Johanna Stål
Boken Jorden - Vår planets historia och framtid bygger på filmen Breaking Boundaries som fick stor uppmärksamhet för något år sedan. I bokens inledning förklaras det hur vi fick liv på jorden och om hur små förändringar skedde under perioder av miljontals år fram till där vi är idag - i människans epok Antropocen. Tänk bara på det här: Dinosaurierna dödades av en asterioid för 66 miljoner år sedan och då hade de funnits i 150 miljoner år. Ofta diskuteras dinosaurier som om de fanns här under en kort period, men de levde här så oerhört mycket längre än vad vi männskor gjort och troligtvis kommer att göra.
Från encelligt till komplicerat
För 2,5 miljarder år sedan ägde den andra revolutionen i vår planets utveckling rum (den första var liv på jorden, vilket startade för 3,8 miljarder år sedan), det var när en ny livsform uppstod i havet, så kallade cyanobakterier, eller blågrönalger som de ofta kallas. De var de första som använde energi från solen till fotosyntes och frigjorde syre som avfallsprodukt. Och därifrån fortsatte sedan utvecklingen fram till Homo Sapiens dominans.
Det är med den bakgrunden som allt blir så absurt ju närmare vi kommer vår samtid. Utvecklingen rusar framåt och vi bryter ner jorden i rasande fart. Exponentiell miljöförstöring kan det kallas. Och här står vi idag, mitt i ett fullständigt kaos av överskridna planetära gränser och skenande resurskonflikter. Samtidigt menar Rockström och Gaffney att vi är inne i en spännande tid med stora möjligheter.
Du sköna nya värld
När bokens andra halva presenterar möjliga framtidslösningar är det mycket av det som vi hör många prata om: elektrifiering, exponentiell klimatomställning, sociala rörelser, möjligheter med AI och teknik, men också lite mindre hypade lösningar som nu plockas in i finrummen: frågan om medborgarlön och jämlikhet exempelvis, hur vi skapar ökad tillit i samhället och om när befolkningen når "tipping points" för att kunna ta stora beslut (den ligger bara på 25 procent av befolkningen enligt författarna). Rockström och Gaffney lyfter också in frågor om geoengineering som ett måste i framtiden och oväntade idéer om att vi människor kanske kommer kunna kontrollera jordens fysikaliska, kemiska och biologiska system i framtiden, på ett bra sätt. Dessa idéer utvecklas dock inte utan blir lite hängande i luften, men författarna tror att geoengineering på olika sätt kommer att bli ett måste i framtiden, fast kanske i mer lokala varianter än super-storskaligt.
Resiliens, regeneration och recirkulation
Boken ger tidigt ett insikt om de tre grupper av förändringar som vi behöver sträva mot, något som jag uppfattar som den viktigaste delen. Det handlar om:
1. Att skapa resilienta människor som kan skapa en resilient ekonomi,
2. Att regenerera naturresurser som fångar upp koldioxid istället för att släppa ut dem, ökar biologisk mångfald och skyddar mark- och vattenområden.
3. Att recirkulera allt. Här går de snabbt in på frågor om delningeskonomi, tjänstebaserade affärsmodeller och serviceekonomi. Viktiga frågor där det, trots stor entusiasm, går trögt.
Jorden är en grundläggande bok som alla borde läsa för att få ett grepp om vad det handlar om, vad som händer och vilka möjligheter vi har framåt. Den borde vara obligatorisk läsning för treor på gymnasienivå och på universitet oavsett ämne. För ingenting är viktigare än att förstå de utmaningar och möjligheter mänsligheten står inför.
