Låt Gandalf visa vägen

RECENSION Många av oss som är engagerade i omställningen av samhället slåss med vad som är nästa steg: hur når vi från att vara en grupp engagerade som gör massor, en grundläggande medvetenhet hos en växande del av befolkningen och företag, organisationer, kommuner och privatpersoner som gör allt mer, men utan att det syns någon direkt effekt i utsläppsstatistiken. Vi ställer oss ofta den frågan, men sällan hittar vi svaren. Klimatmötet Greentopia på Way out West är ett ambitiöst försök att lyfta nya dimensioner av klimatomställningen utifrån perspektiv som klimaträttvisa, unga och evenmangsbranchen försök att nå ut brett med hållbarhet.

Fatöl och gratis kollektivtrafik

Under tvådagarskonferensen får vi lära oss att fatöl har 20 procent lägre utsläpp än flask/burköl, att människor motsvarande 150 flyplan per dag dödas i trafiken globalt och att Västtrafik nästa år kanske erbjuder gratis kollektivtrafik för Way out West besökare. Niklas Jonsson, som var med och startade Way out West för många år sedan, berättar att han idag driver bokningsbolaget Sustainable Punk som bland annat gör smartare bokningar av artister som gör att de kan åka tåg istället för att flyga. Kommunikatören Maria Starck menar att festivaler kan påverka jättemycket genom att "lära oss förstå den nya världen vi går in i. Hur vi kommer att leva om tio år. Vi behöver mer konst, scenografier och andra saker som är kul och härligt".

Det är en väldigt namnkunnigt program, alltifrån artisten Maxida Märak till forskare på Stockholm Resilience Center. Som vanligt är det för mycket folk som får för lite tid var, exempelvis får den intressanta forskaren Martin Hultman, som bland annat studerat klimatförnekelse, bara några minuter på sig på scenen och likaså professorn i miljöekonomi, Thomas Sterner. Den här aspekten med tid och fokus, behöver många konferenser jobba på.

Aktivisters utsatthet ifrågasätts

Arbetets Johannel Klenell sågar Greentopias panel om mod och engagemang med Maxida Märak, Linnéa Claeson, Lusine Djanyan från Pussy Riot och Martin Hultman i en krönika, och visst fanns det problem med otydlighet i den panelen, men det finns också problem med män som raljerar över kvinnors utsatthet när det handlar om att ifrågasätta normer gällande bland annat jämställdhet (vilket Linneá Claeson arbetar med). Det är också smaklöst att göra sig lustig över Linnéa Claesons utsatthet några veckor efter mordet i Almedalen på en annan kvinna som arbetade med sociala frågor. Men jag hade också gärna sett en tydligare koppling mellan det forskaren Martin Hultman pratade om (klimatförnekelse) och panelens erfarenheter. Och att Pussy Riot artisten Lusine Djanyan hade fått berätta mer om hur hon arbetat med motståndsaktioner. Där hade kanske en klimataktivist från Fridays for future kunnat hoppa in? För att både berätta mer om just klimataktivisters utsatthet men för att också berätta mer om konkreta civil olydnads-metoder och vad som visat sig vara effektivt för att nå framgång.

För lite fokus

Slutpanelen av och med Fridays for future-aktivisterna är intressant. Spretig och rolig och belyser ganska tydligt problemet: svårigheten att nå ut brett ligger i att inte fokusera och vara tillräckligt konkreta. Det finns mycket att lära från motståndsrörelser i historien; det som verkligen fungerar är att fokusera på det man vill uppnå och inte ha för många olika mål. Kanske borde vi ha gått ifrån tvådagarsmötet med en konkret fempunktslista till politikerna, som kommunikatören Louise König uppmuntrade till. Eller en kravlista till arrangörer på andra arrangemang? Eller så skulle vi se till att till nästa år bjuda in någon artist som drabbats hårt av klimatförändringarna till en av de största scenerna? ( ett tips till arrangörerna, samarbeta med festivalen Clandestino som pågår samtidigt med många intressanta världsartister) Den mening jag tror de flesta av oss tar med oss från konferensen handlar om Gandalf i Sagan om ringen. Maxida Märaks ord: "Vi borde alla vara lite mer som Gandalf. Han började som grå, men ju ondare världen blev desto ljusare blev han".

Festivalens övriga hållbarhetssatsningar

Greentopia var den stora miljösatsningen Way out West hade i år. Greentopia hade också ett samarbete med Fact movement, en populär mötesplats ute på festivalen med redesign, second hand-kläder, föreläsningar, filmvisning och pop-up spelning med Emil Jensen. Där fanns också forskare besökare kunde prata med, en utställning med konstverk i form av gamla tygnallar, spelet Climate Fresk och ogräsmatlagning. En annan aktör med hållbarhet i fokus var Naturskyddsföreningen, som vittnade om att de fick många nya medlemmar och planterade ett vårdträd med Emil Jensen. Något vi kritiserat tidigare år var också det motsatta - aktörer med minimal hållbarhetsagenda som flankerar entrén med sina varumärken. Något som reflekterar samhället i stort - än är såväl varken Way out West (som ändå är i topp gällande hållbarhet) eller samhället i närheten av att verkligen kunna kalla sig hållbara.