I krigschocken släpper vi år av framgångar

Det är i kriserna som de stora förändringarna genomförs på olika områden i samhället. Det var Naomi Kleins budskap i boken Chockdoktrinen från 2007. Hon menade att en central tes i den liberala nationalekonomen Milton Friedmans verk är att liberala reformer som bäst genomförs när människorna i ett samhälle befinner sig i en chock. Med flera exempel visar Klein hur detta har använts som ett verktyg för att smyga igenom olika liberala reformer under perioder av krig och stora kriser. Föga förvånande är det precis vad vi ser just nu, oavsett om det är medvetet eller omedvetet hos politikerna.

Vissa dagar kan det kännas som att allt som fredsrörelsen och miljörörelsen byggt upp under många år plötsligt raseras; nedrustningspolitik, kärnvapenavveckling, gemensamma klimatavtal, höjda miljöambitioner. Plötsligt är ett NATO-medlemskap och vapenleveranser inte längre främmande för svenska folket, trots en lång tradition av neutralitet, där vi ofta tagit en medlande roll.

I veckan nåddes vi av nyheten att matvaror med lägre miljökrav, det vill säga som innehåller rester av bekämpningsmedel som normalt klassas som miljövådliga, kan tillåtas i Sverige och EU. Dettta istället för att öka stödet till svensk och europeisk odling, ekologisk odling, täckodling, odling med regenerativa metoder, lösningar för cirkulering av näring, symbiossamverkan med naturlig gödning via exempelvis algodlingar och liknande.

En annan förändring som diskuterades vid samma möte i EU var att tillåta odling på mark som ligger i träda för att främja biologisk mångfald, för att odla så kallade proteingrödor.
– Så länge det inte är dåligt för folkhälsan så kan medlemsländerna tänka sig att sänka kraven lite för att säkra livsmedelsproduktionen, sade jordbruksministern till Europaportalen. Att det är skadligt för miljö och djur, var uppenbarligen inte lika viktigt. Dessutom är de potentiella effekterna av bekämpningsmedel på hälsan inte helt klarlagda.

Ett annat beslut som tagits, där vi ser tydliga kopplingar till kriget, är godkännandet av företaget Beowolf Minings ansökan om gruvbrytning i Gállokk, nära världsarvet Laponia, på renbetesmark. Argumenten är att vi behöver vara mer självförsörjande på viktiga mineraler. Nu väntar en miljöprövning, så det återstår att se om beslutet går igenom, men att regeringen öppnat upp för gruvbrytning på ursprungsfolks mark tyder på en ny hållning i miljöfrågan.

Beslutet om gruvbrytning i Gállokk kritiseras starkt av bland annat WWF, Miljöpartiet, Amnesty och Naturskyddsföreningen. WWF skriver:

"Gállokkgruvan gör stort intrång på oersättliga naturvärden och renarnas vandringsvägar. Gruvanläggningen är planerad att skära tvärsigenom samebyn Jåhkågasskas betesmarker och planeras nära Världsarvet Laponia. Stora avfallsmängder med tungmetaller kan äventyra vattenmiljön i Lilla Lule älv och nedströms. Dammarna riskerar att läcka vatten med giftiga rester till omgivande miljö.”

Amnesty menar att regeringen agerar som om urfolksrätten inte fanns. Dessutom anser experter att järnmalmen ändå håller halvbra kvalitet.

Sedan har vi givetvis också fossilbränslesbidragen till alla svenskar som äger en bil, elbidragen till alla hushåll med höga elräkningar, sänkt bensinskatt och minskade ambitioner på inblandning av biobränsle. Allt detta går stick i stäv med principen om att "förorenaren betalar" och leder knappast till att det blir enklare att nå de svenska klimatmålen som redan ser nära nog ouppnåliga ut.

Det är förståligt att vi vill agera snabbt när kriser kommer och att viljan till att hitta lösningar på akuta problem. Men risken om vi inte lyfter blicken lite är att vi skapar ännu större skador på miljö och människor många generationer framöver. Att vi tappar fart i den nödvändiga omställningen där vi bara har ett extrent smalt fönster att lyckas bromsa klimatkatastofen.

Vad vi borde göra:

• Massivt öka den svenska odlingen genom stöd till svenska lantbrukare, och odlingskooperativ.
• Initiera ”Victory gardens” på skolgårdar, i parker och kommunalägda marker med matvaror som vi behöver för att klara oss om krisen kommer.
• Riktade satsningar på cirkulära jordbruk med mindre behov av importerad konstgödsel.
• Ökat stöd/avdrag till privatpersoners solcellsinstallationer på hus och bergvärme.
• Statliga förmånliga lån (likt CSN) för att finansiera solcellsinstallationer, laddstolpar eller andra energisparande lösningar i bostäder.
• Omställningsstöd till arbetslösa som vill blir jordbrukare.
• Utökade satsningar på energirådgivning i kommunerna
• Riktade stöd enbart till de som måste köra bil för att ta sig till arbete/skola, exempelvis i glesbygden. Stryka generella stöd.
• Riktat stöd till kollektivtrafiken för att kunna sänka priserna.
• Tillfälligt sänkt moms på (ekologisk) mat.
• Ökade subventioner på elbilar, mindre bilar och alternativa fordon såsom elcyklar och elmotorcyklar.