Höjdpunkter på årets bokmässa

Bokbranschens klimatinitiativ

Mässan drar igång med stora förväntningar - Svenska förläggarföreningen ska presentera bokbranschens klimatinitiativ. De har insett att äve de måste ta tagi klimatfrågan, dels på grund av att förbereda sig för framtida krav, men också för att kunderna och medarbetarna har förväntningar. Men seminariet som pågår i tio minuter är ytterst tunt. Här konstateras att utsläppen från bokbranschen i Sverige ligger på 39254 ton koldioxid (2021) och att den står för 0,08 % av Sveriges territoriella utsläpp. 50 procent av utsläppen kommer från bokproduktionen. Men här finns ett stort fel, beräkningen är enbart gjord på produktionen i Sverige - trots att en stor majoritet av bokbranschens böcker trycks i andra länder. Dessutom räknas inte den transporten in - alltså den som görs utanför Sverige. Det finns givetvis fler saker att räkna in, såsom exempelvis återbruk och processen efter försäljning men ändå en tumme upp att branschen har börjat ta tag i frågan. Läs deras rapport här!

Klimatscenen var väl dold bakom plakaten

Nya namn att ha koll på

Författaren och journalisten Jens Liljestrand ledde en spretig men ack så intressant panel med de europeiska "klimat-författarna" Julie Guinarnd (Schweiz), Vaiva Grainyté (Litauen), Michal Hvorecký (Slovakien) och Valdur Mikita (Estland).

Mikitas bok Konsten att prata med kantareller handlar om att vi behöver bli bättre att prata med sådant som inte är andra människor. Hvorecký är fascinerad av floden Donau och den åtta meter långa stören som levde i floden för 400 år sedan. I hans bok, Döden på Donau, finns en fisk kvar. Hvorecký menar att vi ser klimatförändringarna väldigt tydligt i floden, "de blir varmare och smutsigare".

Guinards roman, Överlevarna, är en postapokalyptisk berättelse, som börjar med att elen försvinner hos en kvinna ute på landet. Inga av dessa böcker finns på svenska eller engelska i dagsläget, men jag ser fram emot översättningar av dessa oerhört intressanta historier.

Utnyttjandet av naturresurser grunden för klimatkrisen

En av mässans huvudnamn är Amitav Gosh, den ofrivillige antropologiforskaren som efter sin avhandling direkt började skriva romaner. Han för ett samtal med lundaforskaren Alexandra Nikoleris om huruvida fiktion kan lösa klimatkrisen.

Den riktiga drivkraften av klimatförändringarna ligger långt till huruvidabaka och har sin grund i ”extractivism” (utnyttjande av naturresurser) menar Gosh, som drar paraleller till muskotnötens historia på Banda-öarna. När europerna kom dit ville de få kontroll över den eftertraktade kryddan, men när de inte lyckades slutade det med att de år 1671 utrotade bandaneserna genom att göra en del till slavar och dödade resten. Det var en världssyn som uppstod där produkter är mer värda än liv.

Gosh gör också en poäng över det faktum att vi sitter och diskuterar klimatkrisen på en extremt elkrävande scen, mitt i en elkris och trots att solen strålar utanför. Han menar också att det idag finns allt fler som skriver om klimatet i sina böcker, men att det finns ett systemfel i att det inom ekosystemet som finns runt litteratur så får inte den typen av litterautr tillräcklig uppmärksamhet. Det finns också en koppling mellan konst och fossilvärlden - såsom att de största oljeschejkerna i världen också har de största konstsamlingarna.

Posthumanism

Kanske är något av det mest värdefulla med bokmässan möjligheten att som läsare få träffa sina författare och fråga dem saker. Det kan vara att få ställa två uttänkta snabba frågor som när min son fick träffa bokaktuella youtube-kändisarna Tomu och Yumi. Men det kan också handla om längre samtal i ett hörn i någon monter - jag fick flera sådana bra samtal. Ett var med Jonna Bornemark, Pella Thiel och Henrik Hallgren, de två sistnämnda aktuella med boken Naturlagen och Bornemark som författare till förordet. De tillhör en genre som kallas posthumanism, en syn på omvärlden där människan inte är i centrum, som växer allt mer mitt i tidsåldern som också kallas för antroposcen - människans tidsålder. Detta är något att ha ögonen på framöver.

Ragnhild Larsson intervjuar Extinction Rebellion-aktivister på Grön Scen

Hur går det med klimatomställningen då?

Jag deltar i flera seminarier med tema omställning och klimat. Dels med Greta Thunberg med flera på klimatscenen, dels med aktörer som Extinction Rebellion på Grön Scen, men också på välbesökta seminariepass. Det är inte mycket nytt som framhålls, utan samma diskussioner som pågått i åratal: varför händer det så lite, hur får vi folk att ställa om? osv. Bäst kanske samhällsdebattören och författaren Stefan Edman uttrycker det i ett pass "Vi är bortskämda i det här landet".

Mässans klimatarbete

En positiv överraskning var att bokmässan var helt vegetarisk i år, något som drastiskt sänker klimatavtrycket från så många besökare. En annan positiv sak var att de i samband med utskick från mässan också uppmuntrade besökare till att resa kollektivt. Även det något som har stor påverkan på utsläppen. Jag ser fram emot kommande steg i hållbarhetsarbetet och intressanta nyheter fån bokbranschen fram till nästa års mässa. Inom kort kommer också en artikel om intresanta böcker från bokmässan 2022.