Nyårskrönika: Det hände på hållbarhetsfronten 2021

Vilket år det har varit! Fortsatt pandemi, masskonkurser, öppning av samhället igen och sedan viss nedstängning igen. Dessutom hann vi med ett klimattoppmöte och en hel värld av kulturarbetare som passat på att ta tillfället i akt att ställa om sin verksamhet. Här är några intressanta hållbarhetsnyheter från året.
Dela artikeln

Rekordminskning av territoriella utsläpp

Sverige visade på en stor minskning i utsläpp under 2020. Men till stor del är detta en tillfällig minskning på grund av pandemin. Konsumtionen ser inte ut att minska, vilket gör att utsläppen per capita fortsätter vara skyhöga och om pandemin har minskat flygandet mer än tillfälligt, återstår att se. Våra vanor är hårt rotade och vårt behov av att resa bort minskar inte. Därför är det extra roligt att det under året kommit många nya tåglinjer, bland annat nattåg med direktförbindelser för att på enkelt sätt ta sig ut i Europa med tåg. Lyssna på Sveriges radio för att höra mer.

Musikbranschen ställer om

Pandemin har drabbat kulturbranschen hårt. Men samtidigt har den också gett utrymme för branschen att fundera över sin miljöpåverkan. Flera aktörer har skaffat sig miljöpolicy, musiker har börjat att i större utsträckning spela in låtar med artister från andra delar av världen digitalt (alltså utan att resa till varandra). Fler artister har sedan tidigare uttalat sig om att de slutat flyga på turnéer, såsom Coldplay eller gått ut med att de är veganer, såsom Jason Mraz, Vanessa Villiams och svenska Miss Li.

Under hösten arrangerades Climate Live i Stockholm med stora svenska artister och miljöaktivisten Greta Thunberg i spetsen. Allt fler inser kulturens viktiga roll i omställningen.

Det pågår en del stora projekt med att göra kulturbranschen grön. I västsverige har Film i Väst, med Ronny Fritche i spetsen gjort guider för olika yrken inom film för att göra mer hållbara val, arrangörsföreningen Svensk Live driver projektet Greentopia med sytet att evenemang ska vara drivande i klimatomställningen och organisationen Live Green, de som även arrangerade Climate Live, startar en utbildning i gröna event (där undertecknad medverkar i ett litet inhopp).

Mediebranschens uppvaknande

2021 var också året då medierna på allvar började med sin klimatbevakning. Fortfarande är det mest just klimat-bevakning, att det pågår en massutrotning av arter och att flera andra av planetens gränser håller på att överskridas, verkar medierna dock inte ha begripit fullt ut ännu. Där är Svts blunder ett lysande exempel, då de i Morgonstudion rapporterade om den hyllade satiren Don´t look up, som likställer medias och politikers stängda ögon för en komet som ska träffa jorden med hur de agerar inför klimathotet. Många lyfte på ögonbrynen när Morgonstudion bjöd in en astronom till studion och de inte med ett ord nämner klimathotet. (Detta utspelade sig i början av 2022 visserligen, men är för intressant för att inte nämnas).

När Camino startade för 15 år sedan var vi tämligen ensamma att skriva om saker som socialt entreprenörskap, stadsbönder, food tech och design som ändrar beteenden. Vi intervjuades ofta i olika medier med frågor om det var "medias roll att lyfta positiva exempel och inte bara granska?” eller hur vi kunde välja att säga nej till alla de annonsörer som inte levde upp till våra höga etiska och miljömässiga krav. Nu skriver Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter liknande reportage som visar på positiva exempel, Svt har instiftat en klimatreporter som får allt mer utrymme, Filter rönte stor uppmärksamhet när de slutade med spelannonser liksom Etc med fossila annonser och övriga medier börjar allt mer tänka kring vad de sänder ut för signaler med sina annonsörer.

Fortfarande kan en extremt viktig nyhet om miljö eller klimat få en tiosekundersnotis i Sveriges Televisions nyhetsprogram, medan ett längre socialrealistiskt reportage om situationen på äldreboenden får fem minuter eller mer, en prioritering som jag uppfattar som att Svt ser på sin målgrupp som just de äldre – inte de unga som får leva i det klimat och miljökaos de äldre lämnar efter sig.

Ny president väckte hopp

En av de största positiva händelserna på miljöarbetet internationellt var installationen av president Joe Biden i USA. En av de första sakerna han gjorde var att återinträda i Parisavtalet och förväntningarna från omvärlden var skyhöga. Man kan kanske sammanfatta det så här: det är bra att Donald Trump försvunnit, då slipper vi drastiska försämringar på hållbarhetsområdet, men de stora löftena har ännu inte infriats. Joe Bidens reformprogram Build Back Better, som var det vallöfte han gav sina väljare och där klimatsatsningar låg, har motarbetats under året och stoppades strax innan jul. Det innebär att de stora satsningar vi väntat på inte kunnat genomföras. Han utlovade under klimattoppmötet i Glasgow att dubblera klimatbiståndet till länder som drabbas av klimatförändringar, men nu väntar världen på mer!

Vi hade även det stora klimattoppmötet COP26 i Glasgow som gav både positiva resultat och besvikelse över för klena åtaganden. Men bollen är i rullning och de flesta länderna är med på tåget, vilket är viktigast. Nu behöver bollen rulla lite snabbare och vi får hoppas att 2022 är året då vi får se ännu fler stora åtaganden och många positiva resutat.