller annat - än om hen hade arbetat med det direkt själv.
Gabriella menar att valet självklart bygger på andra faktorer, så som om personen kommer fortsätta att donera eller om personen kommer att må bra av att arbeta inom ett yrke där den inte får se effekten av sitt arbete varje dag. Men hon menar att många håller sig motiverade av att de vet att de kan göra ännu större nytta på det här viset. Det förutsätter givetvis också att organisationerna kan nyttja dessa extra resurser effektivt, och att det finns bra personer som kan fylla rollen som personen finansierar.
– Det är således inget som alla som vill göra gott bör göra, men det är den här typen av avvägningar och koordinering som vi hjälper till med i vår karriärrådgivning.
"Det finns en mängd yrken och industrier att arbeta inom för att tjäna mycket pengar som antingen gör lite nytta eller är neutrala"
Men spelar det ingen roll vad man arbetar med om man skänker pengar? Om du skulle ha ett jobb som rent av gör stor skada. Kan du då plåstra över det genom att donera pengar? Gabriella menar att visst spelar det roll vad man tjänar pengar på. Vi vill inte göra skada genom vårt arbete, även om ens slutgiltiga mål är att donera stora mängder pengar till välgörenhet. Hon hävdar att det finns olika argument för detta, som att det är moraliskt fel att göra skada, eller att det finns negativa effekter på den som tar jobbet som i sin tur leder till mer skada än nytta långsiktigt såsom lägre motivation, sämre jobbutsikter och dåligt rykte.
"Vi har i många år pratat om vikten av pandemiprevention, att motverka klimatförändringar, risker från framtida teknologier och väpnade konflikter."
En kritik som kan riktas mot effektiv altruism är att den är för fokuserad på lösa problem här och nu, mindre på att förebygga. Gabriella menar att det är lätt att få den uppfattningen, då en del fokus riktas mot att förbättra global hälsa, men säger att en majoritet av arbetet fokuserar på preventiva insatser.
– Vi har i många år pratat om vikten av pandemiprevention, att motverka klimatförändringar, risker från framtida teknologier och väpnade konflikter. Preventivt arbete ofta är mycket mer kostnadseffektivt, exempelvis så uppskattar WHO (Världshälsoorganisationen) att pandemiberedskap är tio gånger billigare monetärt än att arbeta reaktivt. I dessa stora frågor är systemfokus jätteviktigt, och många arbetar med just styrning och forskning inom olika system.
Men vad som anses vara viktigt att engagera sig i kan också ses som en politisk fråga. Dels finns det variationer i vad vi värderar, och olika uppfattningar om hur vi bäst uppnår det vi värderar. Effektiv altruism är ett globalt nätverk av tusentals forskare, policymakers, filantroper, studenter, så perspektiven är många. Gabriella berättar att flera ledande forskare inom effektiv altruism på Oxfords universitet just nu arbetar med den här frågan, så kallad moralisk osäkerhet.
– Vi hoppas kunna göra framsteg här framöver. Världen är komplex och det finns sällan ett svartvitt svar på hur man gör störst skillnad, framförallt utanför området global hälsa.
– Olika personer med tillgång till samma information kommer att komma till olika slutsatser utifrån deras värderingar. Om man framförallt värderar att förbättra och rädda liv idag så tenderar man att prioritera direktgivande med hög kostnadseffektivitet, så att ens donationer kan ha största möjliga skillnad inom detta område. Om man värderar framtida generationer högt så väljer man ofta ett tillvägagångssätt som förväntas vara mest effektivt där.
"Om det du bryr dig om är att förbättra liv så har du sannolikt möjlighet att hjälpa flest med dina donationer genom att göra lite efterforskningar och kolla på fler organisationer än de du redan känner till."
Så slutligen, vad är viktigast att tänka på när man vill skänka pengar för att göra största möjliga nytta?
– Vad är det du värderar? Vilka är de organisationer som påvisat störst effekt, och högst kostnadseffektivitet inom det området? Om det du bryr dig om är att förbättra liv så har du sannolikt möjlighet att hjälpa flest med dina donationer genom att göra lite efterforskningar och kolla på fler organisationer än de du redan känner till. Det finns välgörenhetsgranskare, som Give Well, som gör detta åt en och redovisar sina utvärderingar offentligt. Viktiga saker att tänka på är: hur mycket önskad effekt kan jag rädda med mina donationer?, kan organisationen effektivt nyttja de pengarna jag donerar?, finns det mer eftersatta problem och organisationer där mina pengar kan göra ännu större nytta?
"Där är inte effektiv altruism än, men jag tror rörelsen kommer dit"
En annan av Effektiv altruisms anhängare hitas i Göran Hådén, som även är politiskt aktiv. Han håller med i mycket av det Gabriella säger, men anser också det vore bra om en högre andel engagerade även påverkade inom politiska partier. Dessutom tror han att finansiering av lovande idéer och personer är mer effektivt än exempelvis malarianät.
– Det är svårt att bevisa, men tänker man i termer av effektiv altruism kan man känna igen en bra möjlighet när man ser den. Rekommendationerna på hemsidan är ju ingen bibel. Jag har själv fokuserat mycket på att främja en kultur där fler väljer förnöjsamhet istället för överkonsumtion, för att jag tror det är en av mina bästa möjligheter att göra skillnad. Där är inte effektiv altruism än, men jag tror rörelsen kommer dit.
Göran tilltalas av processtänket i rörelsen, snarare än värderingarna, och anser att man kan ha nytta av det på andra områden.
– Effektiv altruism utmanar det egna tänkandet, och det är det jag gillar, avslutar han.
Att tänka i termer av effektiv altruism kan vara nyttigt för alla världsförbättrare, framförallt när man vill hitta sin roll i världens utveckling. Och som alltid bör man ha ett kritiskt förhållningssätt och inte fastna vid vad som är effektiv idag. För vad hade hänt, eller snarare inte hänt, om Nelson Mandela eller Greta Thunberg hade valt att ta ett välavlönat arbete för att donera pengar istället för att själva ställa sig på barrikaderna? Effekt går inte alltid att mäta, framförallt inte i förväg.
