Smartare resursanvändning genom symbios

I mitten av maj 2013 satt några tjänstemän på Sotenäs kommun i Bohuslän i en bil på väg norrut genom det skånska försommarlandskapet. De hade varit i danska Kalundborg, en liten kommun på västra Själland, och i studie­syfte besökt den världskända industriella symbios som finns där.

I lilla Sotenäs finns tre av Sveriges största fiskberedningsindustrier: Marenor, Leröy och Orkla. Dessa industrier hade under åren innan resan velat expandera sina verksamheter, men hindrats då kommunens renings­ verk inte kunde ta emot den ökade volym processvatten som expansionen skulle medföra. Det fanns alltså en begränsning i utflödet av vatten från industrierna. Vad göra?

Leif Andreasson på Sotenäs kommun hade hört talas om symbiosen i Kalundborg, som en gång startats som ett resultat av en vattenproblem­atik, omvänd i deras fall, genom att inflödet till deras industrier begränsades av den lokala vattentäktens storlek. Konsulten Peter Carlsson, som fått i uppgift att göra en förstudie kring potential för industriell symbios i Sotenäs, hade föreslagit en studieresa till Kalundborg. Nu satt Leif Andreasson och Peter Carlsson, tillsammans med några andra från kommunen, mycket in­ spirerade i bilen på väg tillbaka uppför kusten.

De började slänga fram idéer på hur en industriell symbios skulle kunna se ut i Sotenäs. På klassiskt manér kom en servett fram och en sym­bioskarta skissades upp med utgångspunkt från fiskberedningsnäringen och återvinning av marint avfall, såsom uttjänta fiskenät. Åtta år senare, sommaren 2021, är en väl fungerande symbios i Sotenäs på plats, med åttio procent av det som var med på servettskissen färdigbyggt.

Det privatägda företaget Renahav driver nu en lokal renings­ och biogasanläggning som bland annat tar hand om processvattnet från beredningsindustrin. Renahav rötar slammet från vattenreningen, samt fiskrens och annat biologiskt avfall från symbiosen. En del av biogasen går tillbaka till Orklas fabrik där den används i produktionen. Vid framställningen av biogas skapas en så kallad rötrest som innehåller mycket näring. Rötresten från Renahavs anläggning blir till Krav­certifierad gödsel som används av traktens största jordbruk Klevs gård. En marin återvinningscentral är också på plats, där kommunens strandstädade plast och uttjänta fiskeredskap från hela landet tas om hand. Redan 2015 startade kommunen Sotenäs Symbioscentrum som fungerar som ett nav i symbiosutvecklingen.

Vatten, vatten, vatten

Tillgången till rent vatten är en av mänsklighetens stora framtidsutman­ingar. 40 procent av jordens befolkning påverkas av vattenbrist och mer än 80 procent av världens avloppsvatten renas inte tillräckligt. FN:s prognos är att det kommer vara ett 40­-procentigt gap mellan utbud och efterfrågan på dricksvatten 2030. Att nå FN:s utvecklingsmål nummer sex, om rent vatten och sanitet för alla, är förknippat med enorma kostnader. Det är också genom vattnet vi kommer märka effekterna av klimatförändring­ arna – genom torka, översvämningar och vatten som blir otjänligt att dricka.

I Sverige har vattenförsörjningsfrågor hamnat långt upp på dagord­ningen efter den varma sommaren 2018. Vattenutmaningarna i Sverige är bland annat kopplade till klimatförändringar, växande befolkning och före­ tagens vattenbehov. I rapporten Sverige och 20-talets vattenutmaningar från konsultföretaget WSP anger fyra av tio kommuner att kapacitetsbrist i VA­systemen gör att kommunen inte kan växa i önskad omfattning. Behovet av tekniska lösningar för vattenbesparande system inom industrin nämns som ett av sätten att framtidssäkra vattentillgången.

Industriell symbios där vatten cirkuleras mellan olika verksamheter eller processer, som i Sotenäs och Kalundborg, är ett exempel på en sådan lösning. Vatten är en ändlig resurs även om vi har väldigt mycket av den. Som Andreas Karlsson, författare till boken Vatten – en historia om människor och civilisationer påpekar: ”Vi vet numera att vi inte kan skapa vårt eget vatten. Vi har den mängd vi har, konstant genom jordens hela historia.” Vattnet cirkulerar och byter form naturligt på jorden mellan exempelvis saltvatten i haven, vatten i atmosfären och färskvatten av skiftande ren­hetsgrad. Hur mycket vatten som finns tillgängligt varierar mellan olika platser på jorden, beroende bland annat på det lokala klimatet och hur mycket som utnyttjas. Ett av de områden i Sverige som har låg tillgång till vatten är den sydöstra delen, med områden i Kalmar län inklusive Öland som särskilt utsatta för vattenbrist. En konsekvens av detta är till exempel att nyetablering eller expansion av viss typ av industri försvåras.

Att cirkulera vatten i industriell symbios

Med ökad vattenanvändning, vattenbrist och högre kostnader för att rena vatten är det logiskt att börja cirkulera vatten mellan olika verksamheter, för att säkerställa lokal tillgång och minska kostnaderna för vattenanvänd­ ning och rening. Vatten används främst i tre former i industriella symbioser: som resurs, som bärare av näringsämnen och som bärare av energi.

Att vatten är bärare av biologiska och tekniska näringsämnen som kväve, fosfor, metaller och kemikalier är både en möjlighet och en utmaning. Idag är det ofta dyrt att rena vatten och vi tar sällan vara på näringsämnena och dess värde. Delar av denna dimension berörs nedan, men vi återkommer också till den i kapitlet Material. Vatten är också en vanlig bärare av energi genom exempelvis fjärrvärme och restånga som cirkuleras – det senare är ett vanligt inslag i många industriella symbioser. Denna dimension åter­ kommer vi till i kapitlet Energi.

Vatten uppträder som bekant i olika tillstånd och har olika egenskaper som är beroende av vad det innehåller. När restvatten från en verksamhet i en industriell symbios ska utnyttjas som en resurs för en annan verksamhet är det nödvändigt att veta vad det aktuella vattnet har för egenskaper. Vilket tillstånd är det i? Vilken temperatur, salthalt och renhetsgrad har det?

För att förstå hela bilden är det också relevant att veta var vattnet kommer ifrån och var det tar vägen. För en verksamhet som använder sig av vatten finns två huvudperspektiv: Inflödet, det vill säga tillgången till vatten som kan tas in i verksamheten och utflödet, det vill säga möjligheten att bli av med använt vatten. Dessa perspektiv representerar de problem som näringslivet i Kalundborg respektive Sotenäs ställdes inför.

Vi har redan varit inne på hur aktörer i Sotenäs kommun under loppet av i sammanhanget ganska kort tid löst frågan om begränsat utflöde, ge­nom att initiera en symbiossamverkan. När det gäller den danska kommunen Kalundborg tog arbetet sin början betydligt längre tillbaka i tiden. I början av 1960­-talet stod man inför utmaningen att den öppna vattentäkten, sjön Tissø, börjat sina, som en konsekvens av de närliggande industriföretagens stora vattenuttag. Här var det det begränsade inflödet av vatten som var utmaningen – vilket påverkade såväl företag som kommuninvånare. Detta ledde till att de största företagen och kommunen inledde samtal för att gemensamt försöka hantera frågan. Lösningen blev att börja rena vatten lokalt genom filtrering; när ett företag använt vatten kunde det renade vattnet återanvändas av ett annat företag istället för att nytt vatten togs upp från Tissø. Att börja cirkulera vatten blev startskottet för den samverkan som nu går under namnet Kalundborg Symbiosis, som idag är världens kanske mest kända industriella symbios.

Utmaningarna med vattenbrist och förorenat vatten har stor potential att bidra till innovation och lokal förankring. Om kommuner som Kalund­borg och Sotenäs inte haft problemet med inflödet respektive utflödet av vatten hade inte de lokala aktörerna samverkat för att utvecklas till mer resurseffektiva, mindre miljöbelastande och mer lönsamma kluster av företag. Idag är det av stort värde för de lokala företagen att vara en del av dessa symbioser, vilka också bidrar till att göra kommunerna attraktiva och konkurrenskraftiga.

Om boken Symbios

Symbios – om hur avfall blir resurser i den cirkulära ekonomin av Tobias Jansson och Emma Dalväg är en lättillgänglig introduktion till området industriell symbios som genom inspirerande exempel visar att konceptet är skalbart och händer här och nu. Boken, som utkom i maj 2022, ger bakgrundsfakta och begrepp, och bidrar med praktisk kunskap om vilka roller som kan ingå i en symbios, nycklar till en lyckad etablering och möjliga affärsupplägg. Förutom hur vatten kan cirkuleras i symbios tar boken upp möjligheter med restflöden av energi och material.