Hållbara Sara folkbildar i second hand

Entusiasmen går rakt igenom skärmen. Som de flesta intervjuer de gånga året så sker även den här via videolänk. Sara Olsson är avfallsingenjören från Luleå som brinner för att jobba med samhällsnytta. Vi har aldrig träffats men ändå känns det som att vi känner varandra när vi börjar prata hållbarhet, secondhand och återbruk.

– Jag kommer från en familj där vi levt enkelt. Kläder har gått i arv och jag har aldrig varit en person som fått mycket nytt. Mode och kläder har ändå alltid intresserat mig. Under gymnasietiden hade jag bara råd med second hand, det var det CSN och mina extraknäck räckte till.

Efter en period med mer pengar i plånboken, ökad konsumtion och jobb på en skokedja landade Sara återigen i de värden som präglat hennes barndom.

– Det som påverkat mig starkast var när jag började jobba som avfallsingenjör för fem år sedan. Arbetet innebär att jag dels är ute på avfallsanläggningen där vi tar reda på resterna av det vansinniga konsumtionssamhället. Jobbet i kombination med att jag fick barn fick mig att verkligen inse allvaret och konsekvenserna av våra dåliga val.

Sara shoppar de mesta second hand, oftast hos välgörenhetsorganisationer, på typiska sommarloppisar, men använder också Blocket, Facebook Marketplace och Tradera. Hon hyr sina barns ytterkläder för att spara tid och pengar och utrymme i förrådet och ärver från vänner och kollegor.

– Jag känner inte pressen att mina barn ska syskonmatcha. Sommarloppisar är perfekt att ta med sig barnen - då kan de själva välja kläder.

Sara köper nästan allt second hand. Foto: privat

Sara blir berörd av att jag benämner henne som folkbildare. Men det är så hon kan uppfattas. Med inspirerande bilder och knivskarpa texter kring medveten konsumtion, återbruk och slow fashion gör hon information och kunskap mer lättillgänglig.

– En styrka i mitt konto är att jag når ut till en blandning av personer – alltså inte enbart till de som redan är frälsta. Jag får ofta direktmeddelanden från personer som stolt berättar att de köpt sina första second hand-kläder. Människor som skriver och tackar för inspiration och att de nu inte nästan köper något nytt längre.

Vi är båda uppvuxna med de första modebloggarna. Influencers på sociala medier har vuxit fram framför våra ögon och de har stor påverkan när det kommer till konsumtion. När klädkedjor väljer att samarbeta med dem säljer plaggen ofta slut direkt.

– Jag tror att det skulle få en jättestor effekt om fler influencers stolt skulle börja propagera för att använda sina kläder flera gånger. Följare får ofta en kompisrelation till influencers de följer och inspireras och motiveras av vad de gör. Samtidigt vill jag inte komma med pekpinnar – vi är alla en del av det här konsumtionssamhället och det går ju inte att äta cred till frukost.

"De mest miljövänliga kläderna är helt enkelt de som redan hänger i din garderob"

Enligt forskningsinstitutet RISE kommer 80 procent av klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion från produktionen De mest miljövänliga kläderna är helt enkelt de som redan hänger i din garderob, framförallt plaggen du använder många gånger. Gillar du att variera dig så är second hand ett bra alternativ.

Det bästa för planeten hade självklart varit om inget mer nytt producerades. Men de flesta vill fortfarande shoppa nya saker och vi behöver möta människor där de är. Shopping är ett beteende som handlar om mycket mer än att vi bara vill ha ”någonting nytt”, menar Sara.

– För många är shopping en social aktivitet - att träffas på stan med en kompis och prova kläder. Kanske vill vi byta miljö från jobbet och tar oss en sväng ut på lunchrasten. Då är det lätt att snurra in på någon klädkedja. Den typen av rutiner och vanor kan vara svåra att bryta.

För det handlar ofta om att ändra invanda mönster. Ett sätt att ändra vanan kan vara att istället gå till en second hand på lunchen och slösurfa på Tradera istället för att klicka hem nyproducerat. Det kan vara ett tillräckligt stort steg för många att ställa om den typen av rutiner.

– Själv älskar jag välgörenhetsorganisationernas second hand och upplevelsen jag får i en fysisk butik. Jag vill känna på plagget och att prova det. Dit skänker jag också kläder. Det är fint om de får stanna i det cirkulära som finns här i Luleå.

Sara Olsson konstaterar att det idag är riktigt svårt att hitta vintage och kvalitetsplagg. Förändringen inom second hand är ett faktum. Utbudet har exploderat men också förändrats.

– Många tror idag att second hand är vad det var för fem år sedan. Secondhand går däremot väldigt snabbt idag på gott och ont. Det är det snabba modet som behöver brytas. Samtidigt är det inte vårt fel, vi som shoppar second hand, att det går så fort och att du kan hitta i princip nya moderiktiga plagg från årets kollektioner.

Sara betonar att det även behövs förändraing på bredare front. Det krävs systemförändringar och hårdare lagar på global nivå för att förändra modeindustrin.

"Idag är vi bättre på att skänka till second hand än att köpa"

Idag är vi bättre på att skänka till second hand än att köpa. Enligt en rapport från SMED, som undersökt svenska textilflöden, skänks det 3,8 kg textil per person till välgörenhet. Däremot konsumerar vi bara 0,8 kg second hand-kläder per år – en siffra Sara hoppas kommer att öka. Idag växer nya trendiga second hand-koncept fram som lockar en bredare målgrupp.

– Visst kan man tycka att det är hemskt att bygga second hand-koncept på ett år gamla kläder – men vad är alternativet? Vi kan ju inte bortse från att det är via konsumtion som folk kan betala sina räkningar. Kan man då skapa arbeten och få ett levande centrum och stadskärna genom att det fylls med återbruk och second hand ser jag bara fördelar.

Mode kan bli mer kreativt genom second hand. Foto: Privat

"Vi behöver styra om modeintresset så att det blir mer kreativt igen"

De flesta vet innerst inne att en stor klädkonsumtion inte är hållbart för en själv, planeten eller plånboken. Trots det finns fortfarande fördomar kring second hand och många vet inte var de ska börja. Det bästa är att göra andrahandsmode mer roligt och inspirerande.

– På min mammas tid var modeintresse förknippat med att du sydde dina egna kläder. För så gjorde man på 1960–70 talet och alla hade en egen symaskin. Det är nu på senare tid som mode har blivit förknippat med konsumtion och att köpa nytt. Går du till kedjorna får du ett färdigt koncept serverat. Det är inte kreativt – bara enkelt egentligen. Vi behöver styra om modeintresset så att det blir mer kreativt igen och vi är på rätt spår.

Idag har en slow fashion-rörelse växt fram där fokuset är att peppa varandra. Klädutmaningar, köpstopp och klädvårdstips inspirerar till att göra mer hållbara val och aktivera det du redan har i garderoben. Digitala syjuntor och sykurser lockar tillbaka till hantverket.

”Går du till kedjorna får du ett färdigt koncept serverat. Det är inte kreativt – bara enkelt egentligen”

Det skänks mycket textil till välgörenhetsorganisationer, men mycket av det säljs inte i butikerna. Endast 20 procent av gåvorna säljs i organisationernas egna second hand-butiker, resterande 80 procent säljs till sorteringsanläggningar utanför Sverige, enligt Naturvårdsverket. Det mesta av de 80 procenten återanvänds eller materialåtervinns som stoppning, trasor och isoleringsmaterial. Däremot är det bara drygt 2–3 procent som återvinns till nya textilfibrer på den globala marknaden.

– Vi får inte glömma att textil återvinning på fibernivå idag än så länge är en testverksamhet. Även om man lyckas återvinna vissa textilfibrer så är det väldigt energikrävande. Dels handlar det om processerna när man ska separera fibrerna och sedan kvarstår de stora miljöbovarna färgning och frakt.

”Det är lätt att bli avtrubbad men jag lägger ganska mycket hopp i det här skräpet”

Sara trivs med jobbet som avfallsingenjör men hon tror inte det är kommuner utan snarare företag som kommer driva förändringen. Hon vill fortsätta arbeta med det hon brinner för och något som växt fram är en vilja att utbilda andra och få folk att tänka till.

– Det är så roligt att du kallade mig folkbildare. Jag ska faktiskt ha en studiecirkel i second hand och hållbart mode. Det jag gillar med studiecirklar är att de skapar beteendeförändringar kring kläder i grupp.

Saras tips för hållbar shopping

• Aktivera garderoben! Vilka plagg, färger och material gillar du? Kolla garderoben. Sälj eller skänk det som du inte använder. Fundera varför du inte använder dem så du kan undvika fler felköp i framtiden.

• Hitta din stil! Utgå från din garderob och gör stilkollage via till exempel Pinterest, där du har färger och snitt på plaggen du gillar.

• Bevakningar och inköpslista. Precis som när man handlar mat ska man ha en plan och strategi för sin stil. Skriv upp vad du saknar och skriv inköpslistor så du vet vad du ska kolla efter second hand. Gör bevakningar på t.ex Tradera och har du exempelvis jeans på listan så börja alltid leta bland jeansen i second hand-butiken.

• Det mest hållbara plagget hänger redan i garderoben. Använd dem, på nya sätt och undvik nyköpsbutiker och e-handel som får dig att tro att du behöver köpa nytt.

Läs mer

• Aktivera din garderob