Datacenters värme kan driva växthus

Fler företag ser fördelar i att samarbeta kring gemensamma resurser. När allt fler datacenter byggs finner fler potential i att använda överskottsvärmen till en annan verksamhet. Ett sådant forskningsprojekt pågår just nu vid Luleås Tekniska Universitet kring hur datacenter och växthus kan leva i symbios.
Dela artikeln

Att datacenter drar mycket energi är ett välkänt problem. Allt vi sparar i moln, kommunicerar i mail och all information vi skicka till varandra hamnar i stora datacenter, som oftast placeras på kalla ställen i världen. Norra Sverige är en plats där allt fler datacenter placeras.

När allt fler datacenter byggs, är det många som jobbar med att dessa ska bli klimatsmarta och energisnåla. Ett sätt är att undersöka hur datacenter kan kopplas ihop med andra verksamheter för att använda sig av överskottsvärmen, något som kan kallas för industriell symbios.

Just nu pågår ett forskningsprojekt mellan Rise, Luleås tekniska universitet och arkitekterna på The Foodprint Lab, i hur en symbios mellan datacenter och växthus skulle kunna se ut. Förutom att ta vara på överskottsvärme skulle växthusen kunna bidra till högre självförsörjningsgrad i norra Sverige (som idag är endast till nio procent självförsörjande på grönsaker), samt skapa arbetstillfällen och gröna jobb.

– Vi har funderat kring vad vi kan göra med överskottsenergin från datacenter, säger Mattias Vesterlund, projektledare på Rise. Ett datacenter behöver 25 grader varmt och fuktig luft. Ett växthus behöver 25 grader varmt och fuktig luft. Först tog vi överskottsvärme från datacentren och förde över den till växthuset, men nu testar vi också att föra tillbaka den fuktiga luften från växthusen till datacentren, som annars har väldigt torr luft.

Jonathan Naraine, arkitekt från The Foodprint Lab, berättar att de utforskat olika affärsmodeller kring hur ägandet skulle kunna se ut; allt ifrån en community-modell där medborgarna gemensamt äger och sköter driften, till en leasing-modell där exempelvis datacentret äger växthuset men hyr ut det till någon som driver verksamheten där.

Delar av projektgruppen besöker ett växthus i Norrbotten

– Med "The Sharing Model" kan stora värden skapas genom en odling där investering av tid och pengar delas av både fastighetsägare, eventuell verksamhet och odlare. Markägaren kan ta de större initiala investeringarna som på sikt betalas tillbaka genom ökat fastighetsvärde, trygghet, attraktivitet samt social och ekologisk hållbarhet (med ekosystemtjänster och social mötesplats som skapar liv på ytan). Dessutom får man in hyresintäkter från odlare, vilket minskar tröskeln för odlare att etablera en verksamhet på plats.

Boden Business Park är en aktör som intresserat sig för symbiosen. De gör idag bland annat biogas av matavfall och är intresserade av olika restflöden. Ett datacenter skulle kunna kopplas ihop med olika saker såsom växthus och akvaponisk fiskodling.

– Lokalproducerad mat är något vi har brist på här i norr. Vi vill därför titta på vad det finns för förutsättningar här. Jo, vi har väldigt bra tillgång till el och dessutom tillgänglig mark, säger Håkan Nordin på Boden Business Agency.

Det finns potential att använda värmen och Jonathan Naraine arbetar nu med att påverka Facebook att använda överskottvärmen från sina dataservrar, vilket enbart i Luleå skulle kunna värma upp 480 000 kvadratmeter växthus.

Camino kommer inom kort skriva mer om både industriell symbios och datacenters miljöpåverkan. Håll utkik!

Läs mer: De får stadsodlingen att växa